Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jané
% Mindre brukligt. 68Ö T Föråldradt.
jaunty
Jane, djàn, s. pr. Johanna; förr ett
genue-siskt mynt; se vid. jean. ~-0f-apeS, s.
snärta, näsvis jänta (jfr Jackanapes).
jangle, djång’gl, vn. låta illa, klinga
oharmoniskt, gnissla, slamra, skorra (i
öronen); käbbla, kif vas, gräla; va. orsaka
att ngt låter illa, slamra med ngt-,
fram-gnissla; s. slammer, oljud, missljud;
pladder; kif, gräl. -ur, s. en som
gör buller, slamrare, »bullerbas»,
bråk-makare; sladdrare, käbblare. ~reSS
†, -ures, s. bråkmakerska; käbblerska.
jangling, -ing, prt.; s. träta, käbbel; larm.
janissary, djan’isuri, se janizary.
janitor, lat., djån’itur, s. dörrvaktare,
jani-trix, lat., -trix, 5. dörrvakterska; anat.
portåder.
janizarian, djånizå’r!ån, a. af föij. janizary,
-’-zur!, s. janitschar, turkisk
gardessoldat (förr).
janker, djang’kur, s. Skoti. stockkärra,
jannock, djån’6k, s. lok. hafrebröd.
Jansenism, djan’senizm, s. kyrkoh.
Jansenism. Jansenist, -nist, s. kyrkoh. Jansenist.
jant, etc., se jaunt etc.
January, djan’uari, s. januari.
JanUS, dja’nus, s. pr. rom. myt. Janus. ~
-Cloth, s. dubbeltyg med olika färg på olika
sidor. ~-face, s. Janusansigte, två
ansigten biid. ~-faced, s. med två ansigten biid.
Japan, djåpån’, s. pr. geogr. Japan; (j)
(japanskt) lackeradt arbete; lackering;
lackfernissa; a. lackerad; va. lackera; svärta
och blanka skodon; si. ordinera. ~-earth,
s. terra japonica, kateku. ~-ink, s. ett
slags prima sort alldeles Svart bläck. ~ese,
-’- èz, a. japansk; s. japanes; japanska
språket, ^ned, -d, pp. lackerad. ~ner,
-ur, s. lackerare; F skoputsare. —ning,
-ing, s. lackering (eg. på japanskt sätt).
~nish )j(, -lsj, a. japansk, i japansk smak.
jape †, djàp, vn. o. va. skämta (med); spela
puts; s. knep; drift, skämt, puts.
Japhetic, djåféfik, a. härstammande från
Jafet (Noahs son).
Japonic, djåpon’ik, a. naturv. japansk,
jar, djår, 1. s. lerkruka, krus. glasburk; fys.
flaska (i ett galvaniskt batteri); kem.
glascylinder på fot.
jar, djår, 2. vn. skramla, knarra, rassla;
knäppa, picka (t. ex. om ett ur); låta illa.
skorra (wid. upon the ear, i öronen På ngn),
wid. skrika {with, mot), ej harmoniera,
vara oförenlig; stöta, skaka, skramla om ett
gångande verk; käbbla, gräla; va. skramla,
ramla ei. knarra med ngt; skära i öronen
på en person, stöta; bringa i vibration,
skaka; bringa i missljud, i disharmoni
äfv. biid.; s. knarr, rassel, skrammel; bull-
rande stöt(ar) i en maskin, skakning,
rusk-ning; en pendels o. d. knäppning; missljud;
mek. fallborr; misshällighet, tvist;
sammanstötning mellan stridiga krafter, viljor el.
intressen ; On a (the) se ajar.
jarble, dja’rbl, va. na jävel.
jardes, djårdz, S. pl. veter. kospatt (svullnad
på hästens has).
jargon, fr., djå’rg6n, 1. s. rotvälska (jfr cant,
slang), »slammertyska»; obegripligt prat;
vn. prata rotvälska, prata gallimatias
(: to talk
jargon, dja’rgon, 2., jargoon, djargo’n, s.
min. ett slags genomskinlig ei.
genomlysande zirkon.
jargonelle, fr., djårgonël’, s. ett slags tidiga
sommarpäron,
jargonic, djargon’ik, a. af jargon, 2.
ja ni Ut, dja’rnut, se earth-nut.
jarred, djård, imp. o. pp. af jar.
jarring, djå’rmg, prt.; a. missljudande,
skärande; s. skrammel, gnissel,
knarrande; missljud, fr jar, s.; käbbel, gräl.
jarvel, djå’rvl, se jävel.
jarvey, jarvy, djå’rvi, s. F åkardroska; si.
åkare, (hyr)kusk.
jasey, dja’zi, s. (förvr. af Jersey)-, F (lin-, ull-)
peruk; yfvig peruk (luf).
I jashawk, djås’håk, s. se eyas-hawk.
; jasmin(e), djas’min, s. bot. äkta jasmin
(Jas-| minum); ~ gloves,handskar parfymerade
I med jasmin-essence (: ~-0il).
; jasp †, djåsp, s. se ~er. —achate, s.
agat-jaspis. ~ed, -t, a. strimmig, flammig om
tyger. ~er, -år, s. min. jaspis. —er-ware,
S. ett slags fint engelskt stengods hvari
tungspat ingår som flussmedel. ~erated, -åråtëd,
a. jaspisblandad, jaspishaltig. —ery,-uri,
a. jaspisartad; jaspisblandad. ^idean,
-id’ëån, jaspideous, -id’ëus, ~oid, -ojd,
a. jaspisartad, lik jaspis.
j jaunder, djå’ndår, vn. Skoti. sejaunt; s.
kring-j flackande,
jaundice, dja’ndis, s. med. gulsot; wid. afund.
~-berry, s. bot. berberis(bär). —d, -d, a.
behäftad med gulsot; svartsjuk,
afundsjuk (of, på); missunsam, intagen af
fördom (against, mot); to look upon with
a ~ eye, betrakta med sneda blickar,
jaunt, djånt, 1. s. se felly.
jaunt, djånt, 2. vn. flacka omkring, göra
i (en) utflykt(er); skumpa (hit och dit ei.
I upp och ned : guppa, åka på »rapphöna»,
I jfr ned. sms.); s. utflykt, kort resa; åktur,
j åkning (särsk. på en ~ing-car), »skjuts»;
I guppande. ~ineSS, -lnès, s. lätt(sinnig-)
j het, jfr —ing, -ing, prt.; s. se föreg.
I ~ing-car, s. irländskt lätt enspändt åk-
I don likt en vurst. -i, a. lätt och le-
is note, bi do, å: nor, i: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
Engelsk-svensk ordbok. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
