Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kite-foot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kite-foot
F Talspråk. 710 P Lågt språk.
knee-timber
rytteri, —foot, s. hand, ett siags fin
Mary-land-tobak. —’s-foot, s. bot. hökfibla
(Hi-eracium).
kith, kith, s. bekantskap; bekanta; — and
hin, vänner och fränder; neither — nor
hin, hvarken när eller skyld; without
— or hin, utan huld eller skyld,
kitling, kit’ling, s. kattunge; valp. unge.
kitmutgar, se hhitmutgar.
kitten, kit’n, s. kattunge; vn. o. va. kissla,
få ungar om en katta. —-ITlOth, 5. zool.
Ce-rura. —ish, -isj, a. lekfull som en
kattunge.
kittiwake, kit’iwak, s. zool. en mås-art (La-
rus tridactylus).
kittle, kit’1, 1. va. prov. se hitten.
kittle, kit’l, 2. va. prov. kittla; a. skoti.
ldtt-lig; kitslig, brydsam, kinkig, osäker,
vansklig, kittlish, -lisj, a. kittlig. kittly,
-li, a. Skoti. kittlig; känslig, kinkig,
kittysol, kit’isol, s. kinesisk
pappersparasoll.
kive, kiv, 5. se heeve.
kiver, kiv’ur, P el. prov. o. Skoti. se cover.
kivi-kivi, kèvlkèvi, 5. zool. kivi (nyzeländsk
struts, Apteryx).
kleptomania, gr., kleptoma’nia, s. med.
tjuf-mani. —C, -niåk, s. en som lider af
tjuf-mani.
kliCk, etc., se click etc. —et, -èt, S. se äfv. följ.
klinket, kiing kët, s. fort. liten utfallsport i
en palissad.
klOOf, holl., klöf, S. i Kapkolonien hålväg.
knab, nab, va. F bita i ngt som knastrar under
tänderna, knapra på; P hugga tag i, jfr nab.
~ble †, -1, vn. knapra, bita (at, på, i),
knack, nåk, s. behändig leksak, småsak (jfr
hnich-hnack); skicklighet, behändighet,
fiffighet; »talang»; (godt) handlag, grepp;
»konst», knep; va. knäcka; vn.%knäckas
sönder; tala tillgjordt; to have the — of
(ei. a — at), vara skicklig i, hafva en viss
talang (»de rätta tagen» inne) i (för). —er,
-ur, (1.) s. leksaksfabrikant; (trä)smälla,
(pojk)kastanjett. —ish, -isj, a.
skälmaktig, slipad, listig, —ishness, -isjnës, s.
klipskhet, skälmaktighet. —y, -1, a. (be-)
händig, skicklig, fiffig, jfr vid. ^ish.
knacker, nåk’ur, (2.) 5. prov. tillverkare af
arbetsseldon, sadelmakare; hästslagtare,
hudafdragare; P hästkrake; —’s yard,
hästslagteri.
knag, någ, s. knagg (äfv. prov. : skroflig,
hvass bärgstopp), knast, kvist, knöl i
trä; pinne att hänga kläder (o. d.) på;
(liten) gren på ett hjorthorn. —ged, -ed,
a. knagglig, knölig. —gineSS, -mes, a.
knagglighet, knölighet, jfr följ. —gy, -i, a.
knölig, knagglig; knarrig till lynnet.
knap, nåp, 1. va. )jC knäcka; smälla (på),
knäppa (till); se vid. snap; vn. knäppa,
knap, nåp, 2. s. se knob (jfr nap), —bottle,
s. bot. smälla, ängsglim (Silene inflata);
äfv. korn vallmo (Papaver rhæas). — weed,
s. bot. klint (Centaurea),
knappish, nåp’isj, se snappish.
knapsack, nåp’såk, s. ränsel, tornister.
knar, når, s. knast, kvist, knut i trä.
knark, nårk, s. Si. (gammal) knarr, hård,
surmulen människa,
knarl, nåri, s. sc knar. —ed, -èd, s. kvistig,
vresig om trä.
knaur, når, se knar.1
knave, nàv, s. gosse (jfr »knape») †; sven,
tjänare †; skälm, skalk (äfv. skämts.),
tjuf-stryker, kanalje; knekt i kortspel; — in
grain, ärkeskälm. —-baim, s. skoti. gosse
(-barn), —-line, s. sjö. racktalja. — ry,
-ur?, s. skälmstycke, tjufstreck;
skälmaktighet äfv. skämts., bedräglighet. — ship,
-sjip, s. Skoti. kvarntuli åt mjölnardräng.
knavish, na’visj, a. oärlig, skurkaktig,
bedräglig; skalkaktig, skälmsk, (smått)
elak; — fellow, lufver; — trick,
skurkstreck; skälmstycke. —neSS, -nes, s.
skälmaktighet, jfr knavery.
knawel, nå’ël, s. bot. knäfvel (Sel er an thus),
knead, ned, va. knåda, älta; Fmörbnlta,
bearbeta med knytnäfvarna. —er, -ur, s.
knådare; ältare; bagare. — ing, -ing, prt.;
s. knådning. —ing-board, s. bakbord.
—ing-trough, 5. baktråg.
kneck, nek, s. sjö. se kink.
knee, nè, 5. knä äfv. tekn. byg. bot.; knäfall †;
va. † böja knä för; gnm knäböjande
bönfalla om; to bend (boio) the — before (ei.
to), äfv. to go down on one’s — s to, falla
på knä för; he rose from his — s, han
stod upp från sin knäböjande ställning,
—-breeches, s. pl. knäbyxor, —-cap, s.
knäförband (t. ex. på stappliga hästar); knä-,
rem, knästycke (t. ex. för soldater). —-COrdS,
s. pl. F knäbyxor (af korderoj). —- deep,
a. nedsjunken till knäna; se vid. följ.; ad.
(räckande) till knäna, —-high, a.
räckande till knäna om snö etc.; alnshög äfv.
om en pojke o. d.; you are not — to hirn, du
räcker honom ej till knäet. —holly,
—-holm, se butcher’s-broom. —-joint, s. anat.
knäled; mek. knä-, vinkelled, jfr toggle
-joint; — press, knäpress. —-jointed, a.
bot. knäböjd. —-pan, s. knäskål. —-piece,
s. knästycke, jfr —-ca/?; byg. se ^-rafter.
—-pine, s. bot. dvärgtall (Pinus pumilis
nana), —-pipe, s. knärör. —-rafter, s. byg.
knäböjd taksparre. —-shorts, —-smalls,
s. pl. knäbyxor. —-Swell, 5.
krescendo-verk på orgel. —-timber, S. is. skeppsb. knä,
i: fate, ä: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, à: her, i: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
