Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - knitter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knitter
F Talspråk. 712 P Lågt språk.
knot
(strump)stickerska. ~ter, -år, s. en som
knyter, stickar etc., jfr ofvan; stickare,
stickerska; tricot väfvare; stickmaskin.
ting, -ing, prt.; a. i sms. stick(nings)-; s.
(samman]knytning; stickande, stickning;
sticksöm, stickad t arbete. ~ting-buiT,
s. hjul i stickmaskin. ^ting-Clip †, s.
vinbägare som kringbjöds efter vigseln,
"fting-cotton, s. bomullsgarn till
stickning. /^ting-gauge, s. antal maskor på
en viss bredd af stickning, svting-loom,
s. tricotväfstol. ~ting-maehine, s.
stickmaskin. ^ting-mill, s. tricotfabrik.
ting-needle, 5. stmmpsticka. ~ting
-Sheath, s. strumpsticksfodral. ~ting
-yarn, s. stickgarn, strumpgarn. ~tle,
-1, 5. snodd som sammandrager en börs;
sjö. knyttel, sejsing.
knives, nivz, pl. af knife; äfv. : scissors.
knob, nob, S. knopp, knapp (rundt utstående
del af ngt); knöl; hård utväxt; dörrknapp,
rundt (dörr)vred; rundt handtag; knut,
kvist i trä; Am. nvnd kulle; giastiiiv. oxöga;
art. se cascabel. ~-latCh, s. låsregel som
skjutes för medels ett rundt vred i st. f.
nyckel. —lick, Am. sleke vid kullar
innehållande salt. ~stick, s. ibland arbetare
arbetare som vägrar att ansluta sig till
arbetarföreningar eller strejk, jfr black
-nob. ~bed, -d, a. knölig, knutig. ~ber,
-ur, s. se rubier. ^bilieSS, -binës, s.
knö-lighet, jfr ^>by. ^bing, -ing, s.
grofhugg-ning af sten i stenbrott. ~blGP, -Ul*, S. jagt.
hjort i andra året. ^bling, -ling, s. bärg.
järns arbetande till smälta. ~bling-fire,
s. bärg. se bloomery. ~by, -i, a. knölig,
knutig; biid. vresig, egensinnig; Am. backig,
knock, knok, va. o. vn. knacka, bulta, slå,
stöta; slå ei. stöta ihop; s. slag;
knackning på en dörr; ~ a person’s head off\ si.
grundligt besegra ngn; ~ into a cocked
hat, ~ into the next week, ~ out of time,
si. »göra kål (ända) på», mörbulta,
»grund-klå»; ~ at the door, knacka på dörren; ^
on the head, gifva ett (dråp)slag på
hufvudet; si. biid. kullkasta, omintetgöra;
~ about, (va.) kasta omkring; knuffa hit
och dit, slå, våldsamt misshandla; drifva
hit och dit (fortune f^ed him about for
ten years); (vn.) kastas (drifvas) hit och
dit; F gå och drifva, slå dank; slå
omkring sig med stora ord, skräfla; ~
against, stöta emot; ~ down, fälla (med
ett slag) till marken, slå (stöta) omkull;
draga af, afpruta; på auktioner slå bort en
sak (at, för ett pris; for el. tO, föl* ngns
räkning, åt ngn), låta klubban falla för; the
chairs ivere ~ed doion at 10 s., stolarna
gingo bort för 10 5.; ~ off, (va.) slå af
i eg. bet.; bland arbetsfolk sluta arbete vid rastens
inträdande (el. för dagen); gÖl*a fort Undan
arbete ; slå bort på auktion; (vn.) jfr ofvan sluta
arbetet för dagen (: ~ off work); ~ out, slå
lit (el. in med ett slag, t. ex. ögat på ngn), med
slag bortskaffa; P bortauktionera, jfr
ned. sms.; »v. over, slå Omkull; jagt. fälla,
sträcka till marken; ~ under, si. gifva
tapt, gifva (med) sig; ~ up, (va.) knacka
upp : genom knackning på
sängkammardörren väcka ei. få att stiga upp; bokb.
stöta upp arken; F uttrötta, utmatta; vn.
si. tröttna, upphöra; **ed up, si. uttröttad,
»utfaren» F, »schackmatt», »utschas(k)ad»;
Am. i grossess. ~-d0Wn, s. dråpslag;
möbel ei. d. som kan tagas sönder för
ned-packning; a. i sms. dråp- (blow), fällande,
dräpande, slående (argument). ~-kneed,
a. med inåtböjda knän, starkt kobent. ~
-knees, s. pl. inåtböjda knän. ^-in, s. P
se loo; P se vid. »"-out (pl.). ~-0Ut, s.
försäljning (en andra auktion) för
fördelning af rofvet mellan pl. P personer
som äro i komplott om att slå under sig
inköpen på auktioner. ~-me-dOWn, P a.
(jfr down) aiim. stark, svår, häftig, »som
kan komma en att fara baklänges»; s.
starkt öl ei. bränvin 0. d. ~er, -ur, s. ngn,
ngt som knackar etc.; portklapp; up to
the <v/, si. vuxen sin sak; på högsta
sprätten. ~ing, -mg, prt.; s. knackning; bokb.
arks stötning; pl. bärg. större stenbitar
som plockas ur sållet; stenhugg. mur. skärf,
stenaffall. "Jng-mill, s. stamp(kvarn).
knoll, nol, 1. s. (rund) kulle ei. klippspets,
knoll, nol, 2. se knell. ~er, -ur, s. ringare,
knolles, nolz, s. bot. röfva (Brassica Rapa).
knop, nop, s. se knob. ~weed, se knapweed.
knor †, se knur.
knot, not, 1. s. zool. en art vipa (Tringa
ca-nutus).
knot, not, 2. s. knut i aiia bet. (jfr dock knout);
knut, kvist i trä, jfr knarl, knur; bot.
ledknut; knöl; bundt, knippa; flock, grupp,
sällskap människor; liga, parti; bandvippa,
bandrosett, slejf, träns; mil. axelklaff;
biid. ngt inveckladt, trassel, svårighet,
knut att lösa, särsk.: intrig i ett skådespel o. d.;
sjö. knop (särsk. ss. mått vid loggning, jfr ex.) ;
stek (: knut); va. o. vn. knyta (i knut);
sammanknyta, förena; inveckla,
förvirra; sjö. knopa; tekn. noppa (kläde); om
växter sätta knutar; binda (: »slå»)
fransar; mål. spackla (och) grunda; † se
copulate; a ~ of silk, en docka silke; hard
hårdknut; running sliding slip
löpknut; to cut (break) a skära af
(upp), afhugga en knut afv. biid.; to fasten
(make, tie) a göra (slå) en knut; to gc
Å: fatc, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, 4: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
