Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lenticel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loricate
F Talspråk.
740 P Lågt språk.
lost
lenticel, ~le, fr., len’tisel, 5. bot. lenticell;
anat. linsformig körtel,
lenticular, lentik’iilur, a. linsformig;
dubbelt konvex,
lentiform, lèn tiform. ff . se föreg. cl.
lentiginous, lèntidj’inüs, a. med. (mycket)
fräknig, full af lefverfläckar; full af
utslag, skorfvig.
lentil, len’til, s. bot. lins (en ärtväxt, Ervum
Lens).
lentiscus, lat., llntis’kus, lentisk, len’tisk,
s. bot. mastix-träd (Pistacia lentiscus).
Ient(i)ner, lënt’(i)nur, .s*. se lannér.
lentOUS †, len’tus, a. klibbig, seg som lim.
leo, lat., lè’c>, s. astron, lejonet, —nine, -run,
a. (1.) lejon-, lejonartad, lejonlik; (2. af
uppfinnarens namn) leoninsk om latinsk vers med
rim i midten o. slutet.
leopard, lep’ard, s. zool. leopard (Felis
leo-pardus). —s’-bane, .5. bot. namn på (Arnica
o.) Doronicum (0. Paris quadrifolia etc.);
German —, hästfibla (Arnica montana),
^-stone, min. en fläckig fältspatsart.
—(’s)-W00d, s. F »bokstafsträ» (virke af
B ro sim um Aublettii, ett sydamerikanskt träd).
leper, lep’Cir, s. en spetälsk. —ed †, -d, a.
spetälsk. —OUS, -us, a. se leprous.
lepid t, lep’id, a. skämtsam, treflig, liflig,
artig.
lepido-, gr., lep’ldo-. a. i naturv. benämningar
fjällig. fjäll-. —pter, -èp’tur, s. zool.
fjäril; pl. (äfv. -a, -å) fjärilarnas ordning.
apteral, -dop’turai, -pterous, -6p’tårfis,
a. fjärilsartad. —te, -t, —ted, -tèd, a. bot.
fjällig.
Icporin, lep’orin, -rin, a. liknande ei.
tillhörande hararna (familjen lepOriddB, lat.,
lepor’ide).
leprosy, lep’rosi, s. med. spetälska.
leprOUS, lep’rus, a. spetälsk; bot. se
lepi-dote. — |y, -li, ad. såsom spetälska,
smit-tosamt. —neSS, -nës, s. spetälskhet.
lept, lëpt, imp. o. pp. af leap.
lere t, lèr, 1. s. lärdom; va. lära (: learn o.
teach).
lere †, lèr, 2. a, tom, jfr leer.
lernean, lurnè’an, s. zool. lerneid (ett slags
klyffoting, parasit-krustacé hos fiskar).
lerry, lër’1, s. lok. P ovett, uppsträckning.
lesion, lè’zjun, s. skada, åverkan; förfång;
med. skada, sjuklig förändring.
leSS, lës, a. (komp. af little) mindre,
ringare; ad. mindre, i ringare grad; ~ and
—, alt mindre och mindre; no — than,
ingenting mindre (annat) än; no — a
person than ... self, ingen ringare person
än ... själf, ingen mindre än själfva...;
they can’t do —, det är det minsta de
kunna göra; in — than no time, i ett nu,
i ett ögonblick; the (i jämförelser) dess
(ju) mindre; James the (Lbibi. Jakob
den yngre; so much the så mycket
mindre.
lessee, lèsè’, s. jur. förpaktare, hyresgäst;
arrendator (i mots, tin lessor).
lessen, les’n, va. förminska; förtunna; taga
af (afhyfia etc.) på tjockleken; äfv. om vätska :
utspäda; förringa; nedsätta; vn.
minskas, aftaga, blifva svagare. ~ing, -ing,
prt.; s. tekn. förtunning, afsmalnande,särsk.
art. förjyngning.
lesser (en dubbel komp. af less brukas endast
attribut... hufvudsakligen i mots, till greater el. i
vissa uttryck, jfr ex.), les’ur. a. mindre,
ringare ; ofta is. i naturv. benämningar lilla ( SS. 1
»lilla hackspetten», lilla hägern etc.); —
Asia, Mindre Asien; the (I/)— Bear, Lilla
björnen (Ursa Minor); the — light, bibi.
(Gen. i, 16.) »ett litet ljus»; the — of two evils,
ordspr. af tvänne onda ting det minsta,
lesses, les’ez, s. pl. spillning af vilda djur.
leSSOn, les’n, s. uppläst stycke, särsk. kyrk.
uppläst bibeltext; uppläsning ur ngn
för-fattare, föreläsning; inlärdt stycke, lexa
äfv. biid. : inhämtad lärdom, regel; skrapa,
tillrättavisning, straffpredikan; lektion
(in, i; on piano), lärotimme; mus.
utskrifven stämma; va. )|C undervisa; F lexa
upp; this has been a ~ to him, detta var
en (god, välförtjänt) lexa för honom
(kan lända till varning för framtiden"); to get a-—,
få en lektion(stimme) om en lärare; (äfv.
...g. up...) lära sig en lexa; to give a —,
gifva en lexa (skrapa, tillrättavisning,
varning); gifva en lektion; hålla en
föreläsning (uppläsning ur ngn författare); lie
knoivs (ei. can say) his —, han kan sin
lexa; to read a person a — F, läsa lagen
för ngn; to recite (repeat) a läsa upp
en lexa; to say one’s —, läsa upp sin
lexa; to set a boy a —, gifva (förelägga)
en gosse en lexa; to take a — from, taga
lärdom för framtiden af; to take f>us from
(of), taga lektioner för; läsa för en lärare
(äfv. ... with).
lessor, les’ur, leso’r, s. jur. utarrenderare,
bortförpaktare; hyresvärd.
lest, lèst, konj. på det att icke, (för) att
icke: (efter ord som uttrycka fruktan, farhåga o. d.)
att (kanske); af fruktan att, ofta (af försig.
tighet) i fall ngt skulle hända; take Care ^
you fall, akta er så att ni ej faller; we
have been in pain about you, — some
accident should have befallen you, vi hafva
varit oroliga för er skull, befarande att
ngn olycka hade drabbat er under er
långa bortovaro; pails of water were set out
in different places, the roof should
A: fate, i: far, å: fall, a: fat, a: fast, i: mete, è: met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
