Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - life ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luck-penny
F Talspråk. 748 P Lågt språk.
lumber
ning af lignum-vitæ; on mg på min ära!
to bring to få lif i en sanslös : to recall
to ~; to come to — (again), komma till
lifs igen; (to describe, draw etc.) to the
(very) —, »lifslefvande», naturtroget,
träffande; with ~ and spirit, med lif och
själ (med all håg och kraft); jfr vid. under inch.
(Anm. bland alla sjalfförklarliga sammansättningar
förbigås bär nedan särskildt sådana som utgöra
benämningar på föremål tillhörande lifbärgningsanstalter
[särsk. vid kusten] och där kan återgifvas med
lifbärgnings-, lifräddnings-, t. ex. —-ar-
row, ~-car, ~-mortar, ^-rocket, —-shot),
^-annuity, s. lifränta. —-assurance,
lifförsäkring. —-belt, s. lifräddningsbälte
att blåsa upp el. med insydd kork. —- blood,
hjärtblod; styrka, lif(sprincip); spasmer
i ögonlocken ei. läpparna. —-boat, 5.
lif-räddningsbåt. ^-buOy, s. lifräddnings-
boj. —-class, s. jfr —-school.
—-con-suming, a. tärande på lifvet. —-drop, s.
poet. lifsdroppe, droppe af hjärtblod. ~
-estate, s. egendom som innehafves (med
eganderätt) på lifstid, ^-everlasting, s.
evigt lif, det eviga lifvet; bot. se
everlasting. —-giving, a. lifgifvande; lifvande,
stärkande, vederkvickande. —- guard, 5.
lifvakt; pl. lifgarde; järnv. banrödjare på
lokomotiv; in the — s, vid (på) lifgardet.
^-guard’sman, s. lifgardist; officer på
lifgardet. —-Hold, s. innehafvande på
lifstid, jfr r^-land. —-insurance, s.
lifförsäkring. /valand, s. jord innehafd
(arrenderad) på lifstid, —like, a.
»lifslefvande», naturtrogen beskrifning, teckning, äfv.
om en beskrifvare (författare). ^likeness, 5.
(natur)trogen likhet. —- line, sjö.
lif-lina, ryggpert under en rå;
lifbärgnings-tross särsk. mellan ett nödstäldt fartyg och
stranden. —long, a. räckande hela lifvet,
lifstids-; på lifstid; för lifvet (t. ex. —
friends). —-office, s.
lifförsäkringskon-tor. —-peer, s. päl* (öfverhusmedlem) på
lifstid. —-peerage, s. pärskap endast på
innehafvarens lifstid, —-preserver, s.
lif-bärgare (jfr <^-belt,cork-jacket); kort käpp
med bly i ändan, polisbattong. ~-rate,
s. beräkningsgrund (olika »tabell») för en
viss lifförsäkring. —-rent, s. lifränta. —
-renter, s. lifräntetagare. —’s-blood, se
nwblood. —-school, s. modellskola (i en
konstakademi, i hv. tecknas el. målas efter lefvande
mcdeii). —-size, s. naturlig storlek;
porträtt i naturlig storlek; a. i sms. i
naturlig storlek (dets. som full-size). —Spring,
s. lifskälla. —String, s. lifsnerv, lifstråd,
—-table, s. lifförs. statistisk tabell
utvisande sannolik återstående lifslängd.
—(-)time, s. lifstid, en hel lefnad, män-
niskoålder; a. lifstids-, räckande hela
ngns lifstid. ~-weary, a. lefnadstrött,
lefnadsmätt. —er, -ur, s. si. lifstidsfånge,
ei. en deporterad på lifstid. — ful, -ful,
a. liffull, liflig; lifgifvande. —leSS, -lès,
a. liflös; utan lif; död; utan liflighet,
matt. ^lessness, -lèsnès, s. liflöshet,
jfr föreg.
lift, lift, va. (reg.; imp. o. pp. äfv. lift †) lyfta
(from the ground etc., upp från ...; into,
upp i, till; off\ af; to, upp till; upon the
shoulders, upp på ...); räcka upp; höja
äfv. bild. (dock sällan i rang, anseende värde o. d.),
jfr — up; lyfta på (t. ex. one’s hat,
hatten); (bort)stjäla, röfva; uppbära räntor,
skatt; vn. lyfta (at, i, på); »lyfta», höja
sig, om dimma lätta (på); † stjäla; s.
lyftande, ansträngning att lyfta, lyfttag;
börda, tyngd; hjälp att komma upp el.
på väg, äfv. biid. : »handtag», hjälp för
ngn att komma sig före; mek. lyft-(fall-)
höjd, särsk. ingeniör, stigning, skilnad
mellan två vattenytors höjd i slussar o. d.;
sluttande plan (slip) hvarpå fartyg
upphalas från en lägre till en högre
vattenyta i st. f. sluss; lok. se äfv. —-gate; mek.
lyftverk, hiss, elevator; sjö. topplänta;
skom. klackstycke; P stöld; — one’s hair,
Am. skalpera ngn; — out, lyfta ut, taga
Upp Ul* ngt omslutande; tekn. taga Ut ur
gjutform ; boktr, häfva upp formen; ~ up,
Upplyfta; höja i allm. bet., jfr fclj.; ~ Up the
(one’s) eyes, lyfta (häfva) upp ögonen
(och skåda omkring sig, ei. bibi. i höjden
till Gud med förtröstansfull bön, äfv. ~ up the
face); up the (one’s) hand, bibi. lyfta
sin hand mot himmelen för att kalla
Gud till vitne; ~ up the (one’s) hands,
bibi. lyfta sin händer mot himmelen
bedjande; se äfv. lift one’s hand (against)
under hand; — up the (one’s) head, bibi.
lyfta upp hufvudet med förtröstan; bibi.
upplyfta ngns hufvud, upphöja i värdighet:
/v; up one’s heel against, bibi. lyfta sin
häl mot (vara uppstudsig, upprorisk, förrädisk
mot); — up the (one’s) voice, höja
(upphäfva) sin röst (yttra sig); höja rösten, tala
högt; ropa högt. skrika; dead —, se dead,
sms.; to give a — F, ta’ ett tag (för att
lyfta ngt); to give (lend) a person a ~ F,
hjälpa ngn upp, låta ngn sitta upp med
sig på (häst ei.) åkdon, låta ngn få åka
med sig, hjälpa ngn ett stycke på väg,
äfv. biid. gifva ngn en »handräckning».
~-bridge, s. fällbrygga, vindbrygga. ~
-gate, s. fort. fällgaller; fällgrind löpande
upp o. ned; sluss- ei. dockport som lyftes
upp. —-lock, se canal-lock. —-hammer,
5. stångjärnshammare som lyftes fram-
Å: fate, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, h: mete, è: met, ë: her, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
