Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luck-penny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luck-penny
F Talspråk. 778 P Lågt språk.
lumber
(liten summa som köparen får tillbaka). ~Hy, -ill,
ad. lyckligtvis; lyckligt (och väl); till...
lycka {for, för). ^ineSS, -inës, s. lycka,
tur. ~leSS, -lës, a. olycklig; in a ~
hour, i en olycklig stund. -1, a.
lycklig, gynnad af lyckan, som har tur;
lyckosam; Skoti. rundlig, dugtigt tilltagen,
godt mått, rågad; ad. skoti. för mycket,
alt för, öfver måttan; 5. Skoti. gumma;
if this isn’t var det inte tur! to
cut (make) one’s -v, si. ta till schappen,
ge Sig af; se vid. ex. under dog o. hit. ~y
-dad(die), s. Skoti. farfar. ~y-h00d, 5.
segerhufvan ~y-minnie, s. skoti. farmor,
lucrative, lo’krativ, a. indrägtig,
vinstgifvande. fördelaktig, lönande,
lucre, lo’ktir, s. (slem) vinning; ocker; si.
förmögenhet, pengar,
luctation lukta’sjun, kamp, brottning,
lucubrate, lo’kubrat, vn. arbeta vid
ljussken. lucubration, -bra’sjun, s.
nattarbete (studerande vid ljussken); arbete
(lärd afhandling) Ss. frukten af nattliga
ei. ensliga studier, lucubrator, -ur, s. en
som vid lampans sken studerar ei.
författar. lucubratory, -un, a. vid ljussken
ei. nattetid utarbetad,
luculent, lo’kulent, a. ljus, klar,
genomskinlig; tydlig, ögonsynlig; strålande af
skönhet †.
lucullite, lokul’it,min. en svart
kalkstensart (ei. marmor),
lud, lud, P f. lord; ofta som interj., jfr lor;
King (IS)"», en uppdiktad forntida kupg af
England ; in the days of K. (L)"», i »kung Orres
tider»; (L)"»’s town, förr London.
Luddites, lud’its, s. pl. våldsamma
(maskin-sönderbrytande), strejkande arbetare,
rabulister (eg. på i8io talet),
ludicrous, lo’dikrus, a. skämtsam, löjlig,
putslustig, komisk. ~neSS, s. löjlighet,
komisk beskaffenhet,
ludificationf, lodifika’sjun, s. förlöjligande.
Ludlow, lÄd’16, s. (pr. en engelsk stad); geol. se
sms. ^-formation, s., ~-rocks, .«?. pl.
öfversta afdelningen af siluriska
formationen.
luff, låf, (1.) s. sjö. lov, lovart;
bidevind-segling; lovartsdel af snedsegel; se vid.
loof; se vid. "»-tackle; vn. lova (styra upp
mot vinden) (äfv. ~ up); let her "», — ~ you
can! låt henne lova, — loff! to spring her
"», sjö. lova till, gira till åt lovart; ~
upon "», katt på katt (ett tackle
appiice-radt på det andra). ~-taCkle, S. löst tackel,
treskuren talja,
luff, låf, (2.) 5. P för lieutenant; (3.)
flathand.
luff er, luf’ur, se louver.
lug, ]fig, va. draga äfv. bild., släpa; släpa på
äfv. biid.; rycka (vid örat, et. i håret), lugga
(: ~ one at his hair); vn. släpa sig fram;
s. Skoti. o. prov. örflik, öra; grepe, öra
på kärl; tekn. utskjutande kant, flens; P
»släp», tung börda; prov. stång, spö;
mätstång; se vid. sms.: ~ out, draga fram;
punga ut med pengar; skämts, draga blankt.
~mark, s. skuret, kiipt märke i örat på
husdjur (får, bund etc.). ~-Sail, S. sjö.
loggert-segel. ~W0rm, s. zool. sandmask
(Areni-cola piscatorum). ~gage, -adj, s.
packning, tross, resandes »saker»; järn v.
res-gods, passageraregods; (onödig,
besvärlig) tross, skräp. ~gage-office, s.
bagagekontor. ~ gage-saddle, .<?. kiöfsadei.
~gage-train, s. jämv. godståg. ~gage
-van, järnv. bagagevagn; rustvagn.
ger, -ur, S. jos. loggert (mindre [två- el.] tre-
ninstadt fartyg med trapezformiga segel).
lugubrious, lugu’brius, a. sorglig, dyster,
bedröflig; sorge-. ~neSS, -nës, s.
sorglighet. dysterhet,
luke †, lok, a. se följ. ~warm, a. ljum; äfv.
biid. likgiltig, kallsinnig. ~warmneSS,
-’- -, s. ljumhet äfv. biid.
(ull, lul, va. hilla, vys ja (asleep, to sleep, i
sömn); biid. bringa i ro, till stillhet;
in-söfva, invagga (i säkerhet); komma (t. ex.
misstanke) att »lägga sig», lugna; vn. blifva
lugn, lugna sig, lägga sig om vinden (äfv.
be "»ed), stillna ur, sjö. bedarra; s.
söfvande egenskap, ngt söfvande, jfr föij.;
lugn efter storm ei. kortare uppehåll (:
lugnt ögonblick) i stormen äfv. biid.;
af-lugnande, sjö. bedarrning. ~aby, -abl, s.
vaggsång (äfv. biid. t. ex. vågornas), vaggvisa;
vysjande; ngt lugnande, ^er, -ur, s.
ngn ei. ngt som lullar, vaggar till ro,
in-söfver etc.; en som smeker barn, är
barnkär. ~ing, -ing, prt.: a. lugnande,
invag-gande ; s. jfr lull, s.
lum, lum, S. prov. Skoti. eldstad i en stuga;
skogskjusa; prov. djup dam, göl. ~-head,
s. Skoti. skorsten,
lumachel, (~le, fr.), lo’makei, ~la, it., -’å,
S. min. iriserande musselmarmor (äfv. fre
-marble).
lumbaginous, lumbadj’inus, a. af föij.
lumbago, -bà’go, s. med. höftvärk, gikt i
län-den, i korsryggen,
lumbar, lum’bar, a. länd-, höft-; ~ region,
korsryggen,
lumber, lum’bur, s. (cg. pantlånares förråd
af gamla saker †) gammalt skräp,
aflagda saker; ngt som blott är i vägen
för ngn; bråte, sjö. belamring; (förlegadt)
kram (äfv. bild. t. ex. of learning); bild.
utskott, smörja; Am. timmer, virke; pror.
Å: fate, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, h: mete, è: met, ë: her, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
