Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - notion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuisance
‡ Mindre brukligt. 889 † Föråldradt.
nummulitic
notion, no’sjün, s. föreställning; fii.
förnimmelse, begrepp (F »aning», »idé»; of\ om);
åsigt, mening; Am. F afsigt, lust (of -ing,
to, att; äfv. to, till ngt); vanl. i pl. Am. F
(: Yankee småartiklar, diverse
nål-stolskram; to get some ~ of ...-ing, äfv.
få en liten »hum» (aning) om ...-ning
(att göra det ei. det); I have a ~ I will go
there to-morrow Am. F, jag har en liten
tanke på (nästan lust att) fara dit i
morgon; 1 have a ~ to a cup of tea Am. F,
jag skulle ha god lust till en kopp té;
to have no ^ of, ej hafva ngt begrepp i
om; Am. äfv. ej bry sig stort om, ej tycka
om, ej »kunnà med»; he had not the
slightest ~ of iwhat to say, han hade ej
minsta aning om hvad han skulle säga.
~al, -al, a. fii. begrepps-, ideel, abstrakt,
förestäld; inbillad, förment; full af
inbillningar, fantastisk %. ~ally, -ali, ad.
i föreställningar, i begreppet (tanken);
blott i inbillningen. ~ist, -ist, s.
grill-fängare, fantast, drömmare,
notist †, no’tist, s. antecknare,
kommentator.
notoriety, notori’ëti, s. allbekanthet,
ökändhet, veterlighet; allmän (: allmänhetens)
kännedom (: public a matter of o»,
en (allmänt) (ö)känd sak; a person of
en ökänd (beryktad) person, en som
är »känd i orten»,
notorious, noto’rius, a. allmänt känd,
veter-lig; ökänd, beryktad (for, för ngt);
allmänt erkänd såsom sådan; to render one’s
self o», förvärfva sig en sorglig ei.
tvetydig ryktbarhet. ~ly, -li, ad.
veterligen, erkändt. ~neSS, -nës. s. egenskap
att vara allmänt bekant,
allmänbekant-het, ökändhet (jfr notoriety);
uppenbarhet.
not-self, nofsèlf, se sms. under not.
nott †, not, a. kort afskuren, stubbad;
kullig (: hornlös) om kreatur. ~-headed †,
^-pated †, a. »snagghårig», »stubbad»,
not-wheat, notfhwèt, s. (jfr föreg, a.) hvete
utan borst,
notwithstanding, se under not.
nought, se naught,
noumenon, gr., nau’mënon, s. ra. tinget i sig
(Kants »Din g an si ch»).
HOUn, naun, s. gram. nonien substantivum,
nourish, nur’isj, va. nära äfv. biid. (t. ex. hopp),
gifva näring åt, underhålla familj, trupper
etc.; fostra, uppföda, uppfostra (äfv. ~
up); understödja, uppmuntra (till) dygd
etc., underblåsa uppror etc., stärka mod etc.;
omhulda; vn. nära, vara närande; finna
näring)}C; to be ~ed, erhålla näring,
/vable, -abl, a. som kan näras etc., mot-
taglig för näring. ~er, -ur, s. ngn ei. ngt
som närer, underhåller etc. (of, ngn, ngt);
fostrare; näringsmedel, ^ing, -ing, prt.;
a. närande (diet, food ctc.); s. närande,
underhållande, ^ment, -mënt, s.
närande; näring äfv. biid.; näringsmedel,
födoämne.
nOUS, naus, s. F skämts, (naturligt godt) förstånd,
»intelligens», »talang», skarpt hufvud.
<v-b0X, s. si. »hjärnkontor» (hufvud),
novaculite, novak’ulit, s. min. lerskiffer till
brynstenar.
novalia, nÖvä’liå, S. pl. Skoti. jur. åkerbr. ny-
upptagen jord, nyplog,
novation, nova’sjun, s. jur. omsättning af en
skuld; † se innovation. nOVatOF †, -tur, s.
se innovator.
novel, név’ël, a. ny (och egendomlig),
hittills osedd, ovanlig, nymodig i aiim. äfv.
i klandrande bet.; jur. nyare, senare tillagd,
supplementär; s. ngt nytt, nyhet †, pl.
äfv.: tidender|; jur. nyare, tillkommen
författning, i romersk rätt : »novell» (: ~
constitution); verklighets-roman, novell. ~
-Writer, s. roman-(ei. novellförfattare.
~ette, fr., -ët’, s. novell. ^ism †, -izm, s.
se innovation, /vist, -ist, s. se writer;
nyhets(tidnings-)skrifvare †; † se äfv.
’innovator. ~ize, -iz, va. se † innovate;
framställa ei. behandla i romanform,
romantisera (t. ex. history). ~ty, -ti, s. (pl. -ties,
-z) nyhet : egenskap att vara ny (och
ovanlig), ei. nyinförd, nyligen
uppkommen; en »nyhet» : ngt nytt, en ovanlighet;
a ~ of the season, ngt nytt för året; by
ivay of (blott) för nyhetens (ombytes)
skull, föl* nyhetens behag (för att få en
omväxling).
November, novëm’bur, s. november,
novenary, n<Wènari, s. niotal, antal af nio;
a. tillhörande talet nio, nio-,
novennial, n6vén’iål, a. nioårs-, inträffande
hvart nionde år.
novercal, nove’rkal. a. styfmoderlig,
styf-mors-.
novice, nOV’lS, S. (kloster-)novis äfv. i allm. bet.
(jfr probationer), nybörjare (in, i),
nykomling; bibi. nykristen, nyomvänd; a.
oerfaren, opröfvad, novis-, ^ship, -sjip,
noviciate, novisj’iat, se novitiate.
novilunar >j<, novilo’nar, a. hörande till
nymånen.
novitiate, novisj’iat, s. noviciat; bild.
pröfvo-tid, »läroåren»; nybörjarskap; novis }J<,
novitious †, -visj’us, a. nyuppfunnen, ny.
nOW, nau, ad. nu; i närvarande stund äfv. i
aiim. bet.; nyss; då, vid den tiden; nu,
emellertid (då så förhåller sig, under dessa
omständigheter, jfr ~ that); nå (väl); konj. men
i: note, è: do, å: nor, i: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
