Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - opposite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opposite
F Talspråk. 916 P Lågt språk.
emot (to lie etc. t. ex. the church); s.
ngt midt emot befintligt; det motsatta,
den motsatta sidan; motsats (of, till);
motståndare; pl. motsägelser; ~
neighbour, granne midt emot (midt öfver
gatan etc.); the ~ party, motpartiet;
motparten. ~neSS, -nes, s. läge ei.
befintlighet midt emot, på motsatta sidan;
motsatt beskaffenhet, motsats,
opposition, opozisj’un, s. läge ei. ställning
midt emot (hvarann) (jfr föreg.); astr.
opposition; motsättning, motsats; strid,
täflan, hand. konkurrens; motstånd;
hinder; konst, kontrast; poiit. motparti mot den
bestående regeringen el. ministären, en opposition
koll.; a. i sms. oppositions-; in ~ to, i
motsats till, i strid med; to be in the poiit.
tillhöra oppositionen; to go into poiit.
gå öfver till oppositionen; to meet with
röna motstånd. ~ist, -ist, s. poiit.
medlem af oppositionspartiet,
oppositive, 6poz’itiv, a. som kan sättas
emot (ngt annat).
Oppress, oprès’, va. nedtrycka,
undertrycka, förtrycka; betunga, nedtynga;
tynga, öfverlästa magen. ~ed, -t, pp.;
a. nedtryckt, -tyngd, betungad, plågad
(with, af); öfverlastad om magen, ’vion,
-presj’un, s. nedtryckande, betungande;
förtryck(thet); betryck, tryck;
beklämning, »känsla af tyngd» is. med. ’vive,
-lv, a. tryckande, betungande;
förtryckande; nedtyngande, öfverväldigande;
~ grief, öfverväldigande sorg, sorg som
trycker en »ned till jorden», lively,
-ivli, ad.; the day was ~ hot, det rådde
(den dagen) en tryckande värme.
~ive-ness, -lvnès, s. egenskap att vara
tryckande etc. ~0r, -ur, s. förtryckare,
opprobrious, opro’brius, a. skymfande,
smädlig, skymflig, ovettig; vanärande,
ärerörig; betäckt af vanära, ärelös. ~ly,
-li, ad. smädligt, skymfligt; som en
skymf, i skymfande mening (t. ex. carpet
-bagger was used ~ for ..., nytjades som
öknamn på ... [för att beteckna ...]).
~neSS, -nës, s. skymflighet; skändlighet,
opprobrium, lat., opro’brium, s. smädelse,
skymford, ovett; smälek, skymf, vanära.
Oppugn, opu’n, va. strida emot, bekämpa
äfv. bild. ~ancy, -pug’nansi, .<?.
bekämpande, motstånd. ~ant )fC, -pug’nant, a.
fiendtlig, stridande; s. % se föij. ~er, -ur,
s. motståndare, bekämpare (of, af).
Opt, opt, s. univ. F förk. f. optime.
Optative, op’tativ, a. uttryckande önskan;
gram. Optativ; S. gram. OptativUS (äfv. ~
mode, ~ mood). ~ly, -lf, ad. önskevis;
gram. optativiskt.
Optic, op’tik, s. syn, synorgan; a.
beträffande synen, syn-; optisk (glass etc.);
angle, synvinkel; ** deception, synvilla,
optisk villa; ~ nerves, synnerver; ~
ivriters, författare i optik. ~al, -ål, a.
se föreg. a. is. sista bet. "wian, -tisj’an, S.
Optiker (en som är kunnig i optik el. : en Optisk
instrumentmakare). ^S, -s, s. pl. optik
(läran om ljuset o. seendet); äfv. F Ögon.
optimacy % op’timasi, s. adel, aristokrati,
optimate >|<, -mät, a. högadlig, förnäm,
aristokratisk; s. förnäm man, medlem af
högadeln ei. af adelspartiet; pl. (-tes,
-ma’tez) adel, adelsparti i det gamla Rom.
optime, op’time, 8. univ. Cambridge en SOm
kommit i 2:dra (Senior ei. 3:dje
(Junior hedersklassen vid matematiska
examen (jfr tripos).
optimism, op’timizm, s. si. optimism,
optimist, -mist, s. optimist. Optimistic,
-mist’ik, a. optimistisk. Optimity †,
-im’-lti, s. högsta förträfflighet,
option, op’sjun, s. rätt ei. tillfälle att välja,
fritt val: börs. förbehållen rättighet att
Sälja el. köpa aktier till visst pris inom
en viss tid, el. i allm. att framför andra få
köpa ngt; börs. äfv. medgifven rätt till
leverans af värdepapper; kyrk. förr
ärkebiskops kallelserätt (å vissa vilkor); to
have the hafva fritt val; äfv. (univ.
Cambr.) hafva rättighet till ny examen;
. at efter eget fritt val (egen önskan);
så mycket man vill; to be at one’s stå
ngn fritt; to have at one’s hafva i sitt
fria val; to leave to one’s ~ (whether or
not to med en iufin.), lemna åt ngns fria val
(om han vill ... eller ...). ^al, -al, a.
öfverlemnad åt ngns fria val, frivillig,
valfri (study); medgifvande val, gifvande
ngn att välja (icrit, jur.); it is ~ with you
to go or stay, det står er fritt att gå
eller stanna,
optogram, op’togram, s. den på ögats
näthinna kvarblifna bilden hos en död.
optometer, optonrëtur, s. opt. optometer
(instrument [kikare] hvarmed ögats synförmåga
bestämmes vid val af glasögon).
Opulence, op’ulens, s. rikedom, välstånd,
välmakt. Opulent, -lënt, a. rik,
förmögen, välmående,
opus, int., o’pus, s. (pl. opera, op’ura) opus,
verk; mus. en komposition. ~cle, -pus’1,
~cule, -’kul, ^culum, lat., -’kiilum, s.
litet (literärt) arbete, småskrift.
Or, fr., or, 1. s. her. guld(färg).
Or, or, 2. l-onj. förr, än, innan †; eller;
(i st. f. whether ... vare sig (antingen)
... eller; (i st. f. ~ else) eljes, annars, jfr
ex.; poet. för either; ~ again, eller ock;
A: fate, à: far, i: fall, à: fat, à: fast, è: mete, è: met, I: lier, 1: fine, 1: fin, ?: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
