Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - purification ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
purification
r Talspråk. 1076 ? Lågt sptåk.
friirpösè
purification, puriflka’sjun, s. renande,
rening äfv. bild.; bibi. renselse (en orens renande
genom offer o. d., jfr Luk. II, 22); (P)~ of the
Virgin, Jungfru Marie kyrkogång,
Kyn-delsmässa.
purificator, purifika’tur, s. se purifier. ~y,
-rifikåturi, a. renande, soin har kraft
att rena.
purifier, pii’rifitir, s. ngn ei. ngt som renar
ei. luttrar; kem. tekn. tvättapparat;
reningsapparat (t. ex. for gas).
puriform, pu’riform, a. med. lik var.
purify, pu’rifl, va. rena i alla bet. äfv. bild.
(t. ex. bibi.); luttra (from, från); klara
vätskor; desinficera luft; vn. blifva ren;
renas, luttras; om vat.skor klarna. ~ing,
-ing, prt.; s. renande.
purism, pu’rizm, s. renhet is. språkets; purism,
öfverdrifvet nit om språkets renhet,
pu-rist, -rist, s. purist, språkrenhetsifrare.
puristic,-ris’tik, a. af föreg.
Puritan, pu’ritan, s. oftast klandrande
moraliskt ei. religiöst öfverdrifvet sträng
människa; eng. kyrk. List. puritan; pietist,
skenhelgon, skrymtare; a. puritansk,
(p för de följ.) ^ic(al), -’ik(al), a.
puritansk; ofta i klandrande mening sträng i
religiöst (äfv. moraliskt ei. estetiskt, jfr följ.
bet.) afseende; i fråga om konstverk stel,
nykter. ~ism, -izm, s. puritansk lära,
lefnad ei. sed. ^ize, -iz, vn. lefva som en
puritan; uppträda som puritan; hafva
puritanska åsigter.
purity, pu’ritl, S. renhet i sv. ordets alin bet.,
jfr pure.
purl, përl, 1. s. (jfr pur fie) krusad bård;
udd på spetsar (äfv. ~-laCe); kantilj (jfr
bullion)’, stickning »afvigt och rätt»; va.
pryda med broderad ei. krusad bård,
kanta med
purl, përl, 2. vn. porla; rinna fram med
hvirflar, hvirfla; brusa upp, mussera om
vätskor; va. si. afkasta ryttaren; s. porlande;
hvirflande, krets i en vätska i rörelse;
kryddadt öl (brygg, förr verinouthöl: 01
med malört; nu: en dryck af varmt öl med gill,
socker, ingefära etc., brukad is. af lägre folket); si.
fall från hästen, ryttares af kastande (afv.
^er, -ur).
purlieu, pe’rlu, s. eg. förr land afskildt från
kronopark och fritt från skogslagarna;
yttre del af område, omgifningar, ställes
närhet konkret.
purlin(e), pe’rlin, s. byg. bjälke som anbragt
vågrätt i takets längdriktning stöder
taksparrarna å midten (midt emellan takås
o. takfot).
purling, pehrling, 1. prt. af purl, 1.; s.
stickning »afvigt och rätt».
purling, pè’rllng, 2. prt. af purl, 2.; a.
porlande; s. en ströms framrinnande med små
hvirflar ei. krusning af ytan, porlande,
Sorlande af vatten,
purloin, purlojn’, va. stjäla, snatta äfv. om
literär stöld. ~er, -ur, s. tjuf; plagiator.
~ing, -Ing, prt.; s. tjufnad; plagiat,
purnell, pe’rnël, s. se prunella, bot.
purparty, pe’rparti, se pour party.
purple, pè’rpl, s. purpur (eg. högröd färg,
ofta : i blått gående rödt), äfv. biid. som
tecken tin furstlig (kunglig etc.) ei.
kardinals-värdighet; bot. en art yxne (Orchis
mascula) †; purpursnäcka †; pl. med.
fläckfeber, frisel (purpura); a.
purpurfärgad (mörkröd ei. mörkrödviolett), äfv.
»blå» (in the face)-, kunglig (furstlig,
kejserlig etc.); va. purpurfärga, purpra;
~ of Cassius, guld purpur; ~ of mollusca,
purpur af snäckor (Buccinum m. m.). ~
-apple, s. bot. ostindiskt purpuräpple
(-träd) (Anona asiatica). ~-beech, s. bot.
rödbok (Fagus sylvatica). black, s.
krappfärg af mörk purpurfärg. ~-blue,
S. purpurblått (purpursvafvelsyradt natron).
~-born, a. poet. född i (ei. till)
purpurn (af furstlig börd). ~-brOWn, S. kem. mål.
caput mortuum. ~-Carmine, s.
purpur-karmin. ~-cherry, s. bot. virginiskt
plommonträd) (Prunus virginiana).
~-C0p-per-ore, s. min. brokig kopparmalm. ~
-fever, S. med. se purple, pl. ~-fisll, S. zool.
purpursnäcka, valdthornssnäcka
(Bucci-nurn). ~-flower, s. bot. hyacint. ^-graSS,
se ^-trefoil. f\jm heart, 5. bot. se nv-WOOcl.
~-lake, s. en purpurfärg af kochenill.
~-0re, s. tekn. järnoxidåterstod vid
koppartillverkning på våta vägen. ~-shell,
s. purpursnäcka, jfr fish. ~-tint, s.
pur-purfärg(skiftning) särsk. ss. anlöpniugsfärg. ~
-trefoil, 5. Trifolium rubens, ^-willow,
s. bot. rödvira (Salix purpurea). ~-W00d,
S. purpurträ (hardt o. elastiskt träslag från
Brasilien, af Copaiba pubiflora o. C. bracteata).
purplish, -lisj, a. stötande i purpur,
purport, pe’rport, (-purt) s. afsigt; mening,
innebörd, innehåll af ett Old, yttrande o. d.;
va. mena; betyda; innehålla, -bära.
less. -lès, a. utan afsigt ei. egentlig
mening; innehållslös,
purpose, pe’rpus, s. föresats; syfte, afsigt,
ändamål; afsedd verkan, nytta; tendens
i cn skrift o. d., jfr ex.; va. o. VII. hafva föl’
afsigt, ämna, ärna, äfv. bereda sig på
(...-ing el. to med infin., att); a (jfr a, 2.)
se 011 oj ; fixed (set) bestämd
afsigt, full föresats; to answer (suit) a
(jierson’s) motsvara ett ändamål (ngns
syfte : uppfylla ngns önskan, det af ngn
li fate, å: far, å: fall, k t fat, å: fast, è: mete, è: met, à: lier, 1: fino, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
