Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rusk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Self-ignorant
r Talspråk. 1198 f> Lågt språk.
öeif-wrought
rusk, rusk, s. skorpa; sockerbröd, tébröd;
skeppsskorpa,
rusky, rus’ki, s. såningsskäppa.
rusma, ruz’ma, 5. ett orientaliskt hårbort-
tagande medel.
RUSS, TUS, 1US, a. ryska språket; S. ryss poet.;
ryska (språket),
russet, rus’et, a. rödbrun; grof, hemgjord,
bondsk s. bonddrägt, vadmalskläder;
vadmal; ett slags rödbrunt äpple med
groft skal (arv. ~[t]ing), »surkart». <vy,
-1, a. se föreg. a.
Russia, rusj’a, 5. pr. Ryssland; s. dets. som
^ leather, juft. -an, a. rysk; s. ryss;
ryska (språket); ~ bath, rysk (: finsk)
badstu; ~ cattle-plague, se rinder-pest;
** matting, lindbastmattor; ~ sheeting,
tunn fin segelduk,
rust, rust, s. rost på meunier, äfv. på sad :
mjöl-dagg; mögel; ärg of copper); i aiimht
förstörande ei. utseendet skämmande
beläggning el. öfverdrag af främmande ämne;
vn. rosta; mögla äfv. i allm. o. bild.; bild. jfr
vid. grow rusty; va. orsaka att ngt rostar
(oxiderar) el. fördärfvas; to contract (el.
gather) angripas af rost, rosta,
rustic, rus’tik, a. landtligt enkel),
simpel; bondsk, bondaktig, tölpig, obildad;
okonstlad, konstlös; grof (ej finare bearbe
tad); »i naturstib, jfr ex.; S. landtbo, simpel
bonde; bondtölp; byg. dets. som ~ work;
~ chair, trädgårdsstol af naturliga
grenar; ~ house, bondstuga; lusthus af
oarbetade stammar; ~ police, landtpolis;
<n/ work, byg. »rustikt arbete» (rustica),
murverk af ohuggen sten el. på ytan (äfv.
medels rappning) imiterande ohuggen sten
(»bossage»); arbeten »i naturstil» (möbler etc.
af [el. imiterande] naturliga stammar el. grenar, jfr
ofvan ex.). ^alneSS, -ålnès, s. landtlighet;
landtlig enkelhet; bondaktighet;
grof-het, jfr ofvan. ~ate, -ät, vn. vistas (bo)
på landet; blifva bondaktig (»sjunka ner
på bondlandet); vara för visad (relegerad:
to be va. förvisa till landet, is.
univ. förvisa (relegera) på viss tid. ^ated,
-atëd, pp. af föreg, va.; a. bestående af ei.
liknande rustic loork. ~ation, -a’sjiin, 5.
vistande på landet; förbondskning; univ.
förvisning (relegation) på viss tid; byg.
se rustic work. ~ity, -tis’iti, 5.
landtlighet; landtlig enfald ei. enkelhet,
konstlöshet; bondaktighet, råhet (brist på
hyfsning).
rustily, rust’ili,ac?.rostigt. rUStineSS,-tines,
s. rostighet (jfr rusty), rusting, -ting, prt.;
s. rostande,
rustle, rus’l, vn. prassla (t. ex. om löf); frasa
om siden; Va. prassla i ei. med (ruska, skaka
så att ngt prasslar); frasa med; s. prassel;
fras(ande); ~ over the leaves of a book,
genombläddra en bok. -ur, s. ngn
ei. ngt som prasslar, frasar, rustling,
-ing, prt.; a.; s. fras, prassel.
rUSty, rust’!,a.rostig; ärgig; möglig; iaiimht
betäckt ei. belagd med ngt främmande
förstörande ei. vanprydande (t. ex. ~ chin,
orakad haka); gammal, förlegad ei. som
»legat af sig»; »mossbelupen» bild.; trög;
luggsliten; rostfärgad, bot. se rubiginous;
bild. knarrig, argsint, vresig; to grow
rosta, bli möglig etc.; bild. blifva förlegad
ei. »ligga af sig»; to ride ~ P, morska
sig, »borsta sig»; to run se to grow
biid. vara trög, ovillig, ej vilja däran; to
run ~ against (ei. on) P, blifva arg på ngn.
rut, rut, 1. s. prov. se rote, 3.
rut, rut, 2. vn. vara brunstig is. om hjortdjur;
va. betäcka om hjortar; s. parning (is. of
deer).
rut, rut, 3. s. hjulspår, vägfåra; med spadea
uppdragen fåra ei. afstucken linie; va.
göra spår i en väg; göra fåror i marken (med
en spade etc.), afsticka en linie på; to cut
r^s, göra (hjul)spår; afsticka linier med
spade; to move in a bild. »gå i gamla
spåret» (slentrianen); to be (ei. have got)
{far) out of the right hafva kommit
ur rätta spåret aiim. o. bild.
rutabaga, rotaba’ga, s. (jfr SV. prov.
»rotabagge») åkerbr. röfva (dets. som Swedish
turnip).
rutaceous, rota’sjus, a. bot. liknande ei.
beslägtad med vinruta (Ruta),
ruth, roth, s. poet. medömkan; sorg †.
rutha, rut’a, s. ind. låg tvåhjulig (strids)-
vagn (t. ex. om Juggernauts vagn o. d.).
ruthenium, ruthe’nium, s. min. kem.
ruthenium (metall).
(ruth)ful, -ful, a. medlidsam,
barmhertig; sorgsen †; ömklig †. "JeSS, -lès,
a. saknande miskund, utan medömkan,
obarmhertig, hjärtlös, grym. ^leSSneSS,
-lësnès, s. ©barmhertighet,
rutil, ro’tll, S. min. rutil (en titanmalm).
~ant, -ant,a.is. bot.rödskimrande. *vate†,
-àt, vn. gifva rödt sken, skina,
rutted, rut’ed, imp. o. pp. af rut, 2. o. 3.
rutter, -tur, (1.) s. (jfr r-ut, 2.) brunstig hjort;
(2.) en som gör hjulspår «i. uppdrager
fåror (jfr rut, 3.).
rutter †, rut’ur, (3.) s. ryttare, kavallerist;
gåpåare, öfversittare, stormodig karl.
ruttish rut’isj, a. brunstig; kätjefull.
~ness, -nes, s. brunst; kätja. rutting,
-ing, prt. (ut rut, 2.); s. is. hjortars
betäckning, parning, rutty, -ti, (1.) a. se föreg. a.
rutty, rut’i, (2.) a. spårig väg.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
