Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scarf-joint ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scarf-joint
‡ Mindre brukligt. 1219 † Föråldradt.
soenary
laxning. ~ed, -t, pp.; a. laskad. ~ing,
-ing, prt.; S. lasklling (handlingen;- äfv. se
scarf, s. o. joint).
scarfskitl, ska’rfskin, s. anat. öfverhud
(epidermis).
scarification, skarifika’sjun, 5. kir. in
skärning ^ (ristning) i huden, is. koppning.
scarificator, -’–kàtur, 5. kir. lancett O. d.
instrument hvarmed ristning göres; särsk.
koppjärn. scarifier, -’-fiur, s. en som
koppar m. ni.; kil-, se föreg.; åkerbr.
skarifika-tor (redskap på hjul med knifvar som upprista
jorden). scarify, -’-fi, va. kir. göra
inskärningar i huden; lvOppa; åkerbr. Upprista, jfr
föreg.; bild. sönderslita, pina. plåga.
scariose, skà’riös, scarious, -rius, bot.
torr, tunn och seg, hinnartad om
bladbildningar.
Scarlatina, lat-, skårlåtè’nå, s. med.
skarlakansfeber. scarlatinous, -lat’mus. a.
skarlakansröd; mod. hörande till
skarlakansfeber, skarlakansfeberartad.
scarless, ska’rles, a. utan ärr.
scarlet, skå’ 1’let, S. skarlakan (rödt tyg el. kläder);
skarlakansrödt: a. skarlakansröd,
högröd; skarlakans-; va. >j< göra
skarlakansröd; to blush (ei. grow) ’v, blifva
(blossande) röd i ansigtet, rodna starkt; ~ days,
solennitetsdagar vid universitetet, ^-bean,
S. bot. ett slags (»turkisk») böna med högröda
blommor (en prydnadsväxt: Phaseollis
multi-florus). ^-berries, se motsv. under hermes.
~-fever, s. skarlakansfeber; si.
»militärfeber» hos unga damer. ~-fish, S. se tele-
scope-carp. (S)~-Lady, se Woman. ~
-maple, s. bot. röd lönn (Acer rubrum).
’v-Oak, s. bot. kermesek (Quercus cocci-
nea). o-i-runner, se f\j-bean. (S)~-Woman,
s. bibi. den babyloniska skökan (kyrk. si. jfr
Lady of Rome)-, äfv. »det moderna
Babylon» (London).
SCarp, skarp, 1. s. her. (fältherres)
axelskärp (snedt band [i en vapensköld | i sauima
ställning som bend sinister).
SCarp, skarp, 2. s. fort. eskarp, grafvens
inner-brant: allm. byg. stark sluttning
(dosse-ring), brant; va. afskära (göra) brant,
skära ned (gräfva) nästan lodrätt en
dikeskant etc. ~ed, -t, pp.; a. med brant anlag,
brant.
SCarper, ska’rpur, vn. si. »schappa», rymma.
SCarred, skard, imp. o. pp. af scar; a. ärrig.
SCarry, ska’ri, a. ärrig; ärr-; prov. full af
stalp (kala klippor etc. jfr scar, 2.).
scart, skårt, (1.) va. Skoti. skrapa, krafsa;
klottra; s. skrapa (lindrigt sår); klen,
mager stackare; (2.) se scarf\ 1.
SCary, ska’ri, l.a. Am. P»haj», plötsligt skrämd;
skrämmande.
SCary, ska’ri, 2. s. prov. mager jord med
tunn grässvål.
SCat, skat, 1. interj. schas till kattor; scht!
tyst! 4
SCat, skat, 2. S. prov. hastigt öfvergående regnby,
skur.
SCat‡, skat, 3. s. se sea th.
scatch, skåtsj, S. kappbett (ett ovalt munlag på
betsel, äfv. ~-ITlOUth).
scatches, skat’jez, s. pl. ett slags styltor.
SCate, se skate.
SCath †, skåth, ~e, skàdh, s. skada; va.
skada, förstöra; bild. plåga. ~ful †, -ful,
a. skadlig. ~leSS >js, -lès. a. oskadd.
Scatter, skat’ur, va. sprida, utströ, strö
omkring; kasta omkring; förströ,
förskingra, spränga; förvirra; bild.
tillintetgöra, gäcka planer, förhoppningar; Vh. vara
kringspridd; sprida sig, förskingras;
bärg. se spit; ~ money, »kasta» bort
pengar; ~ to the loinds, kasta omkring
(förströ) för alla vindar, åt alla himmelens
hörn; förslösa, jfr föreg. ~-brain(s), 5.
tanklös människa, ^-brained, a.
tanklös. ^gOOd s. slösare. ~ed, -d, pp. a.
(tunt) kringströdd; strödd, spridd,
tunnsådd; tunt beströdd; förströdd,
förvirrad; bot. strödd, stäld (vidfäst) utan viss
ordning om blad o. d.; ~ light, optik, diffust
(oregelbundet, mångfaldigt reflekteradt) ljus. ^IHQ,
-mg, prt.; a. splittrad om röster; S.
kring-spriclning; oftast i pl. ngt som är
lcring-strödt ei. spridt; bärg. se spitting; ~ gear,
art. spridningsapparat på kulspruta. ~ingly,
-tngli, ad. kringspridt här och där.
SCaup, skåp, 1. s. (lager af) krossade
musslor; Skoti. se scalp.
scaup, skåp, 2. 5. zool. hvitbuk (en art dykand:
Fuligula marila, äfv. ~-duCk).
scauper, ska’pur, S. tekn. gejselsnitt (ett gra-
veringsverktvg).
SCaur, skar, s. stalp, klippa (jfr scar).
scavage, skåv’ådj, s. jur. förr accis erlagd af
utländska resande köpmän.
SCavenge >f(, skav’endj, va. rengöra, hålla
gata ren. -ur, s. gatsopare, sopåkare;
renhållningshjon; va. hålla (gård o. gata)
ren, sopa gator o. torg; cart,
sopåkare-kärra; (S)^’s Daughter (förvr. af
Skeving-ton’s Daughter), ett tortyrinstru-
ment. ~r-bird, s. zool. adjutantfågel
(indisk storkart: Leoptilis argala). scavenging,
-ing, prt.; s.; ^ department,
renhållningsverket.
scena, lat., it., sè’nå, sà’nå, (sja’na) s. scen
(del af en opera); mus. dramatiskt Solo. ’vTIO,
it., -na’rio, s. konst, scenutkast,
-uppränning. ~ry †, se’nuri, s. se scenery o.
föreg. S.
6: note, è: do, 6: nor, Å: not, à: tube, &: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
