Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - service ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
service
% Mindre brukligt. 1257 † Föråldradt.
sessile-oirripedes
tjänster: »bona officia»); to see vara
med i fält, särsk. bevista träffning; äfv.
aiim. wid. »vara med» (o. pröfva på); he
has seen (ofta med tillagdt some ei. much)
han har varit med i fält, han har »luktat
krut»; aiim. bild. han har varit med (är
»gammal och van»); all these books had
manifestly seen good (el. much) ...
buro tydliga spår af att hafva varit rätt
mycket med (voro mycket nytjade); a
friend with ivhom he had seen some
... med hvilken han kamperat
tillsamman äfv. aiim. biid.; to take taga tjänst
(with, äfv. under, hos); that expression
had evidently taken ~ ivith those people,
... hade blifvit (ett) gängse
(favorituttryck) hos ...; after after (the) ~
was over, efter gudstjänsten(s slut); to
be at one’s vara (stå) till ngns tjänst
(förfogande); jfa (unfit) for
tjänstdug-lig, i tjänstbart skick (oduglig,
otjänst-bar; äfv. om sak oanvändbar, t, ex. sjö. ej
sjöduglig); to retire from (the) taga
afsked ur tjänsten; to be in one’s vara
i ngns tjänst, i tjänst (tjäna) hos; to
stand one in good vara ngn till god
hjälp (stor nytta), komma ngn väl till
pass; to go into (ei. to) träda i tjänst;
to be of r>u, vara till (tjänst ei.) nytta,
vara nyttig (to, för : gagna ngn, ngt); can
I be of (any) ~ (to you)? kan jag vara
(er) till ngn tjänst? on i
tjänstgöring), i tjänsten, i tjänsteärenden; (to be
used etc.) on active (foreign) i aktiv
(utländsk) tjänst; on Her (His) Majesty’s
ss. p&skrift tjänstebref; out of utan
tjänst; utom tjänsten; to go (out) to
gå ut och tjäna. ~-book, s.
kyrkohandbok. ^-COCk, s. serviskran på en ~
-pipe. ~-mOney, s. drickspengar for gjord
tjänst. ~-pipe, s. ingeniör, byg. servisrör
(ledningsrör upp i lius etc. som grenar ut från
hufvud* el. gatrör). powder, s. krigskrut.
~able, -abl, a. tjänlig, nyttig,
fördelaktig, gagnelig (to, för); tjänstduglig,
tjänstbar, brukbar (jfr fit for service);
tjänstvillig, -aktig. ~ab!eneSS, -ablnës,
s. nytta, gagn, fördelaktighet;
tjänstduglighet, jfr föreg.; tjänstvillighet. ~ably,
-åbli, ad. (jjr föreg, a.) med nytta ei. gagn,
lämpligt.
Servient, sè’rv!ënt, a. tjänandet; jur. Skoti.
behäftad med servitut (om egendom o. d.).
servile, Se’rvil, -Vll, a. slafvisk äfv.
efterbildning o. d.; träl aktig fruktan etc.; trälbunden;
träl-, slaf-; krypande (servil); gram. ej
hörande till den ursprungliga roten (letter);
om vokal Stum (blott tjänande till förlängning af
cn föregående, t. ex. G i tone) ; S. Servil bok-
staf, jfr föreg.; ~ war, hist, slafkrig; ~
work, hustjänares arbete (sysslor),
ness, -nes, servility, -’lti, s. träldom,
slafveri|; slafviskhet; kryperi.
Serving, sl’rving,(af serve); a. tjänande;
s. tjänande (uppassning etc.); sjö.
klädning, klädsel (of a rope); telegr. kabels
om-klädnad af hampa etc. mot yttre skada. ~board,
s. sjö. klädspån. ~-hatch, s.
serveringslucka (t. ex. i väggen i en matsal), ^-maid, s.
tjänstflicka. ~-mallet, s. sjö. klädkila.
~-man, s. se man-servant.
servitor, sl’rvitur, s. tjänare †; Oxf. univ.
student af lägsta rang med (half)friplats (i ett
college, förr tillika uppassare). ~ship, -sjip,
s. en servitor’s ställning ei. plats.
Servitude, -tud, 5. träldom, äfv. )j< bild.;
tjänstförhållande †; tjänare kollekt. † (äfv. -tlire,
-tjur); jur. servitut.
sesame, ses’ame, s. bot. sesam (oijeväxt,
Se-samum orientale o. S. indicum); open
(med anspelning på sagan i Tusen o. en natt om Ali
B aba o. de 40 röfvarne) sesam Öppna dig! (s.)
besvärjelseformel som öppnar vägöfverait.
~-graSS, Am. se gama-grass. ~-0il, s.
sesamolja (nytjad i Orienten i st. f. olivolja).
Se-samoid(al), -mojd (–-’äi), a. anat.
liknande sesamfrön (om vissa benbildningar i
ledgångar).
sesban, ses’ban, s. bot. Sesbania (ärtsiägte).
seseli, lat., sës’èll, s. umbellatslägtot Seseli.
sesqui-, lat., sës’k\Vl, i sms. is. vetensk. termer
halfannan; kem. seskvi-, (Anm. senare delen
har accent o. behfiller sitt uttal om ej annorlunda är
angifvet). ~alter, -ål’tur, a. se följ. a.; s. se
följ. s. ^altera, it., -al’tura, s. mus.
seskvi-alter (orgelregister). ~alteral, -al’tural, a.
mat. halfannan (förhållande sig un ngt
annat som i V2 ti11 i)- ~-carbonate, s. kem.
seskvikarbonat (salt af 3 ekvivalenter kolsyra
med 2 af en bas) (Obs. På dyl. sätt i andra kem.
termer). duplicate, a. mat. 2 J/2 gång så
stor. ^Odide, -kwi’odid, s. kem.
seskvi-jodid. ~pedal †, -kw!p’èdåi, ^pedalian,
-peda’lian, a. en och en half fot lång;
skämts, »alnslång», »långrandig» om ord,
uttryck. ~pedality, -pedal’iti, s. egenskap
att vara 1 fot lång)j(;
»långrandighet», begagnande af långa ord. replicate,
-kwip’likat, a. mat. förhållande sig (till
en annan storhet) som kvadratroten ur
en kub förhåller sig till kvadratroten ur
en annan (a to a are in the ~ ratio dets.
som: a : «’= VP: \’b~tertial,-te’rsjal,
~tertian,-tè’rsjån,^tertional,-të’rsjunåi,
a. mat. förhållande sig som 1 V3 J 1.
tone, -’–, s. mus. liten ters.
sessile, ses’ll, a. is.naturv. omedelbart vidfästad,
oskaftad. ~-CirripedeS, s. pl. zool. liafs-
à: note, o: do, 8: nor, o: not, à: tube, ft: tub, à: bull, th: thing, dh: this, wi will, z; has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
