Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - silent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
silent
‡ Mindre brukligt. 1293 † Föråldradt.
sillon
afv. om historier o. d. : ej [veta att] omtala);
to sit (stand) sitta (stå) tyst (stum) ei.
utan att säga ett ord. <v/i0US, -len’sjus, a.
tystlåten. ~ly, -li, ad. i tysthet; tyst,
stilla.
Silesia, sile’sjia, s.pr. Schlesien; hand.
schle-siskt lärft (: lawn, ~ linen). -lån, a.
från Schlesien; s. invånare i Schlesien.
siiex, lat., si’leks, s. min. flinta, kisel.
Silhouette, fr., sil’oët, 5. siluett,
skugg(kon-tur)bild, teckning i skuggprofil, utklipt
helsvart profilbila.
silica, sil’ika, s. kem. kiseljord. ~te, -kat, s.
kem. silikat, kiselsyradt salt; ~ of
potassium, kiselsyradt kali. ~te-C0tt0n, s.
slagg-ull. ~ted, -kàtèd, a. försatt med
kiselsyra.
siliceous, silis’jus, a. innehållande kisel,
kiselartad, kisel- (t. ex. kaik, talk); ~
varnish, vattenglas.
Silicic, silis’ik, a. kem. kisel-; ~ acid,
kiselsyra.
siliciferous, silisif’urus, a. kiselhalt!g.
silicification, silisifika’sjun, 5. förvandling
till kisel; förstening genom inverkan af
kiselsyra.
silicified, silis’ifld, pp. (af följ.)
kiselvand-lad, impregnerad med kiselsyra, silicify,
-’sifi, va. förvandla till kisel, (förstena
genom att) impregnera med kiselsyra;
vn. förvandlas till ei. impregneras med
kisel(syra).
SiliciOUS, se siliceous.
silicite, sirislt, s. min. se labradorite.
silicium, silisj’ium, s. (äidre kem.) kisel (ss.
element).
silicle, sirikl, s. bot. kort skida (silicula).
Silicon, sll’ikon, se silicium.
silicule, sirikui, se silicle. siliculose, - -’ os,
siliculous, –’-us, a. bot. med korta
skidor; full af ei. bestående af skidor ei.
skal †.
siliqua, iat., sirikwå, s. bot. (pl. -quæ, -kwè)
lång skida; tekn. karat.
silique, sirik, (silè’k), s. se föreg. bot.
siliqui-form, -wifèrm, a. bot. skidformig.
sili-quos, -kwos, siliquous, -kwüs, a. bot.
bärande (långa) skidor.
Silk, silk, s. silke; siden; F dets. s. gown,
jfr ex.; pl. siden(varor, -tyger); pl. F
silkesstrumpor; a. i sms. silkes-, siden-; to
take rsj F, blifva Queen’s Counsel; pure
nu, helsilke, helsiden; raw råsilke;
thrown tvinnadt silke; kettsilke,
organsinsilke; vegetable
vegetabiliskt silke, dets. som ^j-cotton; waste
silkesaffall, jfr floss-**; watered
silkes-moaré; to make a ^ purse (out) of a soio’s
ear, ordspr. se milk bulls. ~-COttOn, s. sil-
kesbomilll (ett bomullslikt ämne som fås från frö-
fjunet af följ.). ~-C0tt0n tree, s. bot. Bombax
(ett trop. träd). ~-g00ds, s. pl. sidenvaror.
~-gOWn, s. sidenklädning; sidentalar
(äm-betsdrägt för en Queen’s Counsel). ~-graSS,
s. bot. silkesgräs (Yucca filamentosa). ~
-gut, se r\*-worm gut. ~-hat, s. sidenhatt;
(silkes)felbhatt. ^-husbandry, s. silkes -
industri (uppfödande af silkesmaskar etc.). ~
-husk, s. afhasplad silkeskokong. ~-lace,
s. blonder. ~man, s. se *u-mercer. ~
-manufactory, sidenfabrik, -väfveri.
~-merCer,s. sidenkramhandlare. ~-mill,
s. silkesfabrik, -spinneri,
moulinerings-anstalt, filatorium; se vid. manufactory.
~-moth, se nu-worm. ~-net, s. silkestyll.
se nu-husk. ^-nursery, s. se **
•worm nursery. ~-paper, s.
silkespapper. ^-printing, s. sidentryck, ^-plush,
~-Shag, s. silkesplys, silkesfelb. ~
-Spinner, s. silkesspinnare. ~-Stone, s.
ett slags fint stenkol. ~-Stuff, s. silke,
siden, ^–thrower, ^-throwster, s. (rå )
silkestvinnare (moulineur). -^-twister, s.
silkessträckare. ~-velvet, s.
silkessarn-met. ~-waste, s. flocksiike. ~-weed,
s. bot. se
milk-weed. ~-WOrm, s.
silkesmask (Bombyx mori m. fi. arter); ~ gut,
(tråd)ämne af silkesmaskens tarmar (tin
nietrofvar o. d.); ~ house, ~ nursery,
»mag-naneri» (rum el. hus däri silkesmaskar uppfödas);
~ rot, se mus car dine. ~-yam, s.
spunnet silke. ~en, -n, a.’ silkes-;
silkes-lik, -fin, -len; bild. mjuk, len (ej hård ei.
hårdhändt); som »sker med
sammetshandskar»; »slät»; poet. klädd i siden, yppig,
veklig; va. >{< göra silkeslen ei. mjuk; ~
thread, silke(stråd). finess, -inës, s.
sil-keslenhet, -mjukhet; veklighet. -i,
a. silkes-, siden; silkeslen; bot.
silkes-hårig; biid. mjuk, »slät»; ~ to the touch,
som kännes mjuk qch fin som silke att
taga på.
Sill, sil, 1. s. prov. sillunge.
Sill, sil, 2. s. byg. syll, bottenstock,
dyn-stock; tröskel; (of a ivindoio) liggande
(undre) fönsterpost; gruf. liggande
; lok. se
t hill.
sillabub, siråbub, s. »vinost» (jfr ölost) (dryck
af vin el. cider vispadt med mjölk, kryddor m. m.)-
sillily, sil’ili, ad. enfaldigt, jfr silly,
silli-ness, -lines, s. enfald, dumhet;
våpig-het; »tokighet» F.
SillOCk, sil’ok, s. lok. yngel af gråsej
(coal-m -fish).
Sillometer, silom’ëtür, s. sjö. loggningsma-
skin, mekanisk logg.
Sillon, fr., sil’un, s. fort. verk i midten af en
bred fàistningsgraf.
i: note, è: do, t: nor, 6: not, à: tube, å: tub, å: bull, tli: tbing, dh: this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
