Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sink ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skipper
F Talspråk. 1298 P Lågt språk.
sky-blue
nande vatten försvinner (äfv. ~-hole); ~
or swim, ordspr. (eiiipt.) det må bära eller
brista, det må gå hur som hälst; the
boat sunk, båten sjönk; the paper
papperet slår igenom; the river begins
to älfven börjar falla (sjunka); she
sunk 011 her mother’s bosom, hon sjönk
till sin moders bröst; she sunk o?i a sofa
(on her knees), hon sjönk ned på en soffa
(på knäna, äfv. segnade ned); ~ to sleep,
falla i sömn; he rallied for a moment,
then sunk, hans krafter syntes upplifvas
för ett ögonblick, men sjönko snart; lie
is <^ing fast (ei. apace) F, det lider
hastigt (mot slutet) med honom (mot döden);
his heart sunk within him, hans mod
sjönk, han förlorade alldeles modet;
these words sunk deep into his heart
(mind), trängde djupt in i hans sinne;
~ a vessel, komma ett fartyg att sjunka
(om en läcka etc.); sänka ett fartyg, borra
ett fart}Tg i sank; the news sank his heart,
... kom lians mod att sjunka; ^ the
price, komma priset att sjunka,
nedtrycka priset; se vid. ex. under shop samt
under sunk; he sunk his voice, han sänkte
rösten; /x, one’s self arv. hålla sig själf
tillbaka, vara själfförsakande; ~ down,
nedsjunka; segna ned etc, jfr ofvan vn.;
r%> in, (va.) tekn. infälla, infalsa; (vn.) bvg.
se settle; a <x/ of corruption (of iniquity,
of vice etc.), en fördärf vets (lastens etc.)
dypöl (en kloak för ...). ~-head, s.
gjut-hnfvud. ^-room, s. diskrum med
slaskrör. ~-StOne, S. se ofvan; äfv. sänksten
föl-nät o. metref, ~er, -ur, s. ngn, ngt som
sänker etc.; brunnsborrare,-gräfvare;
schaktarbetare; (bly)sänke på nät o. metref; äfv. se
f^-stone; platin i stickmaskiu; pl. si. falska
pengar, ^ing, -ing, prt.; s. sjunkande;
fund, amorteringsfond; paper, groft
filtrerpapper.
sinks, singles, S. pl. si. i tärningsspel »sinkoi*>.
SinleSS,sin’les,a.utan synd, syndfri;
oskyldig. ~ness, -nes, s. syndfrihet.
Sinner, sin’ur, s. syndare; vn. )j< skämts, lefva
(uppträda) som syndare it ss. mots. tiii:
to saint it); as sure as I am a så sant
jag är en fattig syndig människa.
Sinnet, sin’et, s. sjö. se sennit.
sinologue, Slll’olog, S. sinolog (eu som studerar
kiuesiska språket el. kinesisk filologi).
sinoper, sin’opur, sinopite, -pit, 5. min. se
foij. sinople, -opl, s. mm. röd järnhaltig
kvarts; her. (på kontinenten) grönt, gröna
färgeu.
sinter, sin’tur, s. min. sinter; bärg.
hammarslagg; calcareous kalksinter,
kalktuff.
sintOC, sin’tok, s. farm. sintok-kanel (af en
ostindisk lagerart).
sinuate, sin’uat, vn. bugta, slingra; a. se
följ. -ëd, a. bot. bugtbräddad.
sinua-tion, -a’sjun, s. bugtande. SinUOSity,
-A6s’iti, s. bugtighet; bugtning, bugt(er).
sinuous, -uus, a. bugtande, bugtig,
våg-formig, slingrande, sinuously, -uusli, ad.
i bugter, slingrande.
sinus, lat., si’nus, s. (pl. lika ei. ~eS, -ëz)
(hafs)bugt; naturv. grop, hålighet; anat.
barm; bot. bugt, urbugtning i blad; geom.
)j( se sine.
SiOUX, sio’, so, s. (pl. iika) sioux-indian.
Sip, sip, vn. läppja, smutta; va. smutta på,
läppja på; (in)suga; s. läppjande; liten
klunk; the bee nectar from the floivers.
sipe, slp, vn. prov. se seep.
siphilis, se syphilis.
Siphon, el’fun, s. häfvert, sifon äfv. zool.; a.
sifon-; va. öfverföra vätska gnm
häfvert; uppsuga (aftappa) gnm häfvert.
"w-bottle, s. sifonflaska. ~al, -ål, a.
hörande till ei. liknande en sifon.
-fon’ik, a. sifon-. ~ifer, lat., -fon’ifur, s.
(pl. ’va, -å) zool. blötdjur med sifon
(utgörande eu ordning af cephalopoderna). <"v iferous,
-f6nif urus, a. (jfr föreg.) sifonbärande.
Si-phuncle, -kl, zool. mindre sifon (ss. hos
vissa snäckor, Nautilus m. fl.).
sipper, sip’ur, s. en som smuttar, suger etc.,
jfr sip. Sippet, -pët, s. prov. brödskifva
doppad i mjölk ei. d. sipping, -ping, prt.;
s. smuttande; sugande.
Si quiS, (lat.: »om någon»), Bl’kwis, S. kyrk. en
prest-kandidats ansökan om ordination ; si.
prest-kandidat.
sir, sir, 5. herre (titel tillkommande en baronet
el. en kllight, sättes framför dopnamnet); min
herre (tilltalsord, brukas af underordnade till
förmän o. högre stående, af tjänstfolk till husbonde, af
son till fader, lärjunge till lärare m. ti. dyl. fall, för
att uttrycka ödmjuk högaktning; äfvensom tvärtom till
yngre o. underordnade, uttryckande missnöje,
förvåning, ringaktniug, bestraffning el. hot); (S)<"V/?
hvad befalls? down down! couche!
lägg sig tin en hund; what’s that to you,
hvad angår det herrn? Bear (/S)**»,
i bref Min Herre (ei. H. H.); Dear (S)<^s,
i bref (tin firma) Mina Herrar (ei. H. H.).
Sircar, sirkår’, si’rkar, s. ind. hinduisk
skrifvare ei. bokhållare; äfv. distrikt.
sirdar, sirdar’, si’rdar, s. ind. höfding, chef,
förman.
sire, Sir, S. fader (numera blott poet. el. om djur,
is. hästar); (S) Sire, Eders Majestät (i tilltal
till en konung el. suverän); Va. afla om djur
is. om hingstar. ~ship, -sjip, 5. faderskap
om djur.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine 1: fin, f fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
