Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sleeve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sky-blue
>fs Mindre brukligt. 1309 † Föråldradt.
slammerkin
(gömd, att taga fram vid tillfälle); to
laugh in one’s skratta i mjugg; to
hang on a person’s to pin (hang) one’s
opinion on another jjerson’s blindt
följa ngn, vara en blindt osjälfständig
(eftersägare ei.) anhängare af ngn; to
wear one’s heart upon one’s bära
hjärtat på tungan, vara (alt.för) öppenhjärtig.
~-band,s. ärmuppslag; ärmlinning;
manschett. ~-b0ard, s. skräddares press-stock
för ärmar, ^-button, s. ärm(linnings-)
knapp. ~-fish, se calamary. ~leSS, -lès,
a. utan ärm(ar); F orimlig, gagnlös,
fåfäng (~ errand).
sleezy, sièv.i, a. ojämn o. lös om segelgarn o. d.
Sleid, slàd, se sley, va.
sleigh, slä, is. Am. släde; vn. åka på släde
ei. på kälke, ^-bell, s. slädklocka ei.
bjällra. ^ing7 -ing, Am. se sledging.
Sleight, slit, s. konst(grepp); behändighet,
skicklighet; va. (med aioay) bortsmussla,
bortpraktisera; ~ of hand, konststycke
beroende på behändighet ei.
fingerfärdighet; taskspelarkonststycke, jongleri
äfv. biid. ~-of-hand man, s. taskspelare,
jonglör.
Slender, slen’dur, a. (hög och) smärt tin
växten om människa, om träd etc. (figure; Stalk,
stein); (lång och) smal, smäcker, tunn;
fin tråd; äfv. spinkig växt; späd
(constitution, frame, kroppsbyggnad ; voice, röst);
aum. bild. svag, klen, skral, ringa, knapp
(t. ex. chance, hope; intelligence; means
etc.); mager (diet, fare, kost); mparts,
klena (förstånds)gåfvor. ^-limbed, a.
finlemmad, spädlemmad. ^-waisted, a.
smal om lifvet, smärt. ~neSS, -nes, s.
smärthet, smärt växt; långsmalhet,
smäckerhet, tunnhet; spädhet; svaghet;
knapphet, otillräcklighet.
slent, slent, † ei. prov. se slant.
Slept, slept, imp. o. pp. af sleep.
sleuth, sloth, s. Skoti. Spar af människa el. djur
som vädras. ~-hOUnd, s. spårhund; jfr blood
-hound.
Slew, slo, 1. imp. af slay.
Slew, slo, 2. se slue. ~ed, -d, a. prov., sjö. F
småfull, »knöl», rusig.
sley, slå, s. väfsked; va. träda ränningen i
väfskeden.
Slice, slis, va. skära (ei. klyfva etc., i allm. dela)
i tunna st}Tcken ei. i skifvor; skära upp
bröd etc.; s. skifva (of bread, of ham); tunt
bredt verktyg, ss. fiskspade; plåsterspade;
spatel; (presenter)bricka; boktr, se galley
; skeppsb. ett slags bräckjärn; skeppsb.
kilformigt plankstycke; ~ of bread and
butter, (mjuk) smörgås; a ~ of good luck,
sport, en lyckträff. -t, pp. uppskuren
i skifvor (ham etc.). ~r, -ur, s. uppskä-
rare; ngt som sönderskär i skifvor, ss. bl’ed
tunn knif; stenhuggares cirkelsåg, slicing,
-ing, prt.; s. uppskärning i skifvor; trädg.
barkympning.
slich, slitj, 5. se föij.
slick, slik, ]. S. bärg. slig (fint bokad, slammad malm).
slick, slik, 2. a. o. ad. P se sleek; ad. P is. Am.
genast, med ens, »kort och godt»,
grundligt; s. si. väggur va. prov. göra slät;
P affärda hastigt (ei. »kort och godt»),
er, -ur, s. garf. ett slags skrapknif.
slicken-side, siik’nsid, s. geol. gum gnidning
slipad o. finrefflad yta af en klyft (remna);
gruf. söndringsklyft fyld med lera,
lerlager som skär en malmgång; gruf. lok.
ett slags blyglans.
Slicking, slik’ing, prt. af slick, 2.; s. (1.) jfr
slick, 2. va.; (2.) gruf. tunn, smal malmådra.
Slid, slid, imp. o. pp. af slide, ^den, -n. pp.
af slide. ~der, -ur, vn. slinta, halka till
då o. då, slira; a. † (äfv. ~dery) se slippery.
slide, slid, vn. (imp. slid, slid; pp. slid,
slid-den, slidn) glida; »åka», hasa; halka;
slinta; snäf va o. falla äfv. bild. (into, i :
råka i, t. ex. fara, en svår ställning etc.); slira;
slinka (lätt, obemärkt passera) (ofta med tttvay,
in, etc.); »skrilla», »slå kana», åka bana; va.
låta glida etc., släppa o. låta åka ned, föra,
skjuta fram (t. ex. på isen) ngt som glider; (med
in) insmyga, låta ord inflyta; s. halkande,
glidning; jordskred, ras; geol. liten
förkastning (jfr äfv. slicken-side, gruf.); bana utför
el. på liv. ngt glider; isbana, »kana»; (jfr
shoot) rutschbana, stnpränna för timmer;
glidyta; mek. slid, jfr bar; i allm. tekn. ngt
instrument el. maskindel som glider, skjutbar del, ss.:
löpare; löpring; löpknut, löpareslejf;
skjutbar stropp; sjö. kursör; skottlucka;
skjutregel, -skifva; skufbräde;
skjutglas i laterna magica; Utdrag(sskifva etc.,
t. ex. ss. tillsats i bord); järnv. vändskifva;
tekn. äfv. släde; mus. dubbelt förslag; to
let låta glida etc.; låta fara; biid. låta
passera, låta (things, sakerna) ha sin
gång; he had let life ~ by him (by
procrastinations and laziness generally), han
hade låtit tiden slinka sig ur händerna;
a razor over one’s cheek, låta en
rak-knif lätt gå öfver kinden; ~ away, slinka
undan äfv. om tiden; ~ back, biid. återfalla,
åter försjunka i gamla olater; ~ doion,
halka (hasa, åka) ned; fira (hala)
signed; rasa om jordskred o. d.; ~ in, (VII.)
halka in; slinka in; smyga in; insmyga
sig, oförmärkt komma in ei. emellan;
(va.) äfv. insmyga, jfr ofvan; ~ into ...,
biid. oförmärkt, småningom öfvergå till.
(Aum. I sins. is. tekn. ben&miiiugar betyder ~ ofta
i: note, o: do, è: nor, é: not, i: tube, å: tub, à: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
