Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sky-blue
>fs Mindre brukligt. 1317 † Föråldradt.
slammerkin
smile, smil, vn. le, småle (at, öfver; åt; on,
åt, mot, biid. : gynna); hånle; va. genom
ett leende uttrycka (t. ex. assent, consent,
sitt bifall: samtycka leende till), ei.
åstadkomma, jfr ex.; s. (små)leende; smil,
hån-leende; gladt utseende; wid. gunstbevis
(of fortune), nådebevis (of Providence
etc.); Am. si. drick, klunk; you have very
little to at, du har just ingenting att
vara glad öfver; du har intet skäl att
rosa markna’n (jfr »man kan hålla sig för
skratta»); good fortune now began to ~
upon him, nu började lyckan le mot
hnm; to move (provoke) a framkalla
ett leende, komma en att le; every face
is once more in allas anleten
uppklarna ånyo; ~ a person into good
humour, genom glad vänlighet försätta ngn i
godt lynne; ~ a.way, förjaga med leende
ei. med vänlighet. ~r, -år, s. en som ler.
Smiling, smiling, prt. af föreg.; a. leende äfv.
wid., jfr smile. ~ly, -li, ad. (med) leende.
~ness, -nes, s. leende utseende äfv. biid.
Smirch ))C, smirtj, va. smörja ned, nedsöla;
fördunkla.
Smirk, smirk, vn. småle tillgjordt, mysa,
smila; s. tillgjordt leende, söt min,
mys-ning; a. prov. se foij. a. *vy, -1, a. prov.
tillgjord; fiffig, fin.
smit >|<, smit, se under följ.
smite, smit, va. (imp. smote, smèt, smit †,
smit; pp. smit >jc, Smitten, smit’n) slå (äfv.
biid. : tukta, straifa); dräpa; slå,
öfvervinna i krig; fördärfva, förstöra;
drabba, gripa, träffa (with, med); smärta;
intaga, betaga om el. med en passion o. d. (is. i
part. perf.), fängsla biid.; vn. slå (stöta) ihop
(itogether); s. prov. slag; ~ hip and thigh,
slå sönder och samman, i grund nedgöra;
these things smote his heart (... him to the
heart), ... gåfvo (drabbade) hans hjärta
(som) ett våldsamt slag; /n/ terror into,
injaga skräck hos; ~ together, slå i hop
(tillsamman, mot hvarann). ~r, -ur, s.
en som slår etc.; zool. Columba livia
per-CUSSOl* (en duf-varieteO; P knytnäfve.
smith, smith, s. smed (äfv. poet. bild.); va. %
smida. (S)~field, smidh-, S. pr.
kreaturstorg i London; ~ bargain, handel i hvilken
köparen luras, skojeri; giftermål för
pengar marriage). ~’S-Shop, s. smedja,
zx/s-work, s. smide i alla bet.
smither, smidh’ur, s. prov. fint duggregn;
pl. (äfv. ~eenS, -è’nz) prov. småstycken,
flisor, bitar; (the wind blew the sails)
all to r>», ... i trasor; i kras.
Smithery,smith’uri,s. smedja; smide.
Smithing, -ing, s. smidning; smide såsom konst.
Smithy, -i, s. smedja; vattenho ei. läsk-
tråg i en smedja; ^ coal, smides(sten-)
kol.
Smiting, smi’ting, prt. af smite, r^-|ine, s.
sjö. nedhalare på mesan.
Smitt, smit, s. rödockra i kulor, rödkrita för
att märka får (jfr reddle).
Smitten, smit’n, pp. (af smite) slagen (äfv.
bild.: with amazement etc.); dräpt;
drabbad, träffad; angripen (with, af en sjukdom
o. d.; ofta så i senare delen af sms.); intagen,
betagen (loith a passion, with love :
häftigt förälskad; with, i [: förälskad i] en
person).
smittle, smit’1, va. prov. smitta; s. smitta; a.
(äfv. smittlish, -isj) prov. Skoti. smittosam.
Smock, sm ok, s. (frunt.immers-)lintyg; se
vid. frock; i sms. is. förr kvinno-,
»kjortel-». ~-face, s. »flickansigte» bild. <v>
-faced, a. med flickansigte. ~-frOCk, s.
(arbetare)blus. ~-mill, s. holländsk
väderkvarn. ~-race, s. prov. kvinnors
kapplöpning (hvarvid ett lintyg är priset). ~leSS,
-lès, a. utan lintyg.
smoke, smok, S. rök; F ett »bloss» (att man
röker en pipa etc.); vn. ryka; ånga; röka
(tobak); »damma i väg»; lida, sota,
plikta (for it) †; va. röka tobak; skinkor
etc.; äfv. tekn. anröka, svärta med rök;
the chimney kakelugnen ryker in;
~ out, röka ut i alla bet.; >js se smell out;
up, gå upp i rök; (it goes) like ~ F,
»som ett intet», »som jag vet inte hvad»;
let’s have a låtom oss röka (ska’ vi ha
oss) en cigarr (pipa); to take (enjoy) a
röka en pipa ei. en cigarr; to end (go
up) in biid. gå upp i rök; to hang (dry)
in röka matvaror, o-1" hell, s. rökhatt af
glas öfver en gaslåga. ~-b!aCk, S. kimrök. ~
•board, s. skärm (skifva, plåt etc.) som
i rökfång hindrar röken att slå ner. ~
-bOX, s. rökfång; tekn. rökkammare,
rökupptag. ~-burning, ^-consuming,
a.rök-förtärande (t. ex. furnace)-, s.
rökförbränning. ^-consumer, s. tekn. rökförbrän-
nare; ugn ei. d. som förtär sin egen rök.
doctor, s. rökfördrifvare (jfr chimney
-doctor). ~-dried,p^.;a.rökt kött etc., jfr foij.
~-dry, va. röka kött o. d. ~-flue, s.
skorstenspipa. ~-h0USe, s. boningshus med
eldstad †; rökeri för matvaror; bastu; garf.
svettkammare. ~-jack, s. stekvändare
(som drifves genom draget i skorstenen). ~-pipe,
s. rökrör, kaminrör af piåt; ångbåts etc.
(plåt)skorsten. ~-plant, se tree. ~
-room, s. rökrum tekn. el. för tobaksrökning.
~-Sail, s. sjö. röksegel. ~-Stack, s.
(lokomotiv- ei. ångbåts)skorsten. rw-tree,
s. bot. sumack (Rhus cotinus). ~-W00d,
S. bot. T en art skogsrefva (Clematis Vi-
i: note, o: do, è: nor, é: not, i: tube, å: tub, à: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
