- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1346

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spinosity ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spinosity

F Talspråk. 1346 P L&gt språk.

spiritual

kighet, svårighet. SpinOUS, -nas, se
spi-nose.

Spinozism, spino’zizm, s. fil. hist. Spi-

nozas system, panteism i likhet med Spinoza®.

spinster, spin’stur, s. spinnerska; jur. ogift
kvinna; (gammal) ungmö;
spinnhushjon †.

spinule, Spin’ul, S. naturv. liten tagg (dimin. af
spine). ^SCentj -les’ent, a. bot.
småtor-nig; något tornig. spinulöse, -ös,
SpinU-lOUS, -us, a. bot. småtornig, taggig.

Spiny, spi’ni, 1. a. tornig, taggig; sefspinny,
1.; biid. törnbeströdd, full af svårigheter,
besvärlig.

Spiny, spl’ni, 2. s. se spinny, 2.

spiracle, spi’rakl, spir’akl, s. anat. por,
luft-Öppning; andhämtningsöppning hos
insekter.

Spiral, spi’ral, a. spiralformig, spiral-; s.
spiral geom. (: snäcklinie, skruflinie, äfv.
~-line) o tekn.; spiralfjäder (: ~-Spring).
—apparatus, —pipe-oven, s. tekn. bärg.

(varm)blästerapparat med i spiral
gående rör. —pump, s. fys. vattensnäcka,
Arkimedes’ skruf, ely, -i, ad. i spiral,
spiralformigt.

Spirant, spi’rant, S. gram. spirant (aspirerad

konsonant).

Spire, spir, s. spiral,-linie; spiral vridning,
snoning, vindling; ett hvarf ar en skruf:
stigning; byg. (torn)spira; kägla, topp,
spets äfv. bild.; skott, Spira af en växt; VII.
skjuta upp i en spets (kägla), spira upp ;
gro om malt. ~d, -d, a. försedd med spira.

Spirit, spirit, s. luft †; andedrägt|; ande

i alla bet. äfv. : snille ; person; ängel; tomte etc.;

själ; ande(uppenbarelse), spöke; (jfr »fläkt»
af u"t högre) »schwung», lyftning;
hederskänsla, stolthet; lifskraft, -mod, lif (is. i
pl. lifsandar); (ofta i pl.) lifaktighet, lust,
ifver, entusiasm, eld, kraft, fart (energi);
mod, behjärtenhet; (is. i pl.) lynne,
humör, (sinnes)stämning; andemening,
anda, väsende; kem. spiritus; sprit, pl.
spritdrycker, spirituösa; tekn. (~ of tin)
tennlÖsniilg för färgning el. tygtryckning; Va.
besjäla; lifva, uppmuntra (äfv. med up) ;
(oftast med away el. off) bortsnappa, -smussla,
-praktisera, stjäla; bortlocka, -föra,
-röf-va (t. ex. bam); a e of contradiction,
mot-sägelseanda; e of nitre, sked vatten (jfr
nitric acid); e of salt, saltsyra (jfr
muriatic acid); ~ of salt-ammoniac,
salmiak-spiritus; ~ of verdigris,a* radical vinegar
under v.; e of wine, vinsprit; The Holy
(£)~, Den Helige Ande; if the ~ moved
us, om (när) anden kom på oss; evil ond
(»oren») ande; the evil (foul) den onde;
good e, god anda; good gladt, godt

lynne; a steed of generous en eldig
gångare; high <v/, mod, stolthet, (stark)
hederskänsla; high lifvad
sinnesstämning, munterhet, friskt mod ; ivhen his ~
was up, då han var lifvad; he had the ~
to (try ...), han hade mod nog att...; he
had not his m, »han var ej vid sitt fulla
humör» (sitt vanliga kurage); to keep up
one’s hålla modet (krafterna) uppe;
to put a new ~ into, bringa nytt lif i; to
recover one’s repa mod; in (high) <vs,
vid godt humör, glad, lifvad, modig; in
low (depressed) out of vid dåligt
lynne, nedslagen, förstämd, »nedsatt»;
in the i andan (af ngt); till
andemeningen (mots, in the letter); in the ~ of
the subject, äfv. i stil med ämnet; to enter
into the ~ of (the thing), intränga i
andan af; gå in på, sätta sig in i
(situationen), vara (ei. »spela») med; a man of
e, en man med ömtålig hederskänsla;
there is something on my ~ (which I
would tell you), det ligger något (och
tynger) på mitt sinne; with med kraft,
med lif, hand. lifligt; ~ aioay F, (vn.)
försvinna, »bortdunsta»; (va.) se ofvan; ~e<i
(oß) into the mountain, bärgtagen. e
-broken, a. nedslagen, modlös. —Colour,

s. tekn. (jfr ofvan) tennfärg,
applikations-färg. —duck, s. zool. se buffel-duck. ~
-farm, s. (sprit)utskänkningsmonopol i

vissa europ, kolonier i östern. ~-gaUtje, S. al-

koholometer. —knocking, se —rapping.
—lamp, s. spritlampa, —level, s. rör-

libell, rör vattenpass (med sprit). ~
-licence, s. rättighet(»er») att försälja
spirituösa, —rapper, s. spiritist som
föreger sig mana knackandar.
—rapping, s. (jfr föreg.) andeknackning. —rOOm,
s. spritrum, bränvinskällare ombord på
fartyg. —Stirring, a. själsskakande. ~ed,

-ed, pp.; .a. liflig (t. ex. skildring); om person
ei. sak lifvad, eldig (t.ex. oration), rask, pigg
(t. ex. answer), modig, djärf (t. ex.
undertaking), munter; kvick, spirituel (t. ex. om
svar); (ofta i sms.) vid ... mod (t. ex. high-rv,
jfr ofvan in high spirits). <v,ed!y, -edli, ad.
lifligt etc., jfr föreg.; Spiritlielt. e edness,
-èdnès, s. liflighet, mod, kraft;
stämning, sinnesbeskaffenhet (ofta i sms.). ’MSITl,
-izm, s. spiritism, eist, -ist, s. spiritist.
~leSS, -lës, a. själlös, andefattig;
kraftlös, modlös, nedslagen, klenmodig; utan
lif, utan eld. eleSSneSS, -lësnës, s.
modlöshet; själlöshet, slöhet; jfr föreg. a. —
OUS, -us, se nuuous. ety, -i, a. skämts, ande-,
spölclik, öfverjordisk. eiial, -üal, a.
andlig, okroppslig; andlig (kyrklig),
ecklesiastik (corporation, court etc.); e adviser,

ài fate, Ki far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, èi ber, ii fine 1: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free