Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stale
>)( Mindre brukligt. 136$ † Föråldradt.
stamp
~ tobacco-smoke, gammal (instängd,
unken) tobaksrök. <vness, -nes, s.
dufven-het; faddhet; egenskap att vara utsliten
äfv. bild. om sats, kvickhet etc.
Staling, sta’ling, prt. (at stale, 1.); s.
stallande, kreaturs urinkastning; profuse
v eter. lutterstall.
Stalk, ståk, 1. s. strå, stjälk; stängel;
bladskaft; blomskaft; pennrör, fjäderspole;
kärnspindel af järn i en gjutkärna; skorsten,
jfr (chimney-]stack. ~ed, -t, försedd med
stjälk etc.
Stalk, ståk, 2. vn. gå med stolta
(gravitetiska) Steg, skrida fram med värdighet (poet.);
vanl. mera föraktl. gå SOm på Styltor, »stylta»,
klifva; »gå och spankulera»; gå sakta
och försigtigt, smyga sig (jfr va.); va.
is. jagt. (krypande ei. medelst en skärm,
jfr o^ing-horse) smyga sig på ei. efter äfv.
biid.; F gå och spankulera omkring på
gatorna; s. jagt. se ^ing; ~ on, skrida fram;
smygande närma sig. ~er, -ur, s. en
som klifver med gravitetiska steg; en
som smyger sig (på), (i sms.) smygjägare
(t. ex. deer—ing, -ing, prt.; a. ärv.
med gravitetiska (fasta) steg; s.
smygande (jfr föreg. V.), särsk. jagt. smygjagt på
hjort, ren, stenget. horse , s. jagt. skjut-
häst; biid. förevändning, mask, bulvan.
stalkless, sta’kles, a. utan stjälk (etc. jfr
stalk, 1.). Stalklet, -let, s. småbladskaft.
Stalky,-i, a. lik en stjälk (strå etc.); hård
som ett strå.
Stall, stål, s. stall )}s; spilta, bås; korstol;
kanikprebende (jfr canonry); teat, stol med
säte som kan slås upp, orkesterplats,
parkettplats; salustånd, -bord; jtv finger-n*; gruf.
(arbets)rum; P medhjälpare som går
före ei. efter en ficktjuf (ei. e*i garotter);
bi. förevändning (äfv. ~-off); va. se †
install; sätta in i ett stall (ei. spilta); ställa
el. hålla på stall, stallgöda; gömma, väl
förvara†; sätta fast i dyn hästar, vagn; si.
aflägsna under ngn förevändning; vn. bo †;
se kennel; fastna ei. sitta fast i dyn; ej
vilja äta mer (om kreatur). <N/-and-r00m
-work, s. gruf. pelarbrytning. ~-fed, pp.
af följ. ~-feed, va. stallfodra, stallgöda.
^-feeding, s. stallfodring, stallgödning.
~-keeper, s. månglare (ei. månglerska),
gatukrämare med stånd ei. bord, särsk.
gatubokhandlare (som håller ett bookstall);
teat, kontrollör, —man, s. månglare, jfr
föreg. ~-mOney, S. ståndafgift för rättighet
att hålla salustånd el. bord. —-reader >js. en
som läser böcker vid en bokhandel i det
fria (bookstall), —age, -adj, s. rätt att
hålla salustånd; ståndafgift;
stallspill-ning†. —ed, -ä,pp. hållen på stall; gödd.
—er, -år, s. banérförare †; P
medbrotts-ling, jfr stall, P. —ing, -ing, prt.; s.
hållande på stall, —ing-ken, s. P Si. hus där
tjufgods gömmes, binger, -indjur, s.
prov. stallhållare.
Stallion, stal’jun, s. hingst, beskällare.
Stallon †, stal’un, 8. stickling, aflägg,
stalwart, ståiwiut, stal-, stalworth
-wèrth, a. stor och stark, dugtig,
dråplig; käck, modig, tapper,
stamen, iat., sta’men, s. (pl. stamina, ståm’-
lnå) ränning, varp † i gammaldags upprätt
väfstol; (nu oftast i pl.) fasta delar (t. ex. af
en djurkropp); hufvudbeståndsdel, stomme,
grundval, kärna; det som håller ngt uppe
ei. gifver krafter (äfv. ngt att stå emot
med); krafter, styrka, uthållighet; (pl.
—S, -s) bot. ståndare; he is a hard hitter
(runner etc.) for a time, but he ivants
-mina, ... han saknar uthållighet i
längden. —ed, -d, a. bot. försedd med
ståndare.
Stamin, sta’min, s. etamin (ett slags ylletyg, jfr
linsey-woolsey).
Stamina, lat., stam’ina, s. pl. se under stamen.
—I, -nål, a. hufvud-, väsentlig, grund-;
gifvande styrka o. uthållighet (t. ex. food :
föda »som man kan stöda på»); bot.
ståndare-. -te, -minàt, va. † gifva styrka;
a. bot. bärande ståndare.
Stamineal, stamin’eal, a. bot. se föreg. o. följ.
stamineous, ståmin’èås, a. trådig; bot.
hörande till (ei. fästad vid) ståndare;
ståndare-; — floioers, blommor som sakna
kronblad.
Stämme| †, stam’el, s. ett slags ylletyg (jfr
stamin); ett slags blekt skarlakansröd färg;
prov. stor klumpig häst; a. blekröd.
Stammer, ståm’år, vn. stamma; va. (äfv. med
out) framstamma; s. stammande. —er,
-år, s. stammare, —ing, -ing, prt.; s.
stammande. —iligly, -ingli, ad.
stammande.
Stamp, stamp, vn. stampa (with one’s foot;
on the floor, on the ground A golfvet, i
marken; äfv. sjö. om fartyg); va. stampa på (i)
(the ground etc.); stampa med (the foot);
trampa på; stämpla (loith, med);
inprägla (äfv. biid.: on the mind etc.);
ut-stampa, uthugga med en stamp; prägla,
slå mynt; bild. gifva en prägel; tekn. bärg.
(sönder)stampa, boka; frimärka,
frankera (a letter : to put [ei. stick] a — on
...); s. stampning, trampning; stamp
(i alla sv. ordets bet. bärg. etc., äfv. i st. f.
sms., ss.: —-hammer, —ing-mill etc.);
stämpel (i alla sv. ordets bet.: verktyg hvarmed
stämplas; intryck, aftryck däraf; (pappers)stämpel, märke
som påsattes); stämpelpapper, karta (»charta
Å: note, è: do, è: nor, S: not, à: tube, &: tub, Å: bull, th: tbing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
