Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - standard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
standard
F Talspråk. 1868 P Lågt språk.
stannotype
migt träd; trädg. fristående (frukt)träd
(i mots, till spalierträd); hand. »standard»
(ku-bi km fit t för bräder o. d.); skeppsb. bakvändt
skeppsknä (ärv. knee); bot. segel i
ärtblomma; a. fullmålig, fullhaltig (af normal
storlek, vigt, finhet); allmänt antagen ei.
faststäld (ss. norm), normal-, likare-, prof-,
probér-, mönster-; fullgod, mönstergill,
af bestående värde; klassisk (author,
literary work); trädg. fristående (jfr ofvan
s.), högstammig (rose : stamros); va.
bestämma halten af; ^ of action, regel för
ngns handlingssätt, ngns praktiska
principer; a ~ for language, ett
rättesnöre för språket, ett språkmönster;
beloio the undermålig; underhaltig;
to try ...by the ~ of Indian morality,
(för att) nu döma ... enligt den
indiska måttstocken på det sedliga (den
... moralens fordringar); to measure a
person by his own att mäta en
person efter hans egen måttstock (med
hans eget mått); up to the ^v, hållande
målet (of, t. ex. mankind generally : lika
god som de fleste); fullgod. ~-bearer,
s. Btandarbärare, (fan-)förare. ~-gauge,
s. normalmått (etc. jfr gauge), ~-gold, s.
probér- ei. prof-guld (på dyl. sätt äfv. ~
-Silver, etc.). ~-man, s. F man stående
på en allmän plats med en våg på
hvilken förbigående få väga sig. ~-pr00f,
a. (om spritvaror) af normalstyrka, af laglig
grad styrka.
Standel, stån’dèl, s. gammalt träd †; jur.
ung ek som enligt lag (till visst antal på viss
areal) lemnas stående vid arverkning.
Ständer, stån’dur, s. en som står; gammalt
(timmer)träd )|<; understödjare,
stödje-pelare biid.; old F, en som varit länge
med, »gammal kund» (sällskapsbroder
etc.), »en som är gammal och van». ~-by,
s. se bystander, r^-up †, s. en som tager
parti, medhåll are.
Standing, stan’ding, prt.; a. stående i flere
bet. (jfr rigging o. ned. ex.); stillastående
vatten; varaktig, hållbar, (0m färg) som
»sitter i», äkta; oföränderlig (äfv. : en gång
for aiia faststäld), ständig; fast, tekn. ej
(om)flyttbar, äfv. på fot; permanent (t. ex.
committee); åkerbr. stående på rot,
växande (corn, crop); s. stående; upprätt
ställning; stillastående; stannande; (stå-)
plats, ställe; salustånd, -bord;
möjlighet (rum) att stå; fotfäste; tid som ngt
varat; varaktighet; häfd, burskap bild.;
ålder i tjänst o. d., anciennitet; (samhälls-)
ställning, »position», rang, anseende; ~
army (ei. forces), stående här; ~
artillery, fästningsartilleri; ~ carriage, mil.
fästningslavett; >v dish, stående rätt; ~
joke, stående skämt (it is a ~ joke with
him, det är hans ..det skämt som han
alltid kommer med); ~ net, lana; ~
order, häfdvunnet bruk, gällande
ordning; ^ orders, en gång för alla gifna
order (föreskrifter); (särsk. underhusets)
reglemente; f^part, sjö. stående part; <\> p>ress,
stor, tung faststående (t. ex. b0kbindare-)press;
~ rule(s), se ~ order(s); r^ stone, arkeol,
bautasten, stendös; ~ vice, skrufstäd; ^
water, stillastående vatten; sjö. stående
vatten, dödvatten; to turn in ali sjö.
»törnå in» (gå till kojs) som man går
och står (med kläderna på); ~ in
contempt, jur. tredskande; to gain (obtain) a
vinna en (fast) ställning (en viss
position); vinna häfd för sig, »få burskap»
(t. ex. in the language); of long af
gammalt datum, som varat länge,
gammal; äfv. inrotadt ondt, kronisk sjukdom;
som varit länge med, gammal i tjänsten;
this is of old (long) detta är gammalt,
har varat länge; a debt of long en
gammal skuld; of many years’
mångårig; /x/ in, sjö. styrande (hållande) in
mot land; ~ off, sjö. styrande från land.
~-place, s. ståplats; ställe där man el.
ngt står, belägenhet; ståndpunkt i eg. bet.
~-r00IT1, s. ståplats, plats till att stå;
skänkrum utan sittplatser. ~-up, a. se
stand-up (supper etc.).
standish, stån’disj, s. skriftyg, skrifställ.
Stäng, stäng, s. † ei. prov. stång; to ride the
rida på stången (jfr ••• »trämärren») (ett
förr brukligt skamstraff), r^-ball, se bar-shot.
~ey, -i, s. si. skräddare; toffelhjälte (akta
man som står under toffeln).
stanhope, stan’hop, F stan’up, s. (eg. 8 pr.)
ott slags lätt schäs ei. jagtvagn; boktr,
stan-hopepress (den första tryckpressen af järn) (äfv.
~-press).
Stank )|<, stångk, 1. imp. af stink.
Stank, stångk, 2. vn. prov. stånka, pusta.
Stank, stångk, 3. s. vattengraf, dam, pöl;
prov. fördämning; va. uppdämma†; göra
brunn vattentät.
Stannary, stan’an, a. tenngrufve-; s.
tenn-grufva, -bärgverk; tennmalmfält, -bärg
(-slag); ~ court, särsk. grufrätt i Cornwall
o. Devonshire. stannate, -nåt, 5. kem.
tennsyradt salt. Stannic, -nik, a. kem. tenn-;
^ acid, tennsyra, -(hydro)oxid.
stannel, stån’el, s. se kestrel.
stanniferous, stånifurås, a. tennhaltig,
tennförande,
stannine, stan’in, s. min. tennkis.
Stannotype, stan’otip, s. fotografi på (för-)
tenn(t järnplåt).
à: fatc, å: far, k: fall, kx fat, å: fast, i: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
