Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - still ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
still
F Talspråk. 1384 P Lågt språk.
stingingly
(hålla sig) stilla, tyst; (På dyl. sätt: to lie,
sit, stand oj)-, hold oj! stilla! tyst! ~
and anon †, beständigt; ~ less, än(nu)
mindre; ~ more, ännn mer; it is not
much, but oj it is something, det är icke
mycket, men dock alltid något. ~-birth,
s. födelse utan lif; dödfödt foster (arv.
bild.). ~-bOrn, a. dödfödd (äfv. bild., t. ex.
om förslag); to fall o>, ofta biid. visa sig vara
dödfödd, från början misslyckad.
hunting, s. krypskytte. ~-life, s. mål.
stilleben. ^/-Stand f, se stand-still.
Still, stil, 2. s. destillationsapparat;
destil-lerkolf, -retort; bränvinspanna;
bränneri (äfv. ~-H0USe); va. destillera (jfr
distill). ~-burn, va. (för)bränna under
destillering. ^-Column, s.
kolonnapparat för bränvinsdesliMation. ~"head, S. hjälm
(hatt, retort) på bränvinspanna. ~-rOOIH,
s. dcstilleringsrum; rum för
husbehofs-bränning; kallrum, -skänk i ett enskildt
hus där spritvaror o. matvaror förvaras ; oj maid,
skänkjungfru. ~atOry -åturi, s.
de-stillerkolf; laboratorium, bränneri. ~er,
-ur, (1.) se distiller.
Stiller stil’ur, (2.) s. en som stillar, lugnar,
tystar; komp. af still.
Stillery, stil’uri, se distillery.
stilliform, stil’ifoi •m, a. naturv. droppformig.
Stilling, stil’ing, l. prt. af still, 1.; s.
stillande, lugnande.
Stilling, stil’ing, 2. prt.. s. se distilling.
Stilling, stil’ing, 3. s. ställning för tunnor
el. fat i en källare.
stillness, stil’nes, s. stillhet, lugn, tystnad;
tystlåtenhet †.
Stillion, stil’jun, s. se stilling, 3.; brygg,
jäst-(uppsamlings)tråg.
Stilly, stiri, a. % poet. stilla; ad. stilla, lugnt;
sakta; tyst.
stillyard, se steelyard.
Stilt, stilt, s. stylta; byg. stötta, påle; prov.
krycka; prov. plogstjärt; bot. luftrot
zool. långt ben hos vadare )j<; zool. (äfv. ~
-bird, ^-plover) vadare med långa ben,
is. Himantopus; bild. % uppblåsthet; va.
upplyfta på o>s; uppstylta äfv. bild.,
upp-rörn, uppegga; to go (walk) on ojs, gå på
styltor; to go o f on the ojs about, sätta
sig på sina höga hästar då man talar
om ..., tala i en hög (stolt, skrytsam)
ton om. ^-vaulting, s. dans på styltor,
^-walking, s. gående på styltor. ~ed,
-ed, pp.; a. uppstyltad, pompös, svulstig
stil, uttryck; ~ arch, byg. Styltad (starkt
förhöjd) båge. ~ify, -ifi, va. se föreg. va. ^ing,
-ing, s. P industriknep, ficktjufnad.
Stilton, stil’tun, (eg. s. pr.) s. Stilton-ost
(: ~ cheese)-, that’s the o>, si. så skall det
vara (när det är fint), det är * stil *; it’s
not the si. det går inte an, det duger
(passar sig) inte.
stilty, stirti, a. se stilted, is. bild.
stime, stim, s. skymt, gnista biid.
Stimulant, stim’ulant, a. eggande, retande;
biid. sporrande; med. stimulerande; s.
eg-gelsemedel; mod. stimulerande medel.
Stimulate, stim’ulat, va. o. vn. med.
stimulera, reta till förhöjd verksamhet; biid.
egga, sporra (to, till). Stimulating, -ing,
prt..; a. stimulerande, retande, eggande.
Stimulation, -la’sjun, s. med. stimulation;
förhöjd verksamhet; biid. eggelse,
retning. stimulative, -iv, a. stimulerande;
eggande, retande; s. retmedel.
Stimulator, -ur, s. en som eggar, retar etc.;
uppeggare, tillskyndare. StimulatreSS,
-res, s. kvinna som eggar etc., till
skyn-derska. stimulus, lat., -lus, (pl. -Ii, -li)
med. stimulus, retmedel; bild. eggelse,
sporre (to, till); bot. brännhår, -borst,
stimulose, -los, a. bot. försedd (beklädd)
med brännhår.
Stimy, sti’mi, s. (i golfed) egen bålls
placering vid hålet så att den hindrar
motståndarens att komma däri; va. stänga
motståndaren, jfr S.
Sting, sting, s. zool. gadd; bot. brännborst
(stimulus); stick, styng äfv. bild.; udd i
ett epigram; va. o. VII. (imp. StUng, stång,
äfv. stäng †, stäng; pp. stung) stinga,
sticka; bränna om nässla o. d.; bild. sticka,
smärtsamt beröra ei. träffa, såra, plåga,
pina (with, med); sporra, reta (to, till);
~ of remorse, samvetsstyng; Death,
where is thy oj ? bibi. du död, hvar är din
udd? to take away the oj of a refusal,
för att förtaga det bittra i ett afslag; ~
to the heart, gifva ett styng i hjärtat,
djupt smärta; jfr under quick, ^-bull, s.
zool. fjärsing (Trachinus draco). ~-fish,
s. (jfr föreg.) Trachinus vipera. ~-nettle, s.
brännässla. ~-ray, s. zool. spjutrocka
(Trygon pastinaca). ^-winkle, s. zool.
taggsnäcka (Murex erinaceus). ~aree,
-are’, se oj-ray. ~er, -ur, s. ngn ei.ngt som
sticker, sårar, orsakar svår smärta;
(in-sekt)gadd; F hårdt (smärtsamt) slag (jfr
stunner, biid.), kränkande anmärkning; F
bitande kyla.
stingily, stin’djili, ad. snålt, stinginess,
-djinës, s. snålhet, knussel, njugghet.
Stinging, sting’ing, prt. af sting; a.
stickande; sårande, smärtande. ~-hair, s.
bot. brännhår, -borst. ~-nettl6, s.
brännässla. ~-hymenoptera, s. pl. steklar
(Aculeata). -li, ad. stickande, bi-
tande biid., på ett smärtsamt sätt.
à: fate, å; far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, èi her, i: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
