Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - supereminency ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åü^ereinineiid^
P Talspråk. 1424 P Lågt språk.
ètiperior
af förträfflighet, öfverlägsenhet.
~emi-nent, a. högst utmärkt, öfverlägsen,
supererogation, superërègå’sjun, 5.
fullgörande af mer än pligten fordrar; works
of is. kat. kyrk. öf verloppsgärningar.
supererogative >K, -ër ogàtiv, -èrog’åtiv,
supererogatory, -ër’6gàtun, -ërog’åtåri,
öfverlopps-, som är utöfver hvad
pligten fordrar (service, work).
(super)essential >K, «• mer än väsentlig;
väsentlig mer än ngt annat. ~exalt
va. upphöja mycket högt (öfver alt
annat); öfverdrifvet stegra, ^exaltation,
s. öfverdrifvet (ei. mycket högt)
upphöjande; öfverdrifven stegring (af
lifs-lcraften). ^excellence, s. öfverlägsen
förträfflighet, ^excellent, a. högst (mer
än) förträfflig, ^excrescence s.
utväxt. /^fecundation, se ~fetation.
fecundity, s. öfverdrifven fruktsamhet,
^fetate >j<, -fè’tàt, vn. blifva
öfverbefruktad. /^fetation (-fæt-), -fètà’sjun, s. fysiol.
Öf verbefruktning (aüclse hos redan drägtig hona);
biid. onödigt upprepande ei. tilläggande,
superficial, suplrfisj’al, a. på (äfv. jord-)
ytan; yt- (t. ex. measure, mått; area ei.
contents, innehåll); äfv. kvadrat -fot, tum etc.
(foot etc. ~); ytlig &fv. bild. (t. ex.
knowledge; scholar, liv följ. s.). ~ist †, -1st, 5.
ytlig människa; is. ytligt bildad, halflärd
person. ~ity, -’iti, s. ytlighet; ngt
ytligt ei. ytlig människa. ~ize <, -iz, va.
behandla ytligt, *v|y, -i, ad. på ytan )J<
(t. ex. coloured); ytligt wid. ~neSS, -nes,
s. befintlighet på ytan af ngt; ytlighet,
superficiary, superfisj’uri, a. ytlig,
belägen på ei. hörande till ytan)j<; jur. på
ofri grund; s. en som innehar (ei.
be-bygt) tomt på annans grund,
superficies, iat., süpërf!sj’èz, s. (pl. uka)
geom. yta; jur. det som befinner sig på
(ytan af) ngt annat ei. på annans (: ofri)
grund; (innehafvande af) tomt på
annans grund.
(SUper)fine, a. mycket fin, snperfin; altför
fin, öfverförfinad †; ~ file, tekn. fin
slätfil; ~ sample, praktexemplar äfv. iron,
^fineness, s. finaste beskaffenhet,
su-perfin kvalitet,
superfluence ))(, supe’rfluens, s. se följ. s.
superfluity, süpèrflolti, 5. öfverflödighet,
onödighet; öfverflöd, öfverflödig mängd;
ngt onödigt; ngt som är till öfverflöd,
lyxartikel.
superfluous, supe’rfluus, a. öfverflödig, mer
än nog; onödig; pleonastisk;
öfverdrifven )}C; mus; öfverstigande (interval). ~ly,
-li, ad. öfverflödigt. ^neSS, -nes, s.
öfverflödighet.
(super)heat, va. (is. ofu i pp.: -ed) fys. , ångm. Öf •
verhetta ånga. theater, s. ångm.
öfverhett-ningsapparat. ~hive, s. flyttbar
öfver-våning af en bikupa, ’vhuilfian, a.
öfver-mänsklig. ^impose )|<, va. lägga (ofvan-)
på. ^imposition, s. läggande eir liggande
ofvanpå ngt annat, ^impregnation, se
fetation. ^incumbent, a. ofvanpå
lig-’gande (hvilande) på ngt annat;
öfverlig-gande (t. ex. bärgiager). ^induce, va.
ytterligare tillföra, bibringa (med upon, ngn);
ytterligare bevisa (genom induktion),
^induction, s. ytterligare tillfogande,
bibringande; (senare) antagande et.
till-vänjande (t. ex. of bad habits),
^injection, s. ytterligare insprutning,
^inscribe, va. förse med ytterligare
inskrift (anteckning, namnteckning etc.)
Öfver el. (t. ex. å ett nytt konvolut) utanpå en
annan, ^institution, s. jur. ny tillsättning
till ett pastorat som redan är tillsatt,
^intellectual a. som öfvergår
förståndet.
Superintend, supårintënd’, va. öfvervaka,
tillse, hafva uppsigt (ei. tillsyn) öfver;
förestå, leda, förvalta, ^ant, -ånt, so
r»ent. ~ence, ~ency >j<, -ëns(i), s.
öfverinseende, -uppsigt, (högsta) tillsyn,
ledning. ~ent, -ënt, a. som har uppsigt
öfver ngt; s. öfveruppsyningsman,
inspektor, inspektör; direktör; kyrki.
superintendent; Am. stationsinspektor,* <v of
mines, bärgmästare.
Superior, supe’riur, a. öfre, högre (äfv. i rang);
öfver-; öfverlägsen (med to : bättre,
förträffligare än; upphöjd öfver, äfv.:
be-her8kande, herre öfver, t. ex. one’s
sufferings); utmärkt; log. högre begrepp, af
vidsträcktare omfång, slägt-begrepp (i motg. till
artbegrepp); bot. (om blomkrona el. -foder) fästad
ofvanpå fruktämnet; (om fruktämne)
höjande sig fritt från krona el. foder; 5. en som
är öfverlägsen ngn annan i ålder, rang, egenskaper :
öfverman; en högre stäld ei. stående;
förman; superior, klosterföreståndare
(-förestånderska : female ei. lady /v/);
boktr, liten siffra ei. bokstaf öfver raden;
Skoti. jur. en som afhändt sig ärftlig
egendom mot vissa prestanda; a ~ being,
en högre (stående) varelse; (>S)~ court,
öfverrätt, jfr court; (to contend witli) ~
numbers, (strida mot) öfvermakt(en); a
~ officer, en högre officer; ens
(militära) förman (ei. i aiim. i tjänsten); the
icorkmanship is so much <x>, ... är så
mycket bättre; to be ~ to, öfvergå,
öfverträffa; vara upphöjd öfver lidanden,
svagheter o. d.; to rise ~ to, höja sig öfver; he
has no ~ as a ..., han har icke sin öf-
h’. fate, å: far, i: fall, å: fat, å: fast, b: mete, 5: met, å: lier, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
