Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sustain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sustain
F Talspråk. 1436 P L> spr.\k. swallow-wort
intet i hans arbete som förmår hålla
intresset nppe. -er, -ur, 5. en som
uppbar, understödjer etc.; bild. stöd;
underhållare, försörjare; häfdare, försvarare,
—ing, -ing, prt.; s. hållande uppe ei. vid
makt, uppbärande; — power, fys.
bärkraft.
sustenance, sus’tenans, s. stöd; underhåll;
uppehälle, lifsmedel; to take —, taga
näring (föda) till sig.
SUStentation, sustëntà’sjun, s. uppbärande,
uppehållande; understöd(jande);
underhåll (ande); uppehälle; (intagande af)
näring, —-fund, s. kyrklig
understödsfond.
susurrus lat., susur’us, s. poet. hviskning;
sus.
Sutler, sut’lur, s. marketentare;
marketen-terska (— woman, female —). —Ship,
-sjip, 5. marketentaryrket.
SUtiing, sut’lmg, a. utöfvande
marketentaryrket; marketentare-. —-wench, s. mar*
ketenterska.
SUtOr, (indianskt ord), su’tur, S. ett slags sirap af
saften ur en kakté (Cereus pitahaya).
SUttee, sute’, s. ind. enka som frivilligt
låter bränna sig på sin aflidne makes bål;
sådant en enkas själfoffrande (: —-burning).
—ism, -izrn, s. suttiväsen, -system.
SUttle, Slit’1, 1. a. netto,ren (med afdrag af tara);
s. hand. netto(vigt) (: — weight).
sutt|e % sut’1, 2. vn. Am. utöfva
marketentaryrket. suttling, "ing, prt.; a. se
suiting; s. utöfvande af marketentaryrket.
sutural, su’tural, a. naturv. i sömmen,
sutu-ral, söm-; — dehiscence, frögömmets
uppspringande längs efter en fog. —|y,
-i, ad. såsom en söm; i sömmen.
SUture, su’tur, 5. kir. hopsyning; naturv. söm,
sutur; tekn. löd(nings)fog. —d, -d, a.
förenad ined (i) en söm; försedd med söm
(fog, sutur).
Suzerain, so’zuran, s. (feodal)öfver(läns-)
herre; a. högst herskande, innehafvande
ei. utgörande högsta makt. —ty, -ti, s.
öfverherrskap, länsöfverhöghet.
swab, swob, s. sjü. svabb, svabel; klut,
skurtrasa (på ett skaft) för golf o. a.: ett
stycke svamp ei. d. på ett skaft att rensa
munnen på sjuka; F epålett; sjö. si.
landkrabba; se äfv. pod; va. svabla, skrubba,
skura, rengöra, torka med en — (afv. med
doion ei. up), —ber, -ur, s. en som
svab-lar; på örlogsfartyg underofficer som tillser
svablingen.
swad, swod, s. prov. se pod; tölp, »knöl»;
Am. P klump, tjock massa; P hop, bundt,
bråte; skoti. si. soldat; gruf. tunt lager af
sten i botten på kolflöts.
Swaddle, swod’1, va. linda bam; insvepa,
kläda i aiim. bet. †; P prygla upp †; s.
lindning, lindade kläder, linda. —r, -år, s.
bland irländare (katoliker) föraktfull benämning å
evangelisk sektanhängare (metodist o. d.).
svaddling, swod’ling, prt. af föreg, v.; s.
lindning, pl.lindor, lindekläder (: —-clothes).
—- band, barnlinda, —-cloth, se föreg. o.
följ. —-ClOUt, s. blöja,
swaddy, swod’i, s. Si. soldat.
Swag, swag, vn. hänga ned (siapt sjunka ned
af egen tyngd); SVlgta hit o. dit under gående;
Austr. si. stryka omkring med ränseln på
ryggen ; s. svigtande rörelse; si. massa, hop.
bråte; (andel i) byte, rof; Austr. si.
guid-gräfvares bylte, packning, bagage; si.
pengar. —-bellied †, a. storbukig. —-belly,
s. hängbuk; med. buksvulst, —man, s.
Austr. si. landstrykare. —- Shop, s. si. bod
med billiga järnkramvaror. —Sman, s.
P si. inbrottstjufs medhjälpare.
Swage †, swàdj, 1. se assuage.
SWage, swädj, 2. s. tekn. sänke (stamp); va.
smida i sänke; upper —, öfversänke,
sänkhammare; lower —, (under)sänke.
—-tool, s. slagverk, hammarverk.
Swaging, -ing, prt.; s. smidning i sänke,
swagger, Swag’fir, vn. gå med uppblåst, tillgjordt
öfverlägsen min : »spankulera», stoltsera,
hof-vera sig; skräfla, skrodera; va. † spela
öfversittare öfver; s. hofverande;
skräf-vel; öfversitteri, »suffisans». —er, -ur, s.
skräflare, >Bramarbas»; (bullersam)
öfversittare. —ing, -ing, prt.; a.; s. skr
äflande, stoltserande.
swagging, swag’ing, prt. af swag. swaggy,
-gi, a. nedhängande, sjunkande, lutande
(slapt, af egen tyngd).
swain, swàn, s. (is. poet.) ungersven; ung
bonde, bonddräng; landtlig älskare, »gosse».
SWaip, swäp, vn. prov. gå stolt,
swale, swàl, s. prov. o. Am. so vale.
swale, swàl, 2. prov. so sioeal.
SWallet, swol’et, s. vatten inbrytande i
(tenn)grufvor.
Swallow, sw6l’ö, 1. s. zool. svala (Hirundo);
one — does not make a summer, en svala
gör ingen sommar, —-fish, s. zool. en art
knorrhane (Trigla hirundo). —- hawk,
zool. se "»-tailed hawk, —-tail, s’.
svalstjärt, äfv. tekn. jfr dove-tail; bot. ett slags
pil†; fort. ett slags utanverk; zool. ett
ko-librisiügtc (Eupeptomena); F frack. —
-tailed, a. mek. se dove-tailed; lik en
svalstjärt; — coat, frack; — hawk el. kite,
zool. amerikansk Svalglada (NaUClei’US el.
Elanoides furcatus). —-WOrt, s. bot.
svalört (Chelidonium majus); äfv. Thapsia
Asclepium; Ficaria; Caltha palustris m. a.
à: fate, å: far, å: fall, 4: fat, å: fast, è: mete, &: met, I: her, i; fine, is fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
