Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tubular ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
transfiguration
F Talspråk. 356 P Lågt språk.
transmew
tubular, tu’bulur, a. rörformig;
sammansatt af ei. försedd med ror, rör-,
tubular-(boiler; bridge etc.). tubulate(d), -làt(èd),
a. som har form af ett litet rör; försedd
med ett utet rör. tubuliform, -liform, a.
rörformig.
tubulouS, tu’bulus, a. rörformig (afv. bot. :
floret); sammansatt af små rör; bot.
bestående blott af rörformiga blommor (a
~ compound flower).
tuck †, tak, 1. s. lång smal värja.
tuck, tuk, 2. s. Skoti. trumslag, -hvirfvel.
tUCk, tak, 3. VCl. i allm. förminska, sammandraga gnm
att draga upp, uppfästa, uppvika, uppkafla
(t. ex. ärmarna) (ofta med Up) ; göra inlägg i
kläder (äfv. ~ in); uppskörta, hålla uppe
kläder; binda (in, upp), lägga ihop i ett
knyte; vira, linda (t. ex. a shaivl round ...);
stoppa (t. ex. a book under one’s arm);
(äfv. med in ei. up) stoppa in; inveckla,
inhölja, is. stoppa om (t. ex. a child into
a bed); si. stoppa ned i grafven; prov.
valka (jfr full); prov. inpacka sill; s.
inlägg i kläder, invikning, horisontalt veck;
sjö. nedre delen af akterspegeln; se vid.
nu-net; si. mat, is. skoi. si. »snask», rnums»,
namnam; ~ in, jfr ofvan; si. äfv. stoppa i
(ei. »på») sig (äta); ^ into, si. kasta sig in
på rätterna; ~ it on, si. »hugga till» vid
handel ; **ed out, Am. si. alldeles förbi af
trötthet; <x/ up, jfr ofvan; P hänga; nu a person
up in bed, lägga ngn till sängs och stoppa
om hnm; to take the nu out of Am. si. taga
krafterna af ngn. ~-creaser, ~’folder,
S. veckbrytare på symaskin. <v-in, 5. si.
»mojs», godt mål. <x,-maker, ^-marker,
se nu-creaser. ~-net, s. ett slags fiskhåf. nu
’pointing, s. mur. ett slags fogutfjrllning med
kitt. ~-snop, s. si. sockerbagarbutik. <v,ed,
-t, pp.; nu up, P hängd; P gift. ~er, -ar,
s. en som stoppar in etc.; halsremsa,
fruntimmers krås, bröstlapp; zool. sutare,
»skomakare» (en fisk, Tinca vulgaris); prov. se
fuller; si. se tuck, si.; se vid. nu-creaser.
tuckahoe, indian., tuk’aho, 5. Am. en växt som
växer i jorden liksom tryffel (äfv. Indian bread).
tucket †, tuk’et, 1. s. fanfar, förspel på
trumpet.
tucket, tuk’et, 2. s. tunn köttskifva (jfr steak,
collop).
tucking, tuk’ing, prt. (af tuck); s.
inläggning, invikning (äfv. ~-in : inlägg); (om-)
stoppning; si. ätning, »mums», jfr tuck,
skol. si.
tUCUm, tu’kum, s. bot. Astrocaryum vulgäre
(en sydamerikansk palm); fiber drf, se tecum.
Tudor, tu’dur, S. pr. namn på en engelsk
regent-ätt. ~-arCh, s. byg. Tudor-båge (dets. som
four-centered arch). ~-flOWer, s. byg.
Tudor-ros. ~-Style, s. byg. engelsk
sengotik.
tuefall, tu fåi, 5. byg. se lean-to o. penthouse.
tue-iron, tu’iurn, s. forma i en smältugn (jfr
tioyer);pl. grofsmeds tång.
Tuesday, tu’zda, s. tisdag,
tufa, it., tü’få, s. min. tuff. ^ceous, -fa’sjas,
a. tuffartad, tuff-; innehållande tuff.
tuff, tuf, 1. s. min. tuff.
tuff, tuf, 2. s. prov. se följ.
tuft, tuf t, 5. kvast (of flowers etc.), tofs,
vippa afv.bot.; buske (of feathers); test (of
hair); totte; rugge; grupp (of trees),liten
dunge; univ. si. adelsman, adlig student
(hvilken ss. utmärkelsetecken bär en guldtofs i
mös-sau); va. fördela i, sammanbinda i tofsar
ei. kvastar; pryda med tofsar etc.; vn. växa
i vippor, ^-hunter, s. si. en som fjäskar för el.
som »hänger sig på» hos adliga studenter el. i allm.
unga förnäma personer : »snobbsvans»;
snyl-tare, parasit i aiim. ^-hunting, a. si.
snyl-tande, påhängsen (jfr s.); s. fjäsk, kryperi
för förnäma, jfr föreg. <v,ed, -èd, pp. tofsprydd ;
buskig, lummig; som växer i klungor ei.
ruggar; tuf vig; (om tyg) ojämt långhårig.
~y, -1, a. tofvig, jfr föreg,
tug, tug, va. draga med kraft, ihållande släpa,
hala; sjö. bogsera; rycka i )fC; vn. släpa,
streta, knoga; biid. streta och arbeta (äfv.
nu and toil), »slita», kämpa; s. stark
dragning; häftig ryckning (t. ex. ridk. with the
rein : straff för tygeln); yttersta
ansträngning; kraftprof, svåraste dust,
»hetta» (of war), nappatag; släpa, drög;
svår lastvagn för timmer o. d.; dragrem på
seldon; sjö. bogserbåt, -ångare (jfr steam
-tug; äfv. "u-boat); gruf. järnring på
uppfordringskorg; Skoti. % rå oxhud hvaraf
dragremmar skäras; ~ at, draga, hala ei. slita ij
the nu of war, biid. värsta ansträngningen,
»när det gäller», när »det går hett till»;
dragkamp; now comes the ~ of war, nu
gäller det (»tag nu i med kraft!»). /v/-H00k, S.
draghake för draglina. s^gage, -adj, S. sjö.
bogserafgift. ~ger, -år, s. en som
drager hårdt etc. "^ging, -\\\g,prt.; a.; a ~
horse, en (stark) arbetshäst, ^gingly,
-ingli, ad. med ansträngning, med möda.
tuition, tuisj’ån, 5. Uppsigt öfver en ung person,
handledning, förmynderskap;
undervisning, uppfostran; betalning för
undervisning, skolpengar; under the ~ of, äfv.
i lära hos. ~ary, -åri, a. undervisnings-.
Tula, tu’la. s. pr. geogr.stad i Ryssland. ^-metal,
S. tulametall (en legering af silfver, koppar o. bly),
tule, tu’la, s. bot. Am. lok. säf, jfr bulrush.
tulip, tu’lip, s. bot. tulpan (Tulipa). ~-shell,
5. zool. en art kägelsnäcka (Conus tulipa).
~-tree, s. bot. tulpanträd, kanotträd (Li-
à: fate, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, hi mote, è: met, è: her, i: fine 1: fin, 1 fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
