Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Walloon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
washing-copper
* Mindre brukligt. 1651 † Föråldradt.
waste-water-pipe
Walloon, walo’n, 5. vallon; a. vallonsk; i sms.
vallon- (t. ex. reflning-process ei. process
of smelting and forging, -smide),
wallop, wél’up,tm.hörbart koka, sjuda,puttra;
rulta, välta sig fram, komma vältande;
sjaska (i väg), (gå ocll) slampa (vara
oordent-lig); va. F piska upp, klå; prov. kasta
öfver ända ei. huller om buller; prov. kasta
in, lägga in löst för tillfället; slänga
med; s. vältande, rultande; F tjockt
stycke fett, k]uns; F »däng», smörj, ^er,
-ur, s. P se pot-walloper.
wallow, wol’o, vn. (äfv. reflex.) tulla sig,
välta (t. ex. om svin in a mire; arv. biid. in
impurity); Skoti. o. prov. vissna; röra sig
tungt (jfr föreg, v.) >J<; s. vältande, vickande
gång. ~er, -år, s. en som vältar ei.
rullar sig; mek. se lantern-wheel o. trundle.
~ish †, -isj, a. fadd, äcklig.
Wallsend, wa’lzend, s. Wallsend-stenkol.
Walnut, wa’lnut, F wa’nut, s. valnöt; bot.
valnötsträd (: ~-tree) i Alli. äfv. ss. benämning
på hickory.arter; si. gevär, musköt; over
the ivine and "», (tala om ngt) vid deserten
(då vinet löst tungornas band).
walrus, wol’rus, s. zool. valross (Trichechus
rosmarus).
Walt, walt, s. se wald.
Walter, wa’ltur, s. pr. Valter; Sir ofta:
Sir Walter Scott; ~ the penniless, hist.
Valter Tomhändt.
Walter, wol’tur, vn. prov. se wallow o. welter.
walty %, -ti, a. rank (ship).
waltz, waits, s. vals (dans); vn. valsa, dansa
vals. ~er, -ur, s. valsör, valsdansare
(äfv. dam).
wamble, womb’1, vn. P hafva kväljningar;
äfv. vagga, rulla; s. kväljningar.
~-Crop-ped, a. P illamående, jfr föreg, vn.; klen
till mods, »skral»,
wammel, wom’ei, vn. prov. se wabble.
wampee, wåmpè’, s. bot. Cookia punctata
(kines. etc. fruktträd).
Wampum, indian., wom’pum, s. pärlsnöre (små
kulor af musselskal begagnade s?. bytesmedel el. till
prydnad, bland indianer).
wan, won, 1. a. blek (0. mager), af ett
sjukligt utseende, affallen; vn. (: grow "») blifva
blek etc.; s. % blekhet.
wän †, wän, 2. imp. af win (i st. f. won).
wand, wond, s. käpp, spö; staf ss. tecken till
värdighet, kommandostaf; trollspö (fairy
"», magic "»); se runic, ex.
wander, won’dur, vn. vandra, ströfva
(omkring, äfv. med about)-, flacka ei. vanka
(omkring); gå ei. fara hit och dit utan
bestämdt mål, irra ei. sväfva omkring aiim.
(t. ex. om blicken; jfr ned. ex.); gå bort,
aflägsna sig (from, från) afv. i aiim. bet., af-
vika (from, från} t. ex. Thy commandments
bibi.); yra, jfr ex.; förirra sig, fara vilse,
komma (vara kommen) på villospår; va.
)j< vandra genom (: ’v/ through); his eyes
unconsciously "»ed, hans blickar irrade
hit och dit utan medvetande; she "»s a
little, 1 think, jag tror att hon fantiserar
ngt (i feberyra); he is "»ing (in his mind),
his mind "»s, han yrar, han fantiserar
(i feberyra), han talar i yrsel; ~ (to be "»ing)
from the point, gå från ämnet (saken);
~ into (a maze of...), inveckla sig i sitt
tal i ...; like a ghost he "»s up and doion,
som ett spöke irrar han hit och dit.
~er, -ur, s. vandrare, vandringsman;
kringflackare; the (TF)~, benämning på den
efter slaget vid Culloden 1746 flyktige prinsen Karl
Edvard stuart; a "» from duty, en som
öfver-gifver pligtens väg. ^ilig, -ing, prt.; a.
(kring)vandrande folkslag etc.,
kringflackande; irrande hit och dit, (om blick) äfv.
osäker, frånvarande; oupphörligt
flyttande sig, ändrande plats, jfr ex.; s. (kring-)
vandrande, kringströfvande,
kringirrande; vandring; vilsefarande; afvikelse
(from, från); obeständighet; yra, yrsel,
feberfantasier; gout, flyggikt; the "»
Jeio, den vandrande juden, Jerusalems
skomakare; ~ pain, flygvärk; ~ star,
»flyttstjärna» (planet); time {years) oj’"»,
vandringstid (-år), singly, -ingli, adv.
äfv. i yra, i yrsel(n).
wanderoo, Wonduro’, S. en babian-art pa
Madagaskar o. Ceylon (Macacus silenus).
wandy, won’di, a. prov. lång och böjlig som
ett spö.
wane, wàn, vn. minskas, aftaga (is. om
månen); biid. gå utför ei. ned(åt), sjunka, vara
i sin nedgång ei. i nedgående (jfr on ...
"»), vara på upphällningen, lida mot sitt
slut (äfv. ~ toioards its close ei. d., <v,
away); va. † göra att ngt aftager etc.; s.
månens aftagande; minskning; bild.
nedåtgående, sjunkande, förfall; prov. fel i bräde
(jfr vankant); the moon is in her "» (ei. on
the månen är i sitt nedan; to be on
the "», biid. (om lycka, makt etc.) vara i
nedgående; vara på upphällningen, vara på
fallrepet. ~-WOOd, s. vankantadt (ei. eljes
felaktigt) Virke (bräder etc.).
wang, wång, s. (1.) † skorem; (2.) prov. slag,
smäll; (3.) % P käkben, käft, äfv. kindben.
~-t00th †, s. se jaw-tooth.
wangan, wong’gan, s. Am. prov. lastbåt,
wanghee, kines., wångè’, s. rör(käpp).
wango, wång’6, s. se boomerang.
Waning, wa’ning, prt.; s. aftagande,
nedgående (jfr wane); "» stars tell the approach
of morning hours, stjärnornas bortblek-
hi note, hi do, å: nor, à: not, à: tube, ft: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>