Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - well-room ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
whenever
F Talspråk. 1682 P Lågt språk.
wherewithal
brunnshus vid surbrunn, brunnssalong; sjö.
ösrum, -hål, -gatt i en båt. ^-sinker, s.
brunnsanläggare, -borrare ei. -gräfvare,
^-sinking, s. brunnsgräfning, -borrning.
~-spring, s. källsprång, källa,
<^-stair-Case, s. byg. trapphus (med hole);
vindeltrappa utan spindel invändigt. ^
•trap, se stench-trap. ~-tllb, s. brunnskar
af trä. ~-tube, s. brunnsrör,
-borrnings-rör; ~ point, jordborrstycke, -ax,
jord-borrmejsel. water, s. brunnsvatten.
<ved, -d, a. försedd med brunn, (om båt)
med fisksump etc.
Wellington, wëilngtån, s. pr.; (w) is. i pl.:
ett slags skaftstöflar.
Welsh, wèlsj, a. walesisk, från Wales; s.
walesiska (språket); jo/, (the walesare,
Wales-bor(na); ~ groin, byg. hjässlinie i
bäckenhvalf; ~ onion, bot. Allium
fistu-losum; ~ parsley †, hampa (o. galgrep);
oj rabbit (eg. rare-bit), kokk. rostad (ei.
rifven) ost (uppblandad med grädde) på
rostadt bröd med smör, engelsk senap
och cayenne; ~ ware, brunt stengods,
-kärl från Wales; ~ wig F, yllelufva.
man, s. walesare. ’vWOman, s. walesiska,
kvinna från Wales.
Welsh, wëlsj, va. o. vn. si. bedraga vid
kapplöpningar (jfr föij. s.). ^er, -ur, s.
kapplöpningsskojare hvilken ingår höga vad men gör
sig osynlig då han förlorar.
welt wèit, 1. va. se wilt.
welt, welt, 2. 5. fåll, bräm, kant, bård
)j< utom : her. äfv. infattning; skom. rand
(läderremsa); förstärknings-plåt-remsa el. -ribba
vid sammanfogning, nitning o. d.; vidsticknillg
(konkret: stickad remsa ei. bit till
vidstick-ning); va. förse med bräm, med bindsula
etc.; si. »randa», klå, smörja upp.
~-shoul-ders, s. pl. bindsuleläder. «*ed, -ed, a.
prov. trådig, seg (jfr stringy); bot. slak.
welter, wël’tur, vn. vältra sig (in the mud
etc.; äfv. biid. t. ex. in vice : »i lastens dy»);
&fv. bada, simma ibiod; (om vågor) stiga och
falla, gå, rulla >|<; va. uppröra vågor;
vältra fram äfv. : gnm vältrande i dy etc.
åstadkomma; s. dy(pöl) o. d. hvari ngn
vältrar sig; förvirring, oreda †.
wen, wèn, s. med. F mjuk hudsvulst
innesluten inom hinna; afv. flenhus; äfv. struma;
biid. utväxt,
wench, wensj, s. ung flicka, tös, jänta;
numera is. föraktl.: lättfärdig kvinsperson,
slinka; Am. färgad piga, negress; vn. † lefva
otuktigt, »springa efter jäntor». ~er †,
-ur, s. flickjägare. ~ing †, -ing, prt., a.,
s. springande efter jäntor,
wend, wènd, vn. vända †; gå, begifva sig
(† utom i imp.: went, som hänföres till vbt go);
va. is. poet. vända sina steg (äfv. )|C a ship, the
bow) styra sin kosa, ställa sin väg o. d. (: ~
one’s way, äfv. vandra sin väg [fram]);
företaga, göra resor †; S. † en viss sträcka land.
Wend, wënd, s. pr. vend (slaviskt folk). >vic,
-ik, s. vendiska språket, ^ish, -lsj, a.
vendisk; S. se föreg.
wenivel, wënlvël, weniwel, -wël, s. bot.
Coscinium.
wennish, wèn’isj, a. svulstartad (jfr wen).
went, went, imp. (jfr wend o. go) gick,
begaf sig; s. † väg, passage,
wentle-trap, wënfltråp, s. zool. vindeltrappa
(snäcksiägte: Scalaria); precious äkta
vindeltrappa (S. pretiosa).
Wept, wèpt, imp. o. pp. at wee.p.
Were, wèr, war, F wur, 1. imp. (ind.pl. o.
imp. Iconj. af to be) voro, vore; blefvo,
blefve; P t. was; ~ not ..., vore icke ...;
0 o> I (ei. 0! that I able to ...! o,
kunde jag ...! he oj no ..., oj not..., han
vore icke, om icke ... vore (ei. funnes);
1 wish (ei. would) he o, jag skulle
önska att han vore o, att han vore ...!
it ~ well, the general ~ put in mind of
it, det vore så godt (... skäl) att
generalen blefve varskodd därom; as you o,!
exercis, tillbaka (i samma ställning som förut)!
if there o» no ..., there would be little ...,
om ingen ... funnes, funnes föga ...; if
I o» you, om jag vore i ert ställe; se vid.
ex. under if o. time.
were †, 2. s. se weiv.
were, 3. va. se wear.
were †, wér, 4. s. dets. som: ~geld †, -gëid,
~giId †, -gild, s. (slägt)böter, mansbot,
we’re, wèr, smdr. af we are.
weren’t, wernt, smdr. af were not.
werewolf, wè’rwulf, s. varulf,
werish, se wearish.
Werner, ty., we’rnur, s. pr. ~ian, -ne’rian,
a. Werners, Wernerska (■. neptunska) teorien.
~ite, -it, S. min. wernerit (ett slags skapolit),
wersej, wlrs, se worse; werst†, (1.) se worst.
wersh, wërsj, a. fadd, kraftlös; Skoti. klen,
sjuklig, blek.
werst, werst, (2.) s. se verst.
wert, wërt, wàrt, imp. Iconj. (2. pe?-s. sing.
af to be) du vore; blefve,
wesand †, wè’zånd, s. se weasand.
wese, wèz, Skoti. f. we shall.
weskit, wës’kit, P f. waistcoat.
Wesleyan, wes’lian, a. Wesleyansk; s.
Wes-leyansk metodist. ~ism, -izm, s. kyrk.
(Wesleyansk) metodism.
West, wèst, s. vest, vestan, vestern;
vest-ligt land, vestliga delen af ett land; a.
vestlig, vest-, vester-; ad. vestligt,
vesterut, vestan, (till) vester (of, om); vn. †
A: fate, å: far, 4; fall, K: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
