- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1718

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - wistonwish ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

wistonwish

F Talspråk’. 1718 P Lågt språk.

with

wistonwish, wistànwlsj, se wishtönwish.

Wit, Wlt, vn. (numerà blott i infin.; jfr wist o. lOOt)
veta; s. vetande, kunskap †; vett,
förstånd, klokhet; förståndsförmögenhet
(is. i pl., jfr ned. o. ex.); kvick o. liflig
in-billningskraft; kvickhet, kvickt infall el.
påhitt ei. yttrande, »vits»; kvickhufvud
(äfv. [starkare! quick o/), Snille (i äldre, ngt
lägre betydelse, franskans »bel esprit»); bot. gill

bolmört (Hyoscyamns liiteus); afv.
bond-tobak (Nicotiana rustica); pl. (godt)
förstånd, »ingenium», »hufvud»; pl. afv.
besinning, jfr ex.; to (ad.) nämligen
(jfr viz); dull (heavy) o/, trög
fattningsgåfva, dumhet; lceen (sharp) o>, skarpt
förstånd; present (quick, ready, jfr d. o.) o/,
slagfärdig fyndighet, kvickt hufvud, jfr
readiness of o/ under d. o.; bought o/ is the
best, ordspr. erfarenheten är bästa
läromästaren, af skadan blir man vis men
icke rik; a ~ and a fool, en klok och en
fåne; the five o/s †, de fem sinnena; (äfv.
efter gammal indelning) de fem
själsförmögenheterna (: common o/ [jfr mother-*»],
imagination, fantasy, estimation o.
memory); as many heads as many o>s, ordspr.
så många hufvu’n så många sinnen; my
o/s are at a loss, I am at my o/s’ (el. o/’s)
end, mitt förstånd står stilla, jag är
alldeles rådlös, jag vet mig ingen råd; have
you your o/s about you? är du klok du?
hvar har du tankarna någonstans? jfr ex.
under about; to leam bli klokare af
erfarenheten, äfv. bli vis af skadan; to
lose (el. go out of) one’s tappa
»hufvudet» (ei. besinningen), tappa (alt) vett
och förstånd, bli alldeles utom sig; afv.
»bli viller och galen»; have you lost your

o/s (jfr det vanligare uttr. under sense) ? äl’ dll
från vettet? to try (work) one’s o/s,
anstränga sitt förstånd; his tongue runs
before (ei. away with) his o/, han låter
tungan löpa bort med förståndet (talar
först och tänker se’n); to live by one’s
o/s, »lefva på sitt geni» (utan stadigt
arbete, på oärlighet, knep o. skoj); to be
in one’s o/, se motsv, under sense; tainted
(crazed) in one’s o,s, förryckt, litet
rubbad; flashing (sparkling) of o/,
snilleblixt; man of kvickhufvud;
vitterlekare (»bel esprit», »Schöngeist»); se piece
ex.; (to be, carry, drive, frighten etc.) out
of one’s o/s, (jfr liknande under sense) från
förståndet, från vettet; to come to one’s
o/s again, blifva förståndig igen, sansa
sig; with all my ~s together, med
samlande af hela min tankekraft, ^-cracker,
s. vitsmakare, en som jägtar efter
kvickheter. ~-Craft †, s. slutledningskonst,

logik; uppfinningsförmåga, fyndighet.
~-snapper, s. se o/-cracker. *van †, -ån,

s. se witenagemot.
witch, witj, s. trollkona, -käring, -packa,
häxa; afv. trollkarl †; förtjusande kvinna,
förtrollerska, äfv. »litet troll», liten
»sat-unge»; va. förtrolla; to be no »icke
vara ngn trollkarl (häxmästare)» (icke
öfver sig klok, skäligen enfaldig); l am
no o>, jag kan (väl) inte trolla (häller). ~
-ball, s. »trollnystan» (hoptofvad massa af
grässtjälkar o. d, på stepper). ~Craft, s. häxeri,
trolleri; förhäxning; trollkonst(er);
öf-vernaturlig kraft; trollkraft (over, öfver),
förtrollande (förtjusande) kraft,
tjusför-måga; there is o/ in it, afv. det går aldrig
riktigt till; trial for o/, häxprocess. ~
-elm, s. bot. allmän alm (Ulmus
montana). rw-hag, s. lok. svala. ~-hazel, s.
bot. »trollhassel» (Hamamelis virginica);
äfv. se 0,-elm; äfv. olvon (Yiburnum
Opu-lus). ~-meal, s. nikt (frömjöl af lummer). ~
-meat, s. se nostoc. ^monger, s. en som

tror på (o. gärna i alt spårar) häxor Och
trolldom, ^-ointment, 5. trollsalva,
häx-smörja vid biåkuiiafärder "^ridden )fC, a.
förhäxad ; se vid. hag-ridden. ~-tl*ee, s. se
mountain-ash; se o/-hazel. ^-WOlf, s. se
werewolf. ~ery, -uri, s. se o>-craft. ~es’
besoms, s. pl. utväxter på silfvergran

(orsakade af en svamp: Peridermium elatinum).

~es’ butter, s. se nostoc; äfv. benairining på
Exidia glandulosa (en geléaktig svamp). ~es’

caldron, s. jättegryta. ~es’ milk, s. bot.
ledkrans, hästsvans (Hippuris vulgaris).
~es’sabbath, 5.8e sabbat. <^es’thimble,

s. bot. tarald (Silene maritima),
witchet, witj’et, s. ett slags rundstafhyfvel

hvari ämnet vrides.

witching, witj’ing, prt.; a. förtrollande;
tillhörande ei. passande för trolldom ei.
häxeri, troll-, häx- (t. ex. time of night:
»spöktimmen»).
wite †, wlt, va. förevita ngn ngt, förebrå,
näpsa, bestraffa; s. vite, böter, straff;
tadel, förevitelse(r), förebråelse(r), näpst.
~leSS †, -lës, s. tadelfri, oklanderlig.
witenagemot(e), wifënågëmét (-6t), s. (eg.

vise mäns församling) hist, anglosaxemas Stoi’-

ting ei. herredag,
with, with, Widh, 1. s. se withe (Sms. se ned. i

alfabetisk ordning),
with, widh, 2. prep. med (i de flesta bet., uttr.
förening [äfv. blandningl, åtföljande, beledsagande
[äfv. omständighet el. tillbehörl, gynnande;
samverkan ; gemenskap; samvaro, sällskap; bekantskap
[jfr acquaint, ex.]; likhet [jfr equal, even,
match, ex.], samstämmighet [jfr Side, Strike
in, think], üktidighet [jfr lark o. sun, ex.];

d: fate, å: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free