Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - witness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
witness
F Talspråk. 1722 P Lågt språk.
; WOlf
om mig själf, är mitt vitnesbörd icke
sant; I attest you to bear me ** that, jag
kallar (ei. åberopar) dig som vitne på
att; to examine (hear) the höra
vit-nena; to call as (ei. to) to summon as
jur. kalla ei. stämma till vitne; to cail
~es to ..., taga vitnen på en sak; before
r>*es, i vitnens närvaro; in ~ whereof, jur.
: till bestyrkande hvaraf; to take to
taga till vitne i aiim.; with « ~ †, med
kläm, »så att det förslår» (jfr motsv.
under vengeance)’, Heaven ^ I have been
... †, må himlen vara mitt vitne att jag
varit ...; it is impossible to ~ unmoved
.... ... att utan rörelse vara vitne till
(skåda ei. höra) ...; he did not live to ~
the fulfilment, han fick ej upplefva ...
(el. skåda ...; jfr dyl. ex. med See)1 Cail
you to f-v this treatment, jag kallar dig
till vitne på huru jag blifvit behandlad.
<v,-bOX, s. afplankning för vitnena i en
engelsk domsal. ~er, -år, s. bevituare, vitne,
witted, wit’ed, a. i sms. med ... förstånd ei.
»hufvud», äfv. -»tänkt» (jfr half o. quick, sms.).
witters, wit’urz, s. pl. hullingar på ljuster etc.
Witticism, wit’isizm, s. kvickhet, kvickt
infall el. yttrande, vits. wittily, -till, ad.
kvickt, sinnrikt. wittineSS, -tinës, s.
kvickhet (som egenskap); sinnrikhet, klipskhet,
fyndighet, witting, -ting, prt. af wit.
Wittingly, -tingli, ad. med medvetande,
»med flit»; knowingly and ~ and
wilfully, med vett och vilja,
wittol wit’ol, 5. tålig hanrej.
witts, witsr s. bärg. bokad tennmalm.
Witty, wit’i, a. vettig, förståndig, snillrik
†; kvick, vitsig person el. yttrande; to be ~
upon, göra sig kvick öfver.
witwal(l), wit’wal, s. zool. F sommargylling
(jfr golden-robin)-, stor hackspett (Ficus
major).
wi ve †, wi’v, vn. taga hustru, gifta sig (om
en man); va. förse med hustru; taga till
hustru. fhOOd †, m. fl. aßedn., se motsv. under
wife.
wiver(n), wrvur(n). s. her. tvåbent drake,
wives, wivz. pl. af wife.
Wizard, wiz’urd, s. en vis (man) †; trollkarl,
häxmästare (F äfv. : taskspelare); a. f el.
poet. bebodd af trollkarlar; trolsk,
trollsång, -spö etc.); förtrollande, förtjusande
dal etc. ~ly, -li, a. trolsk (jfr föreg. a. o.
weird). ~ry †, -ri, s. trolldom.
Wizen †, wiz’n, l. s. se weasand.
wizen, wiz’n,. 2. vn. Skoti. ei. prov. vissna,
förtorka; skrumpna ihop; a. hopskrumpen,
tunn (jfr weazen), /-v-faced, a. se weazen
-faced.
WOa, w6’a, inter]. se whoa.
woad, wid, s. bot. tekn. vejde (Isatis
tinc-toria); bot. (’. wild se weld, 2.; bot. afv.
se dyer’s-broom (afv. —waxen). —mill, s.
vejdekvarn. ’v-vat, s. vejdekyp. ~ed,
-ed, a. af vejde; färgad (blå) med vejde,
woald, wild, s. se weld, 2.
WObble, wèb’l, vn. se ivabble. —Shop, s. P
olaglig ölkrog. ~r, -ur, s. kavaiierist-si.
in-fanterist. wobbly, -1, a. (jfr wabbly) P
slinkande, slängande,
wode wid, 1. a. rasande, från sina
sinnen.
wode †, wid, 2. s. se wood. —whistle, s. bot.
odört (Conium maculatum).
WOe, wi, s. ve (jfr weal, ex.); smärta, sorg;
olycka; pl. afv. elände, lidande(n), kval,
nöd; or.-† olycklig, djupt sorgsen; [-inter}.-] {+in-
ter}.+} ve! ~ is me, ve mig (ty ...); ~ betide
youl må olyckan drabba dig! ve dig!
ofta skämts.: stackare dej! akta dej du! ~
to you if you do it! arv. olycklig du om
du gör det! ~ be to those zoho, ve dem
som; <%/ be to the day, ~ iv or th (se d. o., i.)
the day! ve den dagen! what one does
not know, causes no hvad man inte
vet af vållar ingen sorg; to cry ropa
ack och ve; in this world of i denna
sorgernas värld; se welcome, ex.
—be-gone, a. nedtryckt af sorg, högst
bedröfvad, olycklig; (numera ofta halft komiskt)
alldeles förtviflad; skämts, melankolisk,
hemsk, ^flll, -ful, a. se woful. ’vSOme †,
-sum, a. se woful.
WOful, wo’ful, a. djupt sorgsen, bedröfvad;
sorglig, bedröflig, sorgmodig; olycklig,
olycksfull (t. ex. dag); eländig, usel; my
shoes were in a ^ condition, ... i ett
eländigt (»bedröfligt») skick; the knight of
the ~ countenance, riddaren af den
sorgliga skepnaden (Dou Quijote).
woiwode, woj’wid, s. se vaivode.
WOke, wok, imp. af wake.
WOld, wöld, 1. s. so weld, 2.
WOld, wild, 2. s. se weald; äfv. kulle, pl.
kuperad landsträcka, kull-land.
WOlf, wulf, s. zool. (pl. WOlveS, wulvz) ulf,
varg (Canis lupus); afv. kornmask
(Pha-læna granella); jfr äfv. shard-rv; med. se
lupus; mus. disharmoniskt ljud gnm dålig
stämning el. d. (af orgel; af stränginstrument, äfv.
~-nOte); tekn. spinn, vulf, öppnare; vn. si.
glupa, äta som en varg, glupskt sluka
maten; va. si. sluka (arv. ~ down) födan-,
a ~ in sheep’s clothing, en ulf i
fårakläder; to be hungry as a to have a ~
in one’s stomach †, vara hungrig som en
varg; dark
asa^’smouth(e\.throat),\>Qck-mörk, mörkt som i en säck; to cry
gifva falskt allarm; to keep the ~ from
i: -fate, ås .far, å: fall, à: fat, å: fast, è: mete, è; met, 4: her, 1: fine, h fin, f: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
