Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - woody ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
woody
)j\ Mindre brukligt. i727 † Föråldradt.
Woolwich
plants), träaktig; skogs- (t. ex. nymphs) )j<;
~ fibre, ~ tissue, bot. väfnad af vedfibrer
(Pleurenchyma). —-nightshade, s. se
bittersweet, bot. /vStem, 5. bot. trädstam.
WOOer, wo’ur, s. friare, —-bab, s. Skoti. knut
med öglor på strumpeband.
WOOf, wof, s. väft, inslag; väfnad, väf. —y,
-i, a. tätt väfd; tät,
wool, WUl, s. ull (eg. af får; äfv. i allm. ngt
liknande, t. ex. negrers hår; äfv. bot.; bärg.:
slagg-ull); ullgarn till stickning ei. (: fancy till
finare handarbeten (jfr Berlin, sms.); ylle; F
får; si. kurage, mod; ^ in fieeces, fieecy
se fieece-o.>; ~ in the grease, otvättad
ull; pure —, helylle; great (ei. much) cry,
and little — (quoth the devil when he
sheared his hogs), ordspr. mycket af
munnen och litet af ullen, mycket väsen för
ingenting; to break —, sortera ull; to
draw {pull) the — over one’s eyes. si. slå
puder i ögonen på ngn; he came out for
o» and went home shorn, ordspr. han gick
nt för att klippa andra (skörda vinst),
men fick själf släppa till skinnet, äfv.
ungef. den som gräfver en grop åt andra
faller själf däruti; dyed in the —, färgad
i ullen, ullfärgadt tyg; ball of —,
ullgarn sny stån; se vid. ex. under match. —
-ball, s. boll af ull, särsk. i magen på får. —
-bearing, a. ullbärande, ullproducerande.
~-bird, s. si. får. —-blade, s. bot. kungsljus
(Verbascnm). —-breaking, s. ullsortering,
–burler, s. ullrensare ei. -noppare som
borttager knutar ur ull ei. ylle.
-^-burring, s. ulls (ylles) ruggning,
^-business, s.ullaffär, ull(gross)handel(shus). ^
-Card, s. ullkarda. ^-Carder, s.
ullkar-dare. —-carding, s. ullkardning. —-COmb,
s. ullkam. ^/-COmber, s. ullkammare. ^
-combing, s. ullkamning. —-COttOn, s. se
cotton-wool, —-dealer, s. ullhandlare. —
-dresser, s. ullberedare, ^.-dressing, s.
nllberedning. ^-driver †, s. ulluppkö- v
pare. <v-dyed, a. .uiifärgad. —-dyer, s.
ullfärgare, ^-factor, s. ullagent,
-kom-raissionär. w-fell, s. fårskinn med ullen
kvar, ullskinn. ./v-felt, s. yllefilt (ämne),
—-gathering, a. eg. plockande ull som
fastnat ibuskar etc.; hängifvande sig åt
fantasier, drömmerier ei. lösa hugskott, dröm •
mande, tankspridd, »frånvarandes; s. (jfr
a.) jagande efter lösa hugskott,
fantasterier; förströddhet; to go —, äfv. »gå i
nattmössan»; his ivits have gone —, hans
tankar äro långt borta; arv. han är inte
rätt »slug», ^-grower, s. ullproducent
(fåruppfödare), —-growing, a. (jfr föreg.)
o. s. ullproducerande (-produktion). —
-hall, S. Ullbörs (byggnad). —-loft, S..ull-
vind. —-man, s. ullhandlare i minut.
-market, s. hand. ullmarknad, ullbörsen,
—-merchant, s. ullgrosshandlare. —
-mill, s. spinn, vulf, öppnare, plys;
ullspinneri; yllefabrik, ^-moter, e.
ullrensare som bortplockar orenlighet som fastnat i
ullen. —needle, s. brodérnål, stramaljnål.
—pack, s. nllpacke, ullbal (vägande 240
pounds); ngt skrymmande, som ej väger
mycket; pl. geoi. massor af ren kalksten
inblandad i sämre, ’v- packer, s. ullpackare;
ullpackningspress. — picker, s.
ullsorterare; ullrensningsmaskin som bortrensar
kardborrar o. d. som fastnat i ullen. ’vsack, 5.
ullsäck; pari. lordkanslärns (Lord
Chancellor’s) säte i lordernas hus.
–scribbler, s. ullskrubblare (-skrubbmaskin).. —
-scribbling, s. uiiskrubbiing. ^-shears,
s. pl. ullsax. <v-spinner, s. ull spinnare.
~-Staple, s. kunglig stapelstad för ull f;
(grad af) ulls (fin-ei. lång-)hårighet. ^
—-Stapler, s. ull(gross)handlare;
ullsorterare. —-Stock, s. valkhainmare för ull.
^-thistle, s. bot. Carduns eriophorus. ~
-trade, s. ull(gross)handel. ~-tree, s. bot.
Eriodendron. —-Washing, s. ulltvättning,
^-winder, s. ullgarnshopbundtare.. —
-WOrk, s. könstsöm på båge etc.,
tapisserisöm med fint ullgarn, o^en †, a. se woollen.
WOOld, wold, 1. s. se weld, 2.
WOOld, wold, 2. va. sjö. vala, surra. ~er, -ur,
s. sjö. drejare (käpp till omvridning för. surrning).
—ing,-ing, s. vulning, surrning.
Woolf, wolf, s. pr.; engine, Woolfs
ångmaskin med högtryck.o. 2 (el. 3) cylindrar.
woolled, wuid, a. i sms. med ... ull, ...-ulligr
(t. ex. fine-rs, sheep).
woollen, wul’en, a. ull-garn etc., ylle-tyg,
väfvare etc.; s. ylle, pl. yllevaror; bot.
filtbla-digt kungsljus (Yerbascum Thapsus); to
wear — next to the skin, bära ylle
närmast kroppen, ^-draper, s.
yllehandlare som säljer flanell etc. /^-printer, S.
ylle-tryckare. —-scribbler, se motsv. sms. under
wool. —ette, -et’, s. yllemuslin,
woolliness, wul’ines, s. ullighet, jfr föij. a.
woolly, wul’i, a. af ull; ullig, lik ull (t. ex.
hair); ullbeklädd, äfv. bot.-, ullig; si.
»knott-rig», »fnurrig», vid dåligt lynne; s. si.
yllefilt. bear, s. zool. F benämning på en viss
fjärilslarv. —-blitt, S. bot. namn på Eucalyp-
tus longifolia o. E. viminalis. —- elephant,
s. zool. mammut, /^-haired, a. ullhårig
neger. —-head, s. »ullhår» (neger),
woolsey, wul’zi, s. verken, jfr linsey-woolsey.
woolward †, wul’wurd, a. med ylle närmast
kroppen (utan [linne]skjorta).
WOOlwich, Wul’ltj, S. pr.; r\* child, namü på en
jättekanon från W.
c: wote, 6; *lo, è: nor, t>i not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
