Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Y - yelk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
world
)fC Mindre brukligt. 1751 † Föråldradt.
worm- destroying
yelk, jelk, s. sc yolk.
yell, jel, 1. a. se yeld.
yell, jel, 2. vn. gält skrika af smärta, ångest etc.,
tjuta; skräna; va. (äfv. med forth el. out)
framtjuta, skriande utstöta (words etc.);
s. gält skri, tjut; skrän (t. ex. of the mob);
the women o>ed murder, kvinnorna skreko
förtvifladt; hjälp! mördare! to give a <v/,
utstöta ett skri. ^ing, -ing, prt.; s.
skriande, tjutande. ^OCh, -6k, v. o. s.
Skoti. so ofvan yell.
yellow, jel’o, a. gul; gullgul (om hår, säd);
gul-narlt blad; bild. (jfr ex.) svartsjuk, afundsjuk;
Fliberal (mots, blue); s. gult;^>/.»gulingar»,
gulklädda fattigskolgossar; se vid. vn.
gulna; va. göra gul († utom tekn.jfro^rø^);^
looks, gulblekhet, glåmig hy (äfv. tillfälligt);
jfr äfv. föij. ex.; to look ~ F, vara svartsjuk;
to dye färga gul(t); to turn (get, grow)
rsj, gulna (t. ex. om blad). (Anm. Sms. som
saknas här nedan uppsökas under senare delen).
-amber, s. min. bärnsten, ^-ammer, se
oj-hammer. ^-archangel, s. bot. gulsuga
(Galeobdolon luteum). ^-baboon, s. se
wood-baboon. sv-balsam, s. bot.
springkorn (Impatiens Noli tangere). ~-bark,
s. farm. gul kinabark. barked oak, se
quercitron, ^-bellied, a. gul på magen
(ingår i flere zool. benämningar).
»gulmage» (si. f. Lincolnshire-bo).
~-ber-ries, s. pl. gulbär (jfr sms. under AvignOJl o.
Turkey). ~-bird, s.
zool. amerikansk
gul-fink (Fringilla ei. Chrysomitris tristis);
(äfv. summer Dendroica æstiva. ~
-blossomed, a. med gula blommor. ^
•bottle, s. bot. gul krageblomma
(Chrysanthemum segetum). «*-boy, s. si.
»gu-ling», guldmynt, ^-bugle, s. bot. gul
karln gruka (Ajuga Chamæpithvs).
~-bun-ting, s. se r\i-hammer. ~-Caul, s, bot.
solöga, smörblomster (Ranunculus acris m. fi.
närstående arter). ^-Centaury, S. se oj-ioort.
-Chestnut, s. bot. Quercus Castanea.
-Coralline, s. färg. gul korallin, aurin. ~
-COVered, a. i gult omslag; »v literature,
Am. F skräpromaner,
»Lördagsmagasins-läsning». ~-CreSS, s. bot.
krassesommar-gyllen (Barbarea præcox). ^-deal, s.
furuvirke (-plankor etc.). ~-earth, s.
gulockra. ~-fever, s.
med. gula febern. <-sj
~-flag, s. bot. gul svärdslilja (Iris
Pseu-dacorus); se vid. under flag, 3. ~-gum, s.
med. gulsot hos barn (»icterus infantum»);
bot. se black-gum. ^-hammer, 5. zool.
gul-sparf, gröning (Eniberiza citrinella); si.
guiing (jfr oj-boy) (Y)~-Hercules, s.
bot. Herkulesklubba (Xantoxylon clava
Herculis). ~-iriS, s. se o>-flag. (Y)~-Jack,
s. F gula febern; gul flagga ss.
pesttecken.
^-jasmine, s. bot. Gelsemium
sempervi-rens. <^-lake, s. måi. etc. gult lack. ~
-lead, 5. biyguit (jfr massicot), ^-lead-ore,
se wulfenite. ~-legs, s. zool. se shanks.
^-loosestrife, s. bot. allmän lysing
(Lysi-machia vulgaris). ~-man, s. P gul
silkesnäsduk. ~-metaS, s. gul
förhydningsme-tall (ett slags mässing; jfr Muntz’s metal). ~
-Oak, s. bot. se quercitron. ~-ochre, s.
gulockra. ~0X-eye, s. se os-bottle.
~-pa-per, s. papper som ej blifvit mycket
blå-nadt. ~-pine, s. bot. »gill tall» (namn på 2
nordamerikanska arter: Pinus mitris o. P.
ail-stralis); hand. amerikanskt furuvirke, ’v/
-powder, s. brygg, lupulin, pulveriserad
humle. ~-r00t, s. bot. Xantliorrhiza
apii-folia; Hydrastis canadensis (amerik, växter
med gul rot[stockl). ~-shanked sandpiper,
~-shanks, 5. zool. gulbent (amerikansk)
snäppa (Totanus flavipes). sheathing,
s. förhydning af t^-metal. ~-S0ap, s. gul
hushållstvål; hartskärnsåpa. ~-SUCC0ry,
s. bot. bittermjölke, snoktistel (Picris
hieracioides). ^-Suckling, s. bot.
Trifolium minus, ^-tail, s. zool. F fisksiägtet
Se-riola. ~-tail moth, s. zool. Liparis
auri-flua. ^-throat, s. zool. Sylvia marylan-
dica (en liten nordamerikansk sångare). ~-tOp,
S. ett slags timotej; ett slags Upptill gul
röfva (turnip), ^-underwing, s. zool. slägtet
Triphæna. ~-vetch(ling), s. bot. en art vial
(Lathyras Aphaca). ~-wash, s. subli-
matlösning för tvättning af sär. ~-Weed, S.
vau (jfr woad). ^-willow, s. bot. Salix
vi-tellina. ~-W00d, s. bot. färg. gulholts (jfr
fustic); not. Oxl ey a xanthoxyla (australiskt
stort träd); äfv. namn på flere främmande träslag.
-wort, s. bot. slägtet Chlora. ~-WOVe, s.
hvitt (ej blånadt) velinpapper. ~-wren,
s. se willow-ioren. ~-yoldring, ~-yolring,
s. se oj-hammer. ^ing, -ing, prt.; s.
gul-görning (särsk. tekn. knappnålars);
gulfärgning; gulmålning. ~ish, -isj, a.
gulaktig, stötande i gult; gul- (brown, -brun;
gray, -grå etc.). "Jshness, -isjnës, s.
gul-aktighet. ~neSS, -nes, s, gulhet;
svartsjuka †. -Z, S. pl. gulsot is. hos kreatur:
en sjukdom på persikoträd; bot. etc. F se WOad;
se green-weed. -1, a. se nuish.
yelp, jèlp, vn. skälla; gläfsa, bjäbba; poet.
skryta, »skräna» †; s. skarpt kort skall;
gläfs; kort tjut; skrik äfv. biid.
yelt, jélt, s. prov. gylta, ung sugga.
yenite, ja’nit, S. min. jenit, liëvrit (diprismatisk
järnmalm).
yeoman, j^’man, s. (pl. -men) odalbonde,
själfegande bonde, hemmansegare;
mindre landtbrukare (äfv. arrendator) (jfr
gentleman-farmer); kammarlakej, (kammar-)
ii note, è: do, o: nor, 6: nöt; à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w t will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
