Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spinach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spinach
284
split
svängning, (kort) tur (i vagn, båt, på cykel,
etc.), skruvboll (i tennis), spin (om
flygmaskin); (oregelb. vb) spinna (äv. flyg),
svänga runt, snurra [med], sätta i gång,
singla (slant); inverted spin )lyg ryggspin; tio
for a ~ taga ut på en kort åk- ell. roddtur; ~
up a coin singla slant (spela krona o. klave);
~ hay sno rep; ~ a yarn fig dra en historia;
~ out draga ut på, utdraga, förlänga; send one
spinning slå till ngn så att han svänger runt
(vacklar ell. faller); spun [spAn] si utmattad,
kuggad (i examen); spinning-jenny gl slags
spinnmaskin; spinning-wheel spinnrock;
spinner spinnare, -erska, spinneriägare,
spinnmaskin, mask ell. fluga (till fiske),
spinach [spinidS] spenat.
spinal [spain(3)T] ryggrads-; ~ cord ryggmärg,
spindle [spindf] tekn spindel, axeltapp, spole,
spolten; —berry bot benved; —bolt auto
spindelbult; ~-shanks person med långa smala
ben, ’långskank’; ~-shanked smalbent; spindly
[spindli] spolformig, (lång och) smal.
spindrift [spindrift] vågskum, sjöstänk,
spine [spam] ryggrad, (skarp) ås, tagg, barr,
bokrygg; spineless ryggradslös, (äv. fig)
karaktärslös; spiny taggig, törnig.
spinel [spinaZ] min spinell (rubinliknande
ädelsten), blekt linnegarn (till snören),
spineless, se spine.
spinet [spinit] mus spinett.
spinnaker [spinaAa] mar spinnaker (på
segelbåt).
spinneret [spinaref] spinnvårta, -organ (på
spindlar etc.).
spinney [spini] skogssnår, småskog,
spinster [spinsZa] gammal mö (fröken), fam
nucka, ogift kvinna,
spinsterhood [spinstahud] ogift stånd (om
gammal mö),
spiny [spaini] full av taggar, taggig, fig kinkig,
brydsam (se spine).
spirade [spira/cZ] andnings-, lufthål.
spiraea [spai’ri( • )a] bot spirea.
spiral [spaisr(a)i] spiral, snäcklinje, spiralfjäder;
spiralformig, spiral-; ~ upwards bilda en
spiral, sno sig, skruva sig upp (om aeroplan),
spirant [spaiar(9)nt] (i fonetik) spirant, frika-
tiva, gnidljud; spirantisk.
spire [spaia] (torn)spira, kägla, topp, spets,
spirit [spirit] ande, själ, anda, stämning,
läggning, lynne, humör, liv. kraft, mod, fart, energi,
andemening, spöke, sprit, pl spirituösa; [-[upp]-liva,-] {+[upp]-
liva,+} trolla bort, få att försvinna, the (Holy) S—
den Helige Ande; people of ~ själfulla ell.
ärelystna människor; he is in high (low) —s
han är vid gott (dåligt) lynne; ~ ell. -—sof
wine sprit, spritdrycker, vinsprit; ~ away ell.
off trolla bort, få att försvinna, bortsmussla;
~ into locka in i; ~ up uppliva,- -muntra;
—level rörvattenpass; —rapping
andeknackning; ~ -stove spritkök; spirited [spiritid]
modig, käck, kvick, livlig, livfull; spiritism
[spiritizm] spiritism; spiritless [spiritlis]
modlös, nedslagen, slö, andefattig; spiritual
[.spiritjual] andlig sång (bland negrer); andlig,
religiös, upptagen av andliga ting; the Lords
Spiritual de andliga lorderna i det eng.
överhuset; spiritualism [spirit jualizm]
spiritualism, spiritism; spiritualist [-st] spiritualist,
idealist, spiritist; spiritualistic [spiritjugUistik]
spiritualistisk, spiritistisk; spirituality [-[spiri-tju^äliti]-] {+[spiri-
tju^äliti]+} andlighet; spiritualization [-[spiri-tjualaHzeif(ß)n]-] {+[spiri-
tjualaHzeif(ß)n]+} förandligande; spiritualize
[spiritjualaiz] förandliga, förfina, höja;
spirituous [spiritju9s] spirituös, sprithaltig.
spirt [sp.at] (liten) stråle, fig utbrott; spruta ut
(i liten stråle) etc. (se spurt).
spit 1) [spit] (stek)spett, landtunga;
genomborra, spetsa, sätta på spett.
spit 2) [spit] spottning, spott, ngns avbild;
(oregelb. vb) spotta, fig behandla med
förakt, fräsa, stänka, småregna, (om penna)
sprätta, utspy, utslunga; ~ and drag si
cigarrett^ and polish mar & mil putsningsarbete;
he is the (very) ~ of his father han är sin
faders trogna avbild (sin fader upp i dagen);
~ it out! si kläm fram med det nu [då]!; se till
att du får det sagt; -ball amr papperskula
(som projektil); -box spottlåda; -fire
brushuvud, argsint person, vild (ilsken) katt, hund
som bits, argsint hund.
spit 3) [spit] spadtag, -blad (ss. djupmått).
spitcher [spitfa] mar si sänka (en fientlig
undervattensbåt),
spite [spaiZ] ondska, illvilja, agg, groll; bemöta
med illvilja, förtreta, hvsa agg mot; in ~ of
[i] trots [av], oaktat; cut off one’s nose to ~
one’s face hänge sig åt sitt hat till egen skada;
spiteful ondskefull, hätsk, skadeglad,
spittle [spitl] spott,
spittoon [sp/’fu.n] spottlåda, -back.
spitz [spits] spets (hund).
splarm [spla-am] si kladdande, sudd; fläcka,
smörja ned.
splash [splåf] plask[ande], skvalp[ande], stänk
(t. ex. av sodavatten till en grogg); fig
sensation, uppseende, amr si spirituösa; plaska,
skvalpa, stänka, smocka (färg) på, slå upp,
skvätta, göra ett stort nummer av; pladask!;
make a ~ väcka uppseende, strö omkring
sig med pengar; ~-board stänkskärm; ~
lubrication auto stänksmörja; splashy slaskig,
moddig, si fin, grann,
splay [spZei] avsneddning, avsneddad sida;
snedställd, avsnedda, utvidga (fönster- ell.
dörröppningar) inåt ell. utåt, bredda (på ena
sidan), vända (fötterna) utåt.
spleen [splUn] med mjälte, fig splin, livsleda,
mjältsjuka, svårmod, dåligt lynne, groll;
vent one’s ~ upon utösa sin galla över.
splendid [splendid] glänsande, lysande,
praktfull, härlig, fam utmärkt, finfin, förstklassig;
splendiferous [splen’difårås] si finfin, flott,
grann; splendour [spZenda] prakt, glans,
splenic [spZemTc] med mjält-; ~ fever med
mjältbrand; splenetic [splVnetik] mjältsjuk,
levnadstrött, retlig, knarrig,
splice [spZai’s] (isht mar) splits, skarv, lask; mar
splitsa, hopfoga (rep), skarva, laska, si gifta
(splitsa) ihop; sit on the ~ (cricket-sZ) spela
försiktigt, hålla sig till defensiven; ~ the
main-brace mar splitsa storbrassen; si ta sig en
styrketår (dricka spirituösa),
splint [splint] splint, spjäla, benskena, överben
(hård utväxt på hästben),
benhinneinflamma-tion.
splinter [spZinfa] splittra, flisa, skärva;
splittra[s], skärva (flisa) sig; ~-bar tekn
(på fordon) svängel, springvåg; splintery
[splintari] splittrig, skärvig, skör (som lätt
splittras).
split [split] klyvning, spricka, rämna,
splittrande, fig splittring, söndring, si halvflaska
sodavatten; (oregelb. vb) klyva, splittra[s],
spränga[s], rämna, spricka, bli oense, halvera,
fig stranda, gå i sär; si skvallra på (förråda)
kamrat; ~ the difference dela skillnaden,
(vid uppgörelse) mötas på halva vägen; ~
hairs bruka hårklyverier, disputera om
småsaker; ~ one’s sides vara nära att spricka
(kikna) av skratt; ~ one’s vote rösta på två(ell.
flera) kandidater (ell. partier etc.); ~ on si
prata om; ~ hide kluvet (spjälkat) skinn;
~ infinitive ’kluven infinitiv’ (med ett ell.
flera ord inskjutna mellan to och verbet); ~
peas spritade (torkade) ärter; ~ pin saxsprint (i
maskiner); ~ ring fjäder-, nyckelring;
~ shot ell. stroke (i krocket)’löskrock’, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
