Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - husk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husk
— 397 —
hydrostatics
husk [hAsk] I. s 1. skal, hylsa, skida; i Am. isbt
majshylsa; pi. agnar. 2. biidi. värdelöst yttre
skal. II. tr skala, rensa. ~infl [-ig] s
skalning; isht Am. majsskalning. <ving-bee [-igbi:]
S Am. safiimankomst av grannar o. vännerför
majs-skalning, majsskalningsfest.
Huskisson [hA’skisn] npr.
1. husky [hA’ski] I. a° 1. full av skal;
skallik-nande. 2. torr som skal. 3. torr [i halsen]; hes,
skrovlig, beslöjad röst. 4. Am. F stor och stark.
II. s Am. F stor och stark (kraftig) karl.
2. husky [lu’ski] s 1. eskimåhund. 2.
eskimå.
hussar [huzci:’] s husar.
hussif [hA’zif] s dial, för housewife.
Hussite [hA’sait] s hussit.
hussy [hA’zi, av. -s-] s 1. näbbig flicka,
näbbgädda; av. blott skämts, jäntunge, satunge [little
2. sämre fruntimmer; slinka,
hustings [hA’stigz] S pl vanl. konstruerat som sing. 1.
rådhusrätt i Londons city förr dess högsta
domstol, nu sällan mötande. 2. före 1872 Valtribun för
nominering av parlamentskandidater; nu talartribun för
vaitniare; biidi. parlamentsval,
hustle [hAsl] I. tr 1. knuffa, stöta, buffa,
skuffa, tränga [ihop] [pickpockets often ~ their
victims]; driva, fösa, köra, pressa a p. out
of the room; he was r>ud into speech]. 2. F av.
påskynda [a work]. II. itr 1. knuffas,
trängas; tränga sig [against]’, tränga (armbåga)
sig fram. 2. F skynda sig; gno, ligga i, gå
på. III. s 1. knuffande, skuffande. 2. An»,
gå-påande, rivfande], ’fart’. ~r [-9] s isht Am. en
som jäktar, gåpåare, rivjärn,
hut [hAt] I. s 1. hydda, koja; mud ~ lerkoja.
2. & proviiorisk träbarack. II. tr förlägga i
barack. III. itr ligga i barack Isht I vinterkvarter,
hutch [hAtJ] s 1. kista, låda; binge. 2.
kaninbur, hundkoja. 3. kyffe; hydda, koja. 4. gruv.
såll för sållsättning (malmvaskning). 5. gruv.
hund låg vagn för utbefordring. 6. koimått- 2
Winchester bushels — 70,5 i.
Hutchlleson [hA’tJisn], -inson [hA’tJ"insn], Huth
[hu:J>], Huthwaite [h(j)u:’]?weit, 1ia’]d-] nprr.
hutment [hA’tmant] s förläggning i provisoriska
baracker; barackläger.
Hutton[hAtn], [-Huxham[hA’ksam],Huxley[hA’ks-li],-] {+Huxham[hA’ksam],Huxley[hA’ks-
li],+} Huxtable [tiA’kstabl], Huygens [hai’ganz],
Huyton [haitn] nprr.
huzza [huza*/, hAza/] I. interj 0. s hurra[rop].
II. itr hurra. III. tr hälsa med hurrarop,
hyacinth [hai’asin]?] s bot. miner, hyacint.
Hyades [hai’adi:z] pl [the astr. hyaderna.
hyallline [hai’aljin, äv. -ain] a glaslaktig, -klar,
genomskinlig; poet. kristallklar, -oid [-oid] I.
a anat. glas-, glasartad. II. s anat. glashinna
i ögat [membrane]].
Hyam [hai’am], Hyatt [hai’at] nprr.
hyæna [ha(i)r/na] se hyena.
hybrid [hai’brid] I. s 1. hybrid; bastard. 2.
hybridord. 3. biidi. blandprodukt, mellan-
ting. II. a hybrid; blandnings-; ~ bill pari.
lagförslag som berör både allmänna ocb enskilda
intressen. ~ism [-izm] s 1. hybriditet, hybrid
natur (karaktär). 2. hybridisering, korsning.
~ity [–iti] s se -ism 1. ~ize [-aiz] tr o. itr [-hy-bridisera[s],-] {+hy-
bridisera[s],+} frambringa [en hybrid] genom
korsning av två arter, korsa sig [with med].
hybris [hai’bris] s grek. hybris, övermod.
Hydaspes [haidæ’spi:z] npr.
hydatid [hai’datid] s 1. vattenblåsa i djurorganism.
2. blåsmask, dynt larv av binnikemask.
Hyde Park [hai’dpa/k, äv. - o. - -’],
Hyderabad [hai’d(a)rabæd, av. - - - -] nprr.
hydrila [hai’drja] s 1. myt. hydra. 2.
månghövdat vidunder; Midi. svårutrotligt ont, hydra.
3. zooi. vattenorm. -angea [-ei’n(d)3a] s bot.
Hydrangea hortensia hortensia, -ant [-ant] s
vattenpost. -ate [-it, av. -eit] s kem. hydrat.
hydraulic [haidro/lik] a (^ally adv)
hydraulisk [brake, lift, press]; ~ cement hydrauliskt
murbruk; ~ engineering
vattenbyggnadskonst; ~ ram hydraulisk vädur, akvapult.
’vS [-s] s pl vattenbyggnadskonst, hydraulik.
hydric [hai’drik] a kem. väte-.
hydro [hai’drou] s F vattenkuranstalt. /x,-
[oftast hai/dro(u)-] i «ms. 1. vatten-. 2. läk. vattu-.
3. kem. väte-, "»-aeroplane [-s’aroplein] s *
hy-droaeroplan [vani. seaplane]. ~carbon [-[-ka/-ban]-] {+[-ka/-
ban]+} s kem. kolväte. <v.cephalus [-se’falas] s
läk. vatten i hjärnan, ^chloric [-klo(:)’rik, av.
––] a klorväte-; ~ acid saltsyra, ^cyanic
[-saiae’nik] a kem. cyanväte-; acid
blåsyra. adynamics [-dainse’miks, av. -din-] s pl
hydrodynamik. ~gen [hai’dridgan, -drad-] s
kem. väte; peroxide of ~ vätesuperoxid.
genate [hai’dridjaneit, haidro’djineit] tr kem.
förena med väte. ^genous [haidro^inas]
a kem. väte-, vätehaltig. ^grapher [-[haidro’-grafa]-] {+[haidro’-
grafa]+} s hydrograf. ^graphic[al°]
[-’græ’-fik, -(a)l] a hydrografisk; the -graphic office
sjökarteverket. <vgraphy [haidro’grafi] s
hyd-rografi, vattenbeskrivning; [-sjömätning[s-konst].-] {+sjömätning[s-
konst].+} ~id [hai’droid] a zooi. hydraliknande.
^lysis [haidro’lisis] s kem. hydrolys.
-^mechanics [-mikae’niks] s pl hydromekanik. ~mel
[-mel] s farm. honungsvatten; vinous ^ mjöd.
~meter [haidro’mita] s areometer,
hydrometer för bestämning av vätskors specifika vikt. ~pathiC
[-pæ’£>ik] I. a vatten[kur]-. II. s
vattenkuranstalt. apathy [haidro’paJ)i] s
vatten|läke-konst, -kur. ^phobia [hai’drafou’bia] s läk. o.
skämts, vattuskräck. ^phyte [-fait] s bot.
vattenväxt. /x/pic [haidro’pik] a vattusots-,
vat-tusiktig. ~plane [-plein] s 1. hydroplan,
glidbåt. 2. hydro[aero]plan, sjöflygplan. 3. «!>
horisontalroder för djupreglerlng av u-båt. *^psy
[hai’dropsy] s iak. se dropsy, ^quinone
[-kwi-nou’n, -kwai’noun] s kem. fotogr. hydrokinon
för framkallning. ~Static[al°] [-Stæ’tik, -(a)l] «
fys. hydrostatisk [paradox, press], ^statics
[-stæ’tiks] s pl fys. hydrostatik, läran om
<"<m hela uppslagsordet ° adverb regelbundet ^ sällsynt miJitärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>