Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lusiad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lusiad
— 492 —
Lyveden
Lusiad [lu/siæd, lj-], Lusitania [lu:sitei’nja, lj-]
nprr.
lust [L\st] utt. I. s knttsiig lust[a]; åtrå, begär [o/*,
for efter]; the of the jiesh köttets lustar;
~ of battle stridslust; ~ of power
maktlystnad. II. itr; ~ after {for) aid. längta efter,
åtrå, eftertrakta, bibi. begära. ~ful [-f(u)l] ol.
lysten, vällustig; retande. 2. aid. se lusty, *vJly
[-ili] adv kraftigt, jfr lusty; burn ~ brinna
friskt; drink ~ dricka tappert, finess [-inis]
s [livs]kraft, vigör, levnadslust,
lustrllai [lA’str|al] a 1. renings-; ~ water
vigvatten. 2. femårs-, -ate [-ei’t] tr rena. -ation
[-ei’Jn] s religiös rening.
1. lustre [U’sta] se lustrum.
2. lustrlle [U’st|a] s 1. glans; lyster, skimmer,
ljusreflexer i fajans o. d. 2. biidi. glans, ära:
strålande skönhet; add fresh o* to skänka ny
glans åt; throw {shed) ~ on sprida glans över.
3. ljuskrona (armstake) av kristall. 4.
lyster|-tyg, -garn. -eless [-alis] a glanslös, matt.
-ine [-rin] s glanstaft siden, -ous [-ras] a°
glänsande; glansk, skimrande.
lustrjum [U’stram] (pi. -a ei. ~s) s lat. lustrum,
femårsperiod.
lusty [U’sti] a frisk och stark, kraftfull;
kraftig; riklig måltid; a ~ appetite en strålande
aptit; to ~ purpose av alla krafter,
lutanist [lju:’tanist, lu:-] s lutspelare.
1. lute [lu:t, lju:t] s mus. luta.
2. lute [lu:t, lju:t] I. s 1. tekn. kitt 0. d. 2.
tät-ring av gummi. II. tr kitta, täta.
Lutetian [lu:ti:’Jn, lj-] a parisisk.
Luther [lu:’f)a, lj-] npr. /v>an [-ran] I. a [-lu-t[h]ersk.-] {+lu-
t[h]ersk.+} II. s lut[h]eran. ^anism [-ranizm],
«Jsm [-rizm] s lut[h]eranism, lut[h]erska
läran.
lutist [lju:’tist, lu:-] s lutspelare.
Luton [lu:tn], Lutterworth [lA’tawa(:)H nprr.
Juxliate [lAks|ei’t, - -] tr iak. vrida ur led, vricka.
-ation [-ei’Jn] s vrickning, sensträckning.
Luxemburg [lA’ksamba:g], Luxor [Lv’kso:, lu’k-]
nprr.
luxurlliance [lAgzju’ar|ians, -gju-, -ksju-] s
frodighet, yppighet, ymnighet, överflöd, -länt
[-iant] a° [alltför] frodig, yppig, ymnig,
överflödande; överlastad, blomsterrik stil; buskiga
ögonbryn; ~ imagination frodig fantasi, -iate
[-ieit] itr leva i överflöd (lyx); ~ in (on)
frossa i (på), njuta av, hänge sig åt. -ious [-ias]
a° 1. luxuös, lyx-; överdådig, praktfull; ytterst
bekväm; kräslig. 2. som älskar (lever i) lyx,
praktälskande, njutningslysten; vällustig,
-iousness [-iasnis] s 1. överdåd[ig prakt] &q,
jfr föreg. 2. lyxbegär, njutningslystnad, -y
[k’k-Jari, -uri, -ksj-] s 1. lyx; över|flöd, -dåd; prakt
&c; pi. -ies lyx|artiklar, -föremål; delikatesser,
godsaker; article of o, lyxartikel. 2. [riktig]
njutning; the -ies of the table bordets njut-
ningar, jfr 1.; rchat a ~ it is to be alone! en
sådan underbar njutning det är att få vara
ensam!
Lyall [lai’al], Lycett [lai’sit] nprr.
lyceum [laisi(:)’amj s lyceum, läroverk,
föreläsningssal, litterär institution; the [-Lo,[The-atre]-] {+Lo,[The-
atre]+} Lyceumteatern i London,
lych-gate se lich-gate.
Lycia [li’sia]. Lycidas [li’sidaes], Lycoming [-[lai-Ko’min],-] {+[lai-
Ko’min],+} Lycurgus [laika/gas], Lydd [lid] nprr.
lyddite [li’dait] S kem. lyddit sprängämne.
Lydford [li’dfad], Lydgate [li’dgit] nprr.
Lydia [li’dia] npr 1. Lydia. 2. Lydien. [-n]
I. a lydisk; ~ mode mus. lydisk tonart. II. s
lydier.
lye [lai] s lut.
Lye [lai], Lyell [lai’al], Lyford [ii’fad], Lyghe
[lai], Lygon [li’gan] nprr.
1. lying [lai’ig] I. pres part av 1. lie. II. o°
lögnaktig, bedräglig. 3H. s ljugande, lögn.
2. lying [lai’ig] 1. pres part av 2. lie. II. s 1.
liggande. 2. liggplats [soft ~-in [*i’n] s
barnsäng; ~ hospital barnbördshus.
lyke-wake [lai’kweik] s likvaka.
Lyly [li’li] npr.
lyme-grass [lai’mgra:s] s bot. strandråg.
Lyme Regis [lai’m ri/djis], Lyminge[li’min(d)3,
lai’-], Lymington [li’migtan], Lymm [lim] nprr.
lymph [limf] s 1. poet. vatten. 2. fysioi. lymfa;
gland lymfkörtel; ~ vessel lymfkärl. 3.
läk. lymfa, vaccin, ^atic [-æ’tik] I. a 1.
lym-fatisk, lymf- gland, vessel]. 2. sladdrig
hud; flegmatisk. II. s pi. lymfkärl.
Lympne [lim], Lynam [lai’nam] nprr.
lyncean [linsi(:)’an] a loögd, skarpsynt,
lynch [lin(t)J] tr lyncha: <v, (Ziv.) law lynch-
lag. ~ing [-in] s lynchning.
Lynlldhurst[li’n|dh9:st],-don[-dan],-her[Iai’na],
-mouth [-ma£>J, -n [-], -ton [-tan] nprr.
lynx [ligks] s sooi. lo, lodjur, nw-eyed [-aid} a
loögd, skarpsynt.
Lyon [lai’an], ~nesse [-e’s] nprr. [-z] npr.
lunchrestauranger i London.
lyrllate [lai’a|rit] a bot. lyrformig. -e [-] s lyra;
oj-bird lyrfågel. -Ic [li’rik] I. a lyrisk; «%/
poet lyrisk skald, lyriker; ~ poetry (verse)
lyrik; ~ stage lyrisk scen, opera. II. s lyrisk
dikt; pi. ojs lyrik, -ical [li’rik(a)l] a° lyrisk
nu vani. i bet. högstämd, känslofull, lyriskt
entusiastisk; groio ~ bli ’lyrisk’, -icism [-[li’ri-sizm]-] {+[li’ri-
sizm]+} s 1. lyrisk karaktär (stil). 2. lyriskt
uttryck. 3.lyrism, lyriskt pato3. -ist s l.[-rist,
li’rist] lyrspelare. 2. [li’rist] lyriker.
Lysander [laisae’nda], Lysias [li’siæs],
Lysicra-tes [laisi’krati:z], Lysippus [laisi’pas] nprr.
lysol [lai’sol] s lysol.
Lyte [lait], Lyth [lai})], Lytham [li’öam], Lythe
[laid], Lyttelton [li’lltan], Lytton [litn],
Ly-veden [li’vdan] nprr.
rw -whole title-word ° adverb regular % rare àSc military »i» marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
