Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - modeller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modeller
— 535 —
mole
2. utforma; planera. 3. forma, dana, bilda,
skriva [after, on, upon efter viss förebild]; ~
o. s. on a p. efterlikna ngn. IV. itr vara
mannekäng. ~ler [-o] s modellör. <-vling [-ig]
s modellering &c, jfr model III.
Modena [modei’na, -i/na] npr.
modena [mo’dina] s djup purpurfärg,
moderllate I. [mo’d|(a)rit] a 1. måttlig;
moderat, måttfull, sansad, bovsam; skälig, billig;
lindrig; ~ breeze lätt bris; o, prices moderata
(låga) priser. 2. medelmåttig. II. [-(a)rit] s
Moj en moderat. III. [-areit] tr 1. moderera;
mildra, dämpa; lägga band på. 2. leda
förhandlingar. IV. [-areit] itr 1. lugna sig; stillna
av. 2. leda förhandlingar, presidera, -ately
[-(a)ritli] adv 1. måttligt; lagom. 2.
medelmåttigt. -ateness [-(a)ritnis] s 1. måttlighet
&c, jfr ovan. 2. medelmåttighet. -ation [-arei’Jn]
s 1. moderation, måtta, måttlighet,
återhållsamhet; hovsamhet, sans, lugn, besinning: in
oj med måtta; måttligt; lagom. 2. pi. Mojs
Oxf. univ., första examen för B. A. -atO [-ara/to(u)]
adv o. s mus. moderato. -atop [-areita] s 1.
skiljedomare; medlare. 2. ordförande, preses.
3. oxf. unir. examinator: Cambr. univ.
examenscensor. 4. <x/ lamp moderatörlampa.
modern [mo’dan] I. a° modern, nyare, nutida,
nutids-; nyniodig: ~ conveniences moderna
bekvämligheter; Moj England det moderna
England; Moj English nyengelska; ~ history
nyare tidens historia; <v> languages moderna
språk; ~ side skoi. reallinje; ^ times nyare
tiden; nutiden. II. s; the ojs nyare tidens
människor (folk) [jfr ancient];
nutidsmänniskorna. ~ism [-izm] s 1. modernism,
nymodighet; modernt uttryck, nybildning. 2.
modem tidsanda, isht nyteologi, modernism.
~ity [rnoda/niti] s modernitet, nymodighet,
nyhet, ^ization [-aizei’Jn] s modernisering.
~ize [-aiz] tr modernisera, ^ness [-nis] s
modernitet,
modest [mo’dist] a° 1. blygsam;
anspråkslös, försynt, modest, 2. anständig, ärbar,
sedesam. »v,y [-i] s 1. blygsamhet;
anspråkslöshet, försynthet, modesti. 2.
anständighet.
modicum [mo’dikam] s [liten] smula [of ngt];
minimum o. d.
modifliiable [mo’dif]aiabl] a modifierbar, som
kan ändras &o. -ication [-[-ikei’Jn]sl.modifi|ka-tion,-] {+[-ikei’Jn]sl.modifi|ka-
tion,+} -ering; i&tt [för]ändring; jämkning,
inskränkning. 2. förändrad form, variation. 3.
gram. närmare bestämning; omljud. -y [-ai]
tr 1. modifiera; iatt [förjändra; jämka på,
mildra, slå ned på auspräk, 2. gram. inskränka
betydelse, närmare bestämma; förändra vokal
genom omljud.
modish [mou’dij] a° modern, [som är] på
modet, ’fin*, ^ness [-nis] s modernitet;
mode|-sjuka, -snobberi.
modiste [mo(u)di:/st] s fr. modist.
Mods, [modz] s univ. F förkortn. för
Moderations.
modulliate [mo’djul|eit] I. tr modulera; anpassa
[to efter]. II. itr göra modulationer, övergå
frän en tonart till en annan. •ation [-ei’Jn] s
modulation, -ering. -e [-] s mått[stock]; byggn.
mod|yl, -ul. -us [-as] s mat. modjyl, -ul.
modus [mou’das] s lat. sätt; ~ vivendi
provisorisk Överenskommelse isht stater emellan.
Mæsliia [mi:’ir|ia] n/;r Mesien. -o-6oth[-’o(u)go/}>]
s mesogot.
Moffat [mo’fat] npr.
mofussii [moufA’sil] hind. I. s landsjort, -bygd i
mots, till huvudorten. II. a provinsiell, landsorts-,
lantlig.
mog [mog] s S katt.
Mogul [mogA’l] s mongol; the [Great] oj Stora
Mogul, Stormogul.
M. 0. H. förkortn. för Ministry of Health.
mohair [mou’hea] s mohair.
Mohammed [mo(u)hæ’m|ed, -id] npr
Muhammed. ~an [-idan] I. a muhammedansk. II. s
muhammedan, /vanism [-idanizm] s
muham-medanism, islam.
Mohawk [mou’ho:k] * mohawk indian.
Mohican [mohi:’kan, mou’ikan] I. s mohikan
indian; the last of the den siste mohikanen;
den siste av sin ätt &v. büdi. II. a mohikansk.
Mohock [mou’hok] s 1. se Mohawk. 2. förr
nattlig gatufridstörare i London.
Mohun [mou’an, mu:n] npr.
moiety [moi’ati] s hälft; ibi. del.
moil [moil] itr knoga, träla; vani. toil and oj
släpa och slita.
moirlle [mwa:] s moaré tygsort. -é [-rei] I. a
vattrad, moaré-. II. s vattring.
moist [mois|t] I. a° fuktig; immig; regnig; by
the oj way naturv. på våta vägen; ~ sugar
farin[socker]. II. itr Am. småregna, dugga.
~en [-n] I. tr fukta; oj o.’s clay ’fukta sin
aska’, dricka. II. itr % bli fuktig; my eyes oj
jag får tårar i ögonen, <x/ness [-tnis] s
fuktighet abstr. fvure [-tja] s fuktighet konkr.;
imma; dim (clouded) with oj fuktig, immig, /vy
[-ti] a t se moist.
Moivre [ni o i’va] npr.
moke [mouk] s SI. åsna. 2. Am. neger.
1. molar [mou’la] I. a malande, krossande;
tooth kindtand. II. s kindtand.
2. molar [mou’la] a ty». mass-.
molasses [malæ’siz] s pi., konstr. ss. sg. melass;
isht Am. sirap.
Mold [mould] npr.
mold se mould.
Moldavia [moldei’via] npr Moldau, Moldavien.
1. mole [moul] s [födelse]märke, fläck i buden.
2. mole [moul] s vågbrytare, hamnarm, [-[sten]-pir,-] {+[sten]-
pir,+} molo.
3. mole [moul] I. s cool. mullvad; as blind as a
oj stenblind; oj-eyed, oj-sighted [halv]blind,
Midi, kortsynt. II. tr; ~ out gräva fram.
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet $ sällsynt X militärterm »t* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
