Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sweet-apple ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sweet-apple
— 836 —
swifter
och snygg. 5. behaglig lukt, »mak &c, ljuv,
härlig, mild, doftande; välljudande,
melodisk; vacker röst &c. 6. kär, dyr, älskad [Home,
8*N/ Home folkvisa]; älsk|värd, -lig, intagande;
it was ~ of you to come det var förfärligt
snällt av er att komma; ~ temper
hjärtlighet, älskvärt sätt; ~ one i tilltal [min]
älskling; at one’s own ~ will ironiskt efter
sin egen höga vilja, egenmäktigt, fritt. 7.
lättskött, smidig bftt &o; ~ going bekväm
(behaglig) åkning p& god väg, i god b» o. d. 8.
a o» one S en sittopp, ett kraftigt slag med
knytnäven. 9. ~ [up~\on F kär (förälskad) i.
10. ~ tooth se tooth. 11. bot. ~ bay [-lagerträd];-] {+lager-
träd];+} /x/ chestnut äkta kastanj; oj flag
kalmus; ~ herbs köksträdgårds-, krydd|växter;
oj pea luktärt; ~ rush kalmus; ~ violet
luktviol; ~ willow pors. II. adv sött, ljuvligt,
härligt [ii smells ~]; vackert [sing Hl.
s 1. poet. sötma, ljuvhet, behag; vällukt. 2.
karamell. 8. pi. a) av. sg. söt [efter]rätt
pudding, t&rta, kompott &c; 6) sota fruktviner. <v-apple
[-æpl] s kaneläpple. ~ b read [-bred] s
kalv-bräss. ~-briar, ~-brier [-braia] * bot.
lukt|-törne, -nypon, vinros. ~en [-n] I. tr 1. göra
söt, söta; biidi. förljuva. 2. fylla med doft ei.
välljud. 3. rena, desinficera. 4. biidi.
[förmildra, lätta mödor. 5. S dyrka (driva) upp
bud. II. itr bli söt[are] &o. ~ener [-na] s
sötningsmedel; btidi. ngn ei. vani. ngt som
förlju-var (mildrar &o). ~ening [*nig] s sötande;
biidi. för|ljuvande, -mildrande, ^-gale [-geil]
s bot. pors. ~heart [-ha:t] I. s fäst|man, -mö;
käresta; i tilltal [min] älskade. II. tr o. itr
kurtisera, uppvakta. ~ie [-i] s vani. pi.
karameller, sockergryn, godis. oJng [-ig] s
sötäpple. /vlsh [-’ij"] a sötaktig; sliskig. [-li]
adv sött, ljuvt, behagligt, vackert &c; ironiskt
dyrt [pay ~meat [-mi:t] s vani. pi. o,s
konfekt* karameller, snask; kanderad frukt.
ness [-nis] s 1. söthet, sötma, söt smak. 2.
vällukt, doft. 3. välljud. 4. om mat &o friskhet,
färskhet. 5. vänlighet, älskvärdhet, charm,
behagQigt sätt]; mildhet, ^-root [-ru:t] s bot.
lakritsrot. ~-scented [-se’ntid] a, ^-smelling
[-sme’lig] a välluktande, doftande;
parfymerad. ~-sop [-sop] s bot. flaskträd. ^-sounding
[-sau’ndig] a välljudande, smekande toner,
/v–spoken [-spoukn] a älskvärd i sitt tal,
smickrande, vältalig, /»-tempered [-te’mpad] a
älskvärd, behaglig, vänlig, godmodig.
•toned [-tou’nd] a välljudande, klang|full,
-skön. /»-toothed [-tu:J)t] a begiven på
sötsaker (läckerheter), /»-water [-wo:ta] s slags
sot druva. <»-william [-wi’ljam] s bot.
borstnejlika. <»wood [-wud] s bot. olika slags lager[träd].
/»-wort [-wa:t] s vört. [-i] se sweetie.
swell [swel] I. ojed swollen swelled) itr 1.
svälla [upp, ut] [äv. ~ up, ~ out; with av];
pösa, bukta lit, Stå Ut (fram); om vatten el.
terräng stiga, höja sig [into till]; om v&gor svalla,
häva sig. 2. svullna [upp]. 3. biidi. stegras,
öka, växa, stiga [into till]; om musik &o av.
ljuda allt starkare, välla fram, brusa [fram]. 4.
biidi. svälla av stolthet &o [with pride]; my heart
ojs av. mitt hjärta vill brista. 5. büdi. pösa,
jäsa, kråma sig [with av; st.*» ti]. 6. büdi. koka,
sjuda av harm &o [with indignation]. II. o»ed
swollen swelled) tr 1. komma ngt att svälla
(pösa, stiga), utvidga, blåsa upp, fylla segel.
2. biidi. öka, stegra [/ am not going to oj their
number (the ranks of applicants &c)]. 3. biidi.
göra uppblåst (tokig av högfärd); isht pp., se
swollen; ojed head F storhetsvansinne. 4. mus.
hålla ut ton. III. s 1. sväll|ande, -ning; an-,
upp-, ut|svällning; uppsvälldhet;
utbukt-ning, rundning; koukr. av. utväxt, knöl;
stigning, höjning i terrängen, konkr. äv. höjd, kulle.
2. vågsvall, svallvåg, dyning; there is a heavy
o, [on ei. running] det går hög dyning; rolling
o* svår dyning med l&nga v&gor. 3. mus. crescendo;
äv. crescendo raijt av decrescendo (< > ); a /»
of music brusande musik. 4. mus. svällare. 5.
F snobb, sprätt, fin karl; pamp, högdjur, hög
herre; what a o, you are to-dayl så fin (flott)
du är i dag! 6. F överdängare, talang,
idrotts-&o stjärna, specialist [at i, på]. IV. a F flott,
stilig; förnäm, överklassig; /» mob kon.
gentle-mannatjuvar. /»dom [-dam] s F fint folk,
överklass[en]. /ving [-ig] I. s 1. svällning;
upp-, ansvällning; konkr. av. svullnad, svulst,
tumör; utbuktning, bukt[ighet], bukighet.
2. känsioiitbrott, upp|flammande, -svallande.
3. àid. svallvåg. II. a° 1. svällande. 2. sakta
stigande mark. 3. svallande, brusande vatten
ei. ljud. 4. biidi. uppblåst, övermodig, stolt
sinne. 5. biidi. svulstig, bombastisk stil. /»ish
[-ij] a F snobbig, vräkig, flott, /»-mobsman
[-mobzman] s gentlemannatjuv;
industririddare.
swelter [swe’lta] I. itr för|smäkta, -gås av hetta.
II. s tryckande (olidlig) värme. /»ing [-rig]
a° tryckande, kvävande hetta, olidligt het,
brännhet dag &c.
swept imp. o. pp. av sweep.
swerve [swa:v] I. itr vika (böja) av, avvika
fr&n sin kurs, bildl. av. låta sig rubbas i sin tro
[from från, i]; /v, from av. frångå sin uppfattning.
H. tr 1. leda bort från kurs, leda undan, föra
åt sidan; widi. rubba. 2. kricket &c skruva bon.
III. s 1. avvikelse, vridning &t sidan. 2. kricket
skruv[ning] av boil. /»less [-lis] a orubblig,
stadig.
Swete [swi:t] npr.
swift [swift] I. a° 1. mycket snabb, hastig, rask,
flink; strid aiv; biidi. av. rörlig [a ~ wit]; /» of
foot snabbfotad. 2. snar tm vrede &o [/» to
anger; oj to follow them]. II. adv poet. snabbt,
hastigt. III. s 1. garn|haspel, -härvel. 2. zooi.
mur-, torn|svala. 3. zooi. vatten|salamander,
-ödla.
swiiter [swi’fta] s & sviktningslina; bomtåg.
ot whole title-word ° adverb regular ^fC rare j&t military »t* marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
