Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - well-stocked ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
well-stocked
— 956 —
west
well-listocked [we’l|sto’kt] a, -stored [-sto/d] a
väl|försedd, -utrustad, -tempered [-te’mpad]
a 1. godjmodig, -lynt [=good-tempered]. 2.
metan, väl härdad. 3. väl|arbetad, -blandad
lera. -tended [-’te’ndid] a väl|skött, -vårdad,
-thought-out [–j>o:tau’t] a väl genomtänkt,
•timbered [-ti’mbad] a 1. välbyggd; välväxt.
2. skogrik. -timed [-tai’md] a tin tiden lämplig,
läglig, välkommen, [gjord] i rätta
ögonblicket. -to-do [-tadu/] a väljbärgad, -mående,
-beställd; om djur o. växter kraftig, frodig [pred.
&v. well to do], -toned [-tou’nd] a
välljudande. -tried [-trai’d] a välbeprövad. -trimmed
[-tri’md] a väl|ansad, -putsad, -trimmad,
-trodden [-tro’dn] a mycket [upp]trampad,
ofta beträdd vag &c; biidi. av. nött. -tuned
[-tju:’nd] a välstämd; välljudande, -turned
[-ta:’nd] a välformad, symmetrisk, smakfull;
välsvarvad fras. -used [-ju/zd] a väl (ei.
mycket) använd, -warranted [-wo’rantid] a
väl berättigad (motiverad), fullt befogad,
weil-water [we’lwo:ta] s brunnsvatten,
weli-llwafered [we’l|wo:’tad] o väl[be]vattnad.
-weighed [-wei’d]avälöver|vägd(-lagd).
-wisher [-wija] s gynnare, vän [to, of av], -won
[-wA’n] a välförtjänt; ärligt förtjänad, -worn
[-wo:’n] a 1. sliten, nött av. widi. 2. klädsam.
Welsh [welj] I. a walesisk, från (i) Wales; ibi.
välsk [<sj beans]; coal ar. antracit; rabbit
(rarebit) rostad ost mbd senap m. m. på rostat
bröd; ~ wig stiokad yllemössa. n. s 1. the
<%/ walesarna. 2. walesiska tpråket. 3.
rot-välska.
wslsh [welj] I. tr hastsport, bedraga, lura
rad-hållare pä hans insats. II. itr F smita, avdunsta
med en annans pengar. [-a] S hästsport. be-
dragare, bondfångare se föreg.
Welshllman [we/lj|man]s walesare. -woman[-wu-
man] s walesiska,
welt [weit] I. s 1. söm, fåll, bård, bräm; skom.
rand. 2. strimma, märke, långt ärr efter slag ei.
sår. II. tr 1. skom. förse med rand; åid. fålla,
kanta; ~ed ar. randsydd, rand-suia •&<?. 2.
piska, prygla.
1. welter [we’lta] I. itr 1. om ut ei. rågor rulla,
kastas hit och dit, vräkas, vältra fram; biidi.
ar. sjuda, brusa, välla. 2. poet. bada, simma
i blod. 8. t vältra sig [in mire; in vice]. II. s
vågornas rullande, svall; rörig massa; biidi.
förvirring, oro, villervalla, virrvarr.
2. wetter [we’Jta] s 1. hästsport. tungviktare; ~
[race"] tung viktslöpning. 2. F stor hejare,
bjässe, baddare, ^-weight [-weit] s 1. se »reg.
1. 2. hastsport, handikapvikt. 3. boxn. &o [-welter-vikt[are].-] {+welter-
vikt[are].+}
Welwyn [we’lin], Wembley [we’mbli], Wemyss
[wi:mz] nprr.
wen [wen] s iak. hud-, fettjsvulst; struma;
utväxt är. bildl. [the great the Woi London].
Wenceslilas [we’nsisljas, -æs], -au» [-o;s] nprr
Vencesl|aus, -av, Wenzel.
wench [wenj] I. s 1. diai. ei. »rakti. jänta, tös.
2. tjänarinna, piga. 3. åid. slinka, sköka [ar.
common (light) 4. Am. negerflicka, negress.
II. itr bedriva otukt (horeri).
wend [wend] åid. ei poet. I. tr vända, styra, mest
i uttr. ~ o.’s wag, ~ o. s. styra sina steg,
begiva sig [to mot, till]. II. itr gå, begiva
sig.
Wend [wend] s vend folk. ~le [-ik], ^ish [-if]
a vendisk.
Wendover [we’ndouva] npr.
Wener [wei’na, v-] npr; Lake ~ Vänern.
Wengen [we’gan], Wenham [we’nam], Wenlock
[we’nlok] nprr.
Wensleydale [we’nzlideil] I. npr. II. s siag* ost
från w.
went [went] imp. (P av. pp.) av go; urspr. av wend.
Wentworth [we/ntwa(:)J)], Weobley [wu’bli] nprr.
wept [wept] imp. o. pp. ar weep.
were [wa:, wsa, obetonat wa] a) pi. o. 2. p. sg. imp.
ind.-, 6) imp. konj. av be voro, voren, var; vore[n];
mest i pass. blev[o], bleve jfr was; as it så att
säga; if I ^ you om jag vore som du (ni),
om jag vore i ditt (ert) ställe; it ~ wiser ntt.
det vore klokare [vani. it would be wiser].
we’re [wia] sammandr. ar W6 are.
weren’t [wa:nt, we’ant] sammandr. av were not.
wer[e]wol|f [wa:’wul|f, wi’a-] (Pi. -ves [-vz]) s
xnytol. varulv,
wert [wa:t; obetonat wat] åid.; 2. p. sg. imp. ind. o»
(vani.) konj. ar be var, vore; blev[e] [thou
Werther [va:’ta, vs’ata] npr. ~ism [-rizm] s
sjuklig sentimentalitet efter Goethes ’Die Leiden des
jangen Werther’.
Weser [vei’za, i rim wi*/-] npr; the ~ flod.
Wesley [we’zli, we’s-] ^r. ~an [-an, wezli(:)’an]
I. a wesleyansk, metodistisk. II. s wesleyan,
metodist.
Wessex [we’siks] npr.
west [west] I. 8 1. väst[er] [the sun sets in the
rv]; the wind is in the det är västlig vind;
in the ~ of England i västra England;
Sweden is bounded on the ~ by Sverige gränsar
i väster till; to the ~ västerut, i västlig
riktning; [to the] ~ of väster om; the Woj av.
Västerlandet; the Far fjärran västern
i u. S. a.; the Middle mellersta västern i
u. s. a.; the Empire of the hist.
Väst-romerska riket [av. the Western Empire]. 2.
västanfvind], västlig vind. II. a västlig,
västra, västfer]- ofta i namn Africa]} the
rw[ern] side västra sidan; the Country
[syd]västra England; the End Westend
förnäm stadsdel 1 London; av. Westendbornaj ~
wind av. västan[vind]. III. adv västerut; [-vä-st[er]-] {+vä-
st[er]+} [of om]; go resa (bege sig) väster
ut isht tiii (i) u. s. a.; S gå förlorad, gå all
världens väg, dö; ^ by north väst till nord;
further ~ längre åt väster, västligare; out
Wry borta i Västern i u. s. a. E»t. in the Wrs>];
from east to ~ från öster till väster; lie east
oj whole title-word 0 adverb regular $ rare ifcc military «£> marine F colloquial P vulgar S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
