Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”ostentation”. Kapitalistens hus är i det yttre lika
”borgerligt” som skomakarens der bredvid. Men
innanför säges det vara någon skillnad; dock ej så
mycket i inredningens prakt som i dess gedigna
värde.
Detta gör emellertid, att Holland ej har någon
”arkitektur” att visa. De flesta af dess städer bära
den simpla tegelfärgade uniformen. Det är endast
i det södra Holland, der inflytelsen från andra
länder är starkare, som man finner t. ex. ”persienner”
för fönstren och oljemålade, rappade, hus i english
fashion. De se gladare ut dessa städer, Rotterdam
och Haag och Arnhem t. ex.; och det utan att se
mindre holländska ut för det.
Det är något gediget, dugtigt i allt detta.
Och denna redbarhet är grundlig. Dessa gator i
Holland till exempel. Af hvad jag ofvan anfört
torde vara klart, att de måste hafva något tycke
af väl bonade golf. Ja, det är så. Först och
främst hafva de väl gjorda trottoirer, smala
visserligen nästan i alla städer, och ofta belamrade med
hvarjehanda afvisare och utskjutande jernbalustrader
från bottenvåningarne, ty egentligen äro trottoirerna
beräknade för husegaren och ej för allmänheten.
Der nedanför skulle man nu vänta sig att hafva
en rännsten. Nej, rännstenarne ligga i de flesta
holländska städerna djupt under gatan, liksom i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
