en slags amfibie, isynnerhet på landsbygden. Kanalerna äro liksom Hollands pulsådror. Åfven de fiesta holländska städer hafva sitt kanalnät. Ursprungligen bildade för att afleda vattnet, hafva de naturligtvis icke lemnats obegagnade för varu-forslmg. Städerna få derigenom ännu ett stort egendomligt drag. Dessa stilla kanaler, med sitt mörka, tysta vatten; dessa trädrader, som spegla sig i kanalernas svarta speglar; och der, bakom träden, dessa mörka husrader .med sina nymålade fönsterposter och dörrar och sina gammalmodiga gafvelprydnader, — detta allt ger den holländska staden dess egendomliga karakter. Det är ett färgspel utan en enda skrikande ton. Det är tystnad, stillhet, snygghet och ordning. Det är förnöjsamhetens frid. Och ännu ett allmänt drag för dessa städer, som är ytterst betecknande fl3r folkkarakteren. Det finnes ej ett tecken till ~flärd i dessa städers yttre. Holland är rikt. Det är kapitalisternas land. Skulle man icke då vänta, att uti dessa städer få se mammonsträlarnes prunkande palatser? — Det finnes åtminstone folk, der icke en kryddkrämare kan göra en liten god affär, förr än vinsten måste slå ut i yttre flärd. Men i Holland, — man skulle ej tro, att der funnes rikt folk. Enkelheten är der allmän. Holländarne äro ej fallna för