Men detta beror också på förhållanden, som äro egna för Holland. Der finnes, som jag ofvan an-tydt, mycket rikt folk. Dessa draga sig tillbaka ur stora lifvet. Och sådana städer som Haarlem, Utrecht och Zaandam, som väl annars icke skulle vara mycket med, de hålla sig derigenom uppe. För öfrigt lefver Leyden och Utrecht t. ex. på studenterna och Haarlem på sin lökodling till en viss grad. Deremot lefva ej de holländska städerna, liksom så många andra länders städer, på industri. Holländaren drifver handel och bankiraffären, drifver fiske och landtbruk; men han är, såsom redan ofvan blifvit nämndt, icke egentligen industriidkare. Den stillhet, som utmärker de flesta holländska städerna, beror till en viss grad derpå. Renligheten också. Af allt hvad jag sålunda anfört torde framstå, att den holländska staden i allmänhet är ytterst enformig. Men städer, der lifvet åtminstone varit så utbildadt, och der rikedomarne under så lång tid samlats, måtte väl ega en hel mängd minnesmärken från ”den gamla goda tiden”, och dessa minnesmärken måtte väl af bryta enformigheten? <— Ja, visserligen finnas dylika, men de äro i det hela taget få och obetydliga. En och annan kyrka, ett par rådhus i gammal stil, det är allt. — Men kyrkorna äro protestantiskt reformert tomma och