Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
skär genes tytt-sia nedsatt för menniskka
w ,
Och Frans omfamnade Mathias och
sa- klot och stark.
de: sa du har rätts det är godt att wara
klok, men det är ännu bättre att toara både
Z. —
s
Parabel.
loksta-
Blycku
Dswer en läng och brännattde hed ledde
est toäg till ett grönskande landskap, och män-
ga toandrtngsmän snäste gä der fram; och på
den länga, heta heden tvar ingen källa. Blott
mtdt på hedrn stod en grann, och ståtlig kond-
gärd, och tätt inwld wägen deß brunn med
friskt och swalkande kvarten; och tröttna wan-
drare, som under dagens hetta trampat den
brännande sanden, plägade hwlla told drun-
nen och släcka sin törst af deß wattm, förrän
de åter gingo ut t den torra heden. Meri-?
brunnens rika ägare tänkte: pengar sist-st och
toatten« sen, och så satte han lock och läs för
den goda drunnem som tröstat fä mången
wandrande, uppfriskat så mången döende och
styrkt ss mänga af hedens sand- först-ända sot-
ter. Qch när den htvita silfwer-slanten glän-
som en blixt, och lyan gaf honom dricka sf
brunnens watten, men för den fattlge öppnade« «
han teke sin styrkande häfwm Och när stora «
skaror af wandrtngömän samlats wld brunnen-
mäntande att fä släcka stn törst, när ägaren
öppnade brunnen, dö tillät han endast de rlla
att dricka af tvattnet, men utan penningar gaf
han intet, och lyan hörde tcke de- fattigas bö-
ner. Och de fattiga ginge suckande bort, äter
ut l den brännande sanden på den torra he-
den; men för hwarje suck föll en tung blykula
ner uti brunnar och« snart war den djups
brunnen full af stora ofantliga kulor. «
- Men den rika bonden blef äter fattig.
Åkrarna blommade icke mer som förr, ängar-
nas grönska förtärdes af solens hetta, bosta-
pen försmäktade af hunger och förgjordes af
ske i den törstiges hand, flög brunnen unp
wildde och den förr fä rike och stolte bonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
