- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1854 /
13

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

Men när han länge frägat och länge sätt
swar och likwäl ffrägade ännu mer, plägade
hans Pappa sluteligen säga: när du lär dig
att«läsa, sä sär du weta. Och lilla Jo-
hannes, som redan någon gäng pä lek sätt
. räkna upp bokstäfwerna för sin Mamma,tänk-
te för sig sjelf: läsa, ja! det är minsann icke
roligtz man fär ju icke prata dä, hwad man
will; måste sitta stilla och blir fä törstig, och
ingenting sär man heller weta, bara a och b,
o och p; det är tråkigt bara.

Sommaren nalkades redan sitt slut. Blom-
morna pä gärden började fä sä- kallt, att de
skjönko ner emot mullen. Aston-himmelens
röda färg hade redan fastnat pä asparnas
blad; björken stod frusen och gul och kall som
ett månsken, oeh de smä foglarne, som förlo-,
rat sina gröna salar, att sjunga uti, sökte dem
klagande längre mot söder i flyktande skaror.
De surt-ande bien dansade icke mer kring sina
kupor; de flitiga myrorna hade krupit till hwi-

la i sina stackarz alla bär i trädgården hadel

fallit ned; det roar ruskigt, och duskigt, och

"Hwar är nu din bok", swaradc hansi

Maximia, och säg wänligt pä gossen.

slaskigt derute, och lilla Johannes skulle nu
med allwar begynna sin läsning.

Men en wacker morgon, dä han waknadc
och tittade ut genom fönstret, war hela werl-
den förwandlad till en stor, ofantlig socker-
bit, och det war just deli dagen, dä Johannes
skulle börja att«läsa. War icke det ledsamts
Nu, tycker man wäl, hade Johannes bordt fä
tillåtelse att äntiu en dag skjuta upp med sin
läsning, för att strax slippa ut och försöka
det nya slädföret, och lilla Johannes tyckte sci
med. Muntert sprang han fram till fönstret:
betraktade med barnslig fröjd den hwita, wack-
ra, mjuka snön och de-hwitpudrade träden och.
den klara himmelen och de- glänsande stjernor-
af snö som fallit ned uppäiorden, och si, just
nu for en släde med klingande bjellror sä lu-
stigt förbi, och smä winterfoglar hoppade i-
bland de frusna blommorna utanför fönstret.

Hwar är nu min kälke, ropad«e lilla Jo-
hannes med glänsande ögon och skyndade e·
Hmot dörren.

I -
s "Näh, men, ser dä icke Mamma,

. hur .
swacker snö, sent är dertite."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1854/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free