Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
till des; framskridande långs tåget på sannna
sätt, som om en kraft IlN toerkade derpå, och
driftoer färjan öftoer floden, och det, sajottt dit
kau se, såtoäl från högra sk) stranden till torrt-
sira, som frätt tvenstra till högra. — Doek
nit är tid att tvi åter begiftoa oß af på tvår
tvaudriug. ,
Willjelitt skulle gerua tvelat höra mera.
Åtskilliaa fråztor hade änun fallit honom in.
Hari tänkte: otit färjait ligger alldeles paralelt
med tåget, så kan strömmen icke drifwa den
fram. Men så snart strömmen driftoit bakre
delett något nedåt, då begynner färjan röras.
Wore åter icke bakre ändan fästad toid tåget,
så skulle färjan driftoas af strönuueu så långt,
att den kortar·e eller framsidan af färjaii
bleftoe liggande paralelt med tåget, och så
skulle likaledes iugeu rörelse äga rum.
tänkte hau, måste det mycket komma derpå an,
huru snedt färjatt med långsidan ligger
emot strömmen. ·
Hans fader gladde sig, att asfm så upp-
märksamt gjorde sina betraktslfer der«öf:oer,
men sade tillika, att Wilhelitt då först rätt tväl
kunde inse allt, »uär hatt fått mera insigti
Mathematiken. Afioen bollens fall lemnade
fadreu för denna gång oförklarad, men luftvä-
de en annan gång upplysning derom.
Grefwe Per Brahe.
Har dit nånsin sett hur det går till på en
auktiott? Ofta går det rätt roligt till. Lm
mäklaren, som ofta händer, är qtvick och mun-
tvig, så kan han just hjertligt roa slu förfarit-
liu,.. Han toet oek, att de som wanligtmis
besoka sådana tillfällett, icke äro så alltför myc-
ket finkänsliga. Hari roar dem, de roa honom-
och det ena ordet ger det andra. Men så
nmntert går det icke alltid till. Sinudom in-
finna sig personer, som tänka allvarsamt på
laken. För dem är en auktion en rigtigt sorg-
ig anblick. Det gör dem ondt att se, hur i
ett enda ögonblick så många kära saker skingras.
Saker, dem trogna makar samlat under flit
och möda, dem barnen fråit sin ungdom sett
och älskat, allt skall säljas åt den högsta bju-
darn. Det måste kännas fä, som när man
plundrar äggen ifråti fogelns bo, och lägger
dit i stället några kalla slantar.
1t) Högra stranden asen flod år den, som ligger till
högra hand, då tuan passerar ned långs ström-
- aten.
Alleså,(
Så tyckte också några goda tvänner till
den aflidue kaptenen på Dalkarbtj. De hade
infunnit sig på aukioneu efter honom, och
gjorde höga blid på gamla tvaror. Men det
gjorde de till hjelp för enkau och för barnen.
Likiväl toar det något, som alla tycktes wilja
ha, och som riktigt gjorde dem ifriga. De
bjödo högt, så högt, att man för samma sum-
ma kunnat köpa sig en ståtlig tvagit. Vespu-
nerligt; den tvaran roar ändock så ringa och
såg så obetydlig nt, att man icke tyckte, att
den kunde toara många styftoer wärd. Meu
gubbarue, de tyckte annorlunda de,- och rigtigt
heta bleftvo de, ty hivar och en af dem toille
gerua ha den.sör sitt egett räkning. Slutligen
steg prosten upp och sade: «ester toi nn alla
önska äga detta dyra minne ifråit for-dua dat,
så kunna toi jit alla köpa det tillsammans och
skänka det till kyrkan, så ha tvi alla deras lika
nytta, och många andra utom osy« Det roar
ett godt förslag, alla tooro cnfe och saken af-
gjord. LVtärkwärdigh att de goda tväunerua
satte så stort toärde på «en gammal tafla. Det
stora och det ädla ha alltid toåra fäder älskat,
och toi — tvi skola icke toanslägtas ifrån dem.
J tackfaittt hjerta ha de städse burit minnet af
de män, som tverkat godt för toårt dyra land,
son( spridt ljus i toårtt mörka hyddor, som
odlat tvåra frusna fält och gjort af toilda
öknar byggda nejder. Derför toar den taflem
dyrbar, att den betoarade de ädla dragen af
tvår stora toälgörare. Det roar porträttet af
Per Abrahamson Brahe.
De tvißte de och förstodo att tvär-dera,
hivad Per Brahe gjort. De tvördade hans
minne ätt, fastän redau öfmer tioenne seklers
mull betäckt hatts döda stoft. Det toar en
mau, som aldrig glömmes, sålänge Furland
har ett hjerta qtoar, ty i arf skall hans minne
gå ifrån fader till son ända intill senaste släg-
ten. Och derföre, ser du, berätta också tvi om
denna mau, att dit må tvetaatt i honom äl-
ska eu warm och upplyst foster-landets tvän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
