Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Kttttg Gustaf Adolfs storsinthet och rena
gudsfruktan hade tverkat Pä hatts saznttd sotn
. ett god fader toerkar inom kretsen af de sina.
Han hade samlat omkring sig ett ring af tappre,
ädle, insigtsfulle män. Der toar kungens toan
och rädgiftoare Axel Oxenstjerna, der toar Ja-
kob de la Gardie, der toar Horn» Herman
Wrangel och hjeltett Lennart Torstenson. Der
tvar oek Per Brahe, näst Oxenstierna ansedd
och tvärderad. Han föddes 1602 på Rydbo-
holm den 18 Febrnari. Ester fulländade stu-
dier och resor t Tyskland i sällskap med sitt läs
rare Israel Bringins, ätertoättde Brahe ar
GM oels erbjöd toid 24 års älder konungen
sitt tjenst, » « »
— Hatt antvättdes i mängfaldiga tvärt« an
krigiska, ätt fredliga, tills han är 1637 sändes
som Generalgttvernör till Finland. Der toar
Brahe pä sitt plats. Här hade hatt ett tord-
sträckt fält för sitt tverksatnhet. Och en man,
sädatt som Brahe, behöfdes här i saunmg, ty
tillståndet i Finland toar den tiden i alla asse-
endett beklaganstoärdt. «Jag har toarit,-« sa-
ger Oxenstjerna, «uti Finland, der bo ej men-
skor, tttan toilddjnr.« Täta härjningar under
ryska, och änutt mer under det inhemska klubbe-
kriget hade helt och hället förstört landet och
upplöst all ordttitt,1. Des; aflägsna läge sratt
regeringen i Stockholttt gjorde det vstoart, att
afhjelpa oredan. Landets högste etnbetstnän
lesde i inbördes ttoedrägt och motarbetade hwar-
att i stället att de bordt gemensamt sörja för
landets angelägenheter. Adeltt förtryckte bott-
den med öftvertnod och toäld, prestertte tooro
okunniga. Mänga grekiska prester inom grän-
sen kunde icke läsa Fader tvär, och Brahe att-
tnärker sottt et: synnerlig förkofran, att om
tointern 1620 fttnnos kring Kexholttt 15 greki-
ska prester, sotn kunde trosartiklartta utantill.
Bland Ltttherska presterstapet stod det icke myc-
ket bättre till. Per Brahe ntäste förbjuda att
antaga nägon till prest, som icke kunde sitt ka-
tekes. Bistop Nothotoitts i Abo klagade i
mänga bref öftoer presterskapets rähet. Lek-
ntännen tooro ttaturligttois- ätt sämre. Allt
toar i ett sörtoildadt tillstättd. Böndertta brän-
de egna oeh htoarandras byar, flyttade bo och
bohag i öde nejder och toilda stegat-. Hem-
matt letnnades öde. Lydttad och samhällsord-
uing toar förstottunen. Att ordna allt«detta
syntes nästan omöjligt. Ocksä hade allt sedan
gamle Klas Flemmings tid icke uti landet
toarit uägon höfdiug nted nog yttre anseende
och inre kraft för att hämma oredan.
Nn kottt en sädatt tnatt uti Per Brahe.
Redan tointern 1637 och 1638 gjorde hatt e-
resa genom landet, besökte Wiborg, Kexholm,
Nyslott och andra trakter. Kort derefter reste
hatt till de norra delarna af landet, och pä
sjöresatt tillbaka till Åbo besökte hatt äftoett Ä-
land. Tretttte gättger reste Brahe sälnnda ge-
notn landet. Och dessa resor kunde icke ske
beqtoätttt som nu. Wägartte tooro inga eller
högst dåliga, land och folk nästan tollda, och
Brahe sjelf af stoazt helst. Men dessa resor
ttToro af oberäknelin nytta. Brahe ioar en
tttan sotn genomskådade alla förhällattdett och
sä toidt möjligt afhjelpte felen. Hettt ägde till-
räckligt anseende oeh kraft att ä etta sidatt af
Finland skaffa lydnad för lag och regering och
ä andra sidan i Stockholttt görtt Finlands
rätttoisa behof gällande. Detttta ttd kallade
Finnarne Greftoetts tid, och derifrätt kom-
mer ordspråket: han kommer i Grcftoens
tid. Frätt den tiden räknar landet ock sitt
uppkomst och förbättrittg. Men Gref Brahe
toar en tois och gudfruktig man. Hatt toißte
nog attdet ej toar allt, när blott yttre stick
och ordning toar tilltoägabragdt. Hatt inRg
ganska wäl, att otu det stxätma yttre ttoänget
upphörde, skulle lag och lydnad äftoett upphö-
ra, sälänge folket ätt toar rätt och ohyfsadt.
Han toille skapa en inre makt, ett ittre ttoäng,
ett drift, sotn sjelfmant skulle leda folket till ett
stadigt alltmer framskridande bättre tillstånd,
Han toille gjuta nti folkets eget bröst kärlekett
till rätt ech sanning. Han toille bygga sitt
hus pä hälleberget. Och htoar sanningens källa
fanns, det toißte nog Per Brahe. Han toißte
att den fatttts uti Gnds ord, hatt toiszte ock
att fattningen ger kraft till seger. Hltns första
omsorg toar ock deu, att läta till finska sprä-
ket öftoersätta Bibeltt, som hittills tvarit nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
