Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
detsamma. Ämnet här är af wigt, ty ingen-
ting werkar fä mägtigt pä wärt andliga och
lekamliga lif, sont»wädret. Huru anänga träf-
fas bland fullwuxne, som kunna säga, att de
äro alldeles friska? Och se wi icke hwilket
inflytandewädret utöfwer päv en osund kropp?
Till exempel de som lida af gikt, besinna sig
bättre eller sämre allt efter wäderwexlingen,
Hwent känner icke det gamla talesättet: "haii
bär Almanachan uti sig." Detta talesätt kom-
mer afden wexlande känslan i en sjuk led,
eller i ett större sär, som alltid förebådar en
ändring i wäderleken och derunder gifwer den
sjuke antingeii lindring i sin smärta eller ock;
en större-pläga. Här är det nerverna, som
likasom trädar grena sig öfwerallt i mensko- ;
kroppen, hwilka ofta gifwa en noggrannare
och tidigare kunskap om förändringarne, änl
wisa, huru- öfivirtygelsen om wäderlekens in-
werkaii pä menstan är widt utbredd.4
Om wi stä pä mycket höga berg, sä lig-
ga ofta moln, regn och alla wäderlekens obe-
hagligheter under tvära fötter. Wi som stä
högt ofwan om dem, wi hafwe intet obehag
deraf, men sä mycket mer beror i de lägre re-
gionerna allt det yttre lifwets wäl och we af
regn och solsken. Här wäntar makan sitt man,
ilar honom till mötes od) barnet springer ju-
blande emot sin fader. Men denne är wid
nedslaget lynne, sätter sig ned och ser tyst och
alwarsam ut. Hwarföre? Jo, det uthällande
regnet har förstört höbergningen och skadan
; är stor.
Der äter skyndar hustrun att möta sin
hemkommande man Han kommer, är nöjd
Eoch glad och wänlig och säger: "ett sköljt ar,
de yttre företeelser-, dem wi se med wära ö- min skörd inbringar mig en riklig winst."
gon." "— Men just för dessa nervers skull, lAllt är glädje uti huset. — Wäderleken har i
hwilka liksom till själen leda det mottagna ena fallet medfört lycka, i andra fallet sorg
intrycket, just derföre är det äfwen säkert, atti
ocksa den friska mcnstan är underkastad wä-l
derlekens inflytelse. Man kan wisserligen for-;
dra af menskan, att hon genom sin wilja börl
förmä att niotwerka denna omärkliga in·flytel-i
se, fä att hon icke läter den inwerka pä sitt
tänke— och handlingssätt, men den som nekar
till wädrets inwerkan pä sig, pä känslan afi
lust och olust, af kraft och helsa, eller af ned-
slagenhet och mattighet, den har« säkert icke
noga gifwit akt uppä sig sjelf» I England
pästäs de flesta sjelfcnord inträffa under den
dystra och töckniga Nooeniber mänad, och nian
berättar, att inwänarne spä Azorifka öarna
wid sydlig wind gä omkring, som om de wo-
re yra i hufwudet, och att tillochtiied de smä
barnen sitta sorgsne hemma, i stället att leka
nte i det fria. Man pästär ock att alla men-
stor känna sig nedslagna wid fuktigt dimmigt
wäder, och att bäde sjuka och friska besinna
sig bättre wid klar luft. Redan hos fornti-;
dcns läkare finnes det anmärkt, att fuktiga
wärae medförde häftiga febersjukdomar, och
wid siökusten är den tron allmänt gängse, att
de flesta menskor der dö under den säkallade
ebbtidem Detta allt anföres icke säsoni o-i
twifwelaktiga bewis för satsen, utan för attj
och brist
Lät oß betrakta sakm frän en högre
ståndpunkt. Hela jorden ligger utbredd för
wära fötter. Der se wi ett wekligt folk, tryckt«
laf härda tyranner, som lefwa i yppighet och
wäll11’t, dcr se wi widstepelse och wantro, o-"
kunnighet och sedeförderf, i stället för sann
tro och sedligt lif, upplysning och andekraft.
Här äter ett kraftfullt folk, ett upplyst och
bildadt folk-, som rastlöst sträfwar för det san-
na, det goda och det nyttiga. Och i ett annat
land har en gren af samma kraftfulla folk ..
försjunkit i djurisk rähet, obekymrad, om det
gifwes en fjäl, ett högre och ett ewigt lif, ’
som uppfordra till högre utweckling, till upp-
näende af fullkomlighet i tiden och salighet i
ewigheten. All denna olikhet werkar klimatet-,
om menskan icke uppöfwar sin andliga kraft,
utan lemnar sig under inflytelsen af wäder
och luftstreck. "
Wi se den glädtige Otah«eitern, den trö-
ge Cldsländaren, den formlige Chinesaren, den
frie Beduinen, den barnslige Hindu·e»n, den
manlige Engländaren, den tänkande Tysten,
den öppenhjertige Swensten, den tunge men
redlige Finnen. Alla dessa olika karakters-
drag bero till stor del af wädret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
