Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Denna oerhörda makt, som så inwerkar
på kropp och själ, både på den enskiltes och
på hela folkslags lif, denna makt skulle icke
förtjena att begrundas och närmare betraktas?
Först måste wi närmare bestämma, hivad
man förstår med wäder. .· För wåra trakter är
det winden, som efter sin olika rigtning med-
för moln eller solsken, wäriiie eller köld, regn
eller snö, lugn eller storm och derigenoirt un-
der de olika årstiderna bestämmer den egen-
domliga beskaffenhet, som wi kalle wäderlek.
Men alla dessa olika förändringar, isynnerhet
winden, är endast en olika beskaffenhet och
sammansättning, ett tillstånd af hwila eller
rörelse i det fina ämne, som öfwerallt omger
oß, och som wi kalle luft. Gå wi ut under
en klar natt och blicke uppåt mot stjernorna,
så se wåra ögon ingen gräns emellan oß och
dessa himlaljus. Det tyckes oß så, som om
detta osynbara något, som omger oß, skulle
oafbrutet sträcka sig till dessa glänsande werl-
dar, hwilkan sken så obehindradt tyckes ned-
strömma till oß. Men så är det icke. Kun-
de wi stiga uppåt, så skulle wi småningom
komma till luftens gräns. Såsom ett tunnt
flytande lager omger den wårt jordklot, och
deltar i alla deß öden. Mcd jorden genom-;
flyger luften werldsrymden under deß lopp
omkring solen, med jorden wänder den sig i
lika snabbhet från wester till öster omkring
« deß axel. Skulle ieke detta wara fallet, eller
skulle luften röra sig långsammare ärr jorden,
och icke åtfölja deß rörelse, så skulle wi, som
äro fästade wid jorden och deß swängning,
nödgas tränga -oß igenom den stillastående
luften, hwarigcnom den för oß skulle kännas
såsom stormwind, och detta är en omständig-
het, sons enligt hwad nedanföre skall w»ifa«s«,
är af stort inflytande på läran om windarne.
Wi hafwe sagt, att luften år flytande, ochs
Luflrn flyter i-1
det är den i sjelfwa werket
från en rymd till en annan, och: just denna
luftström kalle wi wind Men, torde man
närmare förklara en af luftens wigtigaste e-
genskaper. Wärmen har, såsoni bekant, egen-
skapen att utwidga de kroppar, hwilka den ge-
nomtränger. Om man mäter en jernstång i
glödande tillstånd, så är den bredare,
tjöekre och längre, än samma stång, sedan den
fullständigt afswalnat. Detsamma gäller
ock om luften, den utwidgas af wärmen och
blir i följd deraf lättare. Detta synes äfwen
på luftballongen, som bringas att stiga i höj-
den derigenom, att man upphettar den deri
befintliga wanliga luften genom en nedantill
anbragt stark flamma. Den upphettade luf-
ten stiger då genom och ofwanom den kallare,
liksom oljan stiger genom wattnet upp på deß
yta och blir der simmande.
Men då den warma luften är tunnare,
än den kalla, d. w. s. emedan inom ett lika
rum sinnes mindre luft, om den är warm,
än om den är kall, så flyter också den kalla
luften in uti hwarje uppwärmdt rum, och e-
medan den är tyngre," så flyter den ned mot
jorden. Qppnar man i köld dörren till ett
warmt rum, så strömmar den kalla luften in
wid tröskeln, då deremot den warma ström-
,mar ut högst upp wid dörren, hwilket matt
tydligt kan se, om mani placerar ett brinnan-
lde ljus, wid tröskeln eller wid motsatta än-
sdan af dörren, då i förra fallet lågan står
Zin, i sednare åter ut. Detta är i smått or-—
saken till hwad wi kalla drag. J stort är-
det orsaks till winden och till stormen. Kan-
ske skall man inwända, att man af allt detta
än.nu icke blifwit klok på saken, ty då wår— och
höststormarna rasa, och drifwa snö i måld-
-s«amma hwirflar, så att den olycklige mandra-
ren endast några steg från hemmet förirrar
sig och ofta i drifwan finner sin död, så frå-
gar man dock, hwar är här det warma rum-
met och den öppnade dörren?s Wi skola för-
söka, att förklara saken, då wi äfwen så se,
att det i sjelfwa werket endast gifwes trrå
windar.
Emellertid måste Wl- förrän Wl öftvekgå
fråga, hwar är då det rum, i hwilket lufteni
kunde inströmma, då den är lika förbredd öf- Ttill detta despmmsiga PENARqu Widköka hos
wer allt, och alltså jenenrpigt måste råda, så- ilnften ännu en annan egenskap, som icke är
som wattnet är jemnt uti ett stillastående mindre wigtig för förklaringen af wäderleken.
fat? För att besrrara denna fråga, måste reiFWi skola taga allmänna erfarenheten till hjelp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
