Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Tänke wi oß nu, att Polens luft plötsligt
skulle komma till aeqvatorn, så skulle det for-
« dras en längre tid, förrän den erhållit samma
hastighet under loppet fråii wester till öster,
som luften wid aeqvatorn har, den skulle blif-
wa efter under det jorden liksom under henne
skrider fram, eller med andra« ord, den skulle
förekomma såsom luft, som går från öster till
wester, d. w. s. såsom östanwind. Om wi an-
wände detta förhållande på polarströmmarne,
så förstås det, att dessa, ju mer de närma sig
aeqvatorn, måste förekomma såsom Nordost—
och Sydost-windar. J sjelfwa werket finnes
på båda sidor om regionen för storm och winds
stiltje, en annan region, i hwilken år ut och
år in blåser på ena sidan en Ostnordost—, på
andra en Ostsydostwind, och denna är den för
alla sjöresande bekanta Passadwinden.
Nämne wi ännu, att polarluften är tyn-
gre, kallare och torrare, så hasrva wi genom-
gått de wäsentliga egenskaperna hos den ena
hufwudwinden, den wi kallat polarström.
Men wi måste widare undersöka beskaffen-
heten hos den uppwärmda luften, som i heta
zonen bildar en uppåtstigande ström. Ju hö-
gre denna luft stiger uppåt, deß mera afkyles
den, och i följd deraf blir den tyngre, och be-
gynner åter att sjunka, men då under densam-
ma den ännu tyngre kalla polarströmrnen bil-
dar liksom en fast botten, så flyter den ned-
siunkande luften på detta luftlager ned emot
polerna, och bildar sålunda den andra på jor-
den herrskande hufwudwinden, den roi efter deß
ursprung kalle aeqvatorialströn1, emedan
den kommer ifrån trakten kring aeqvatorn. För
oß, som bebo det norra halfklotet är det en
Sydwind, för det södra halfklotet deremot na-
turligtwis en Nordanwind. —- Men likasom
derhålles en beständig wexling i jordatmosfes
ren, hwilket hindrar luften att på ett eller an-
nat ställe beröfwas ämnen, som äro nödwän-
diga för lifwet, eller öfwerhopas af andra äm-
nen, som åro skadliga för detsamma. Sånin-
da är hela lifwet beroende af detta ständiga
kretslopp.
Wid första anblicken tyckas de enkla och
storartade grunddrag i wäderwexlingen, såsom "
jag nu försökt att teckna dem, icke passa in
på den nyckfullhet i wäderleken, som wi marsc-
blifwa hos oß. Denna skenbara motsägelse
skole wi söka att förklara. Ester wäderleken
kunne wi dela wår jordyta i twå olika delar;
i den ena delen är wäderleken jemn och be-
ständig, i den andra föränderlig och
wexlande. Så långt inflytandet af passad-
windarne sträcker sig, kan man nästan på dag
och timme förutsäga wäderleken för slere år
framåt. Den mellersta zonen är den, uti hwil-
ken utan afbrott hela året igenom nattliga
regnskurar och stormwäder omwexla med hetta
och windstiltje. På båda sidor mot Nore och
Söder följer nu en zon, hwarest samnia om-
wexling äger rum endast om sommaren, men
om wintern deremot råder en regnlös himmel.
Derpå följer en zon, hwarest intet moln skym-
mer den ständigt blåa himmeln, och år förgå,
förrän ett hastigt öfwergående regn wederqwic-
ker den törstande jorden. Slutligen bildar den
del af jorden, hwari bestäiidig wäderlek herr-
skar, ännu en zon, uti hwilken råder en regn-
lös sommar, men wintern deremot medför ett
warmt och behagligt regn.
Men nu följer den del af jorden, der en
beständig kamp emellan polarströmmen och den
återwändande aeqvatorialströmmen bildar ett
mycket föränderligt klimat Som redan ar sagdt,
polarströmmen wid sitt framskridande mot ae- fgifwes det endast twenne windströmmar på
qvatorn småningom öfwergår i Ostanwind, på
samma sätt och af samma orsaker går den luft-
ström, som från aeqvatorn flyter mot polerna,
småningom öfwer i Westanwind. Aeqvatorial-
strömtneri måste ock hafwa egenskaper motsatta
dem, som äro egna för polarströmmen, den år
lättare, warmare och fuktigare, och orsak till
bildande af moln, regn och snö Genom begge
strömmarne i förbindelse med hwarandra un-
jorden, den som går från Polen till aeqvatorn,
och den som derifrån återwänder till Polw.
Tänka wi oß nu en ort uti regionen för den
såkallade föränderliga wäderleken, och låt oß
antaga, att denna ort ligger just uti polarström-
mens-rigtning.. Det blåser Nordanwii1d, luf-
ten är kall, himmeln klar, och den förblir så,
under det winden, enligt hwad förut blifwit
sagdt, småningom öfwergår till Ostwind- hwars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
