Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
torra polarluft ar fä farlig för deni, som lida
af däligt bröst. Denna Ostwind bläser fä län-
ge, tills en annan aflöser« honom.
wuddrag tecknat ioädrets och wäderlekens for-
»delniiig pä jorden, och funnit den enkla lag,
Meii iiu,
soni ligger till grund för deß werling, sci fä
ges det ingen annan än aeqvatorialströnniieii,lxvi a andra sidan icke förglömma, att denna
som alltid börjar sasoiii sydwind, och denna
sydwinds sammanträffande med Ostanwiiideii
framkallar en ny rigtning, Sydostanwinden,
hwarunder den fuktiga warma luften uti ae-
qvatorialströmmen astyles genom den kalla po-
larströnimen och twingas att lata sitt watten
bilda sig till moln, regn eller snö. Smeining-
om blir aeqvatorialströnimen herrskande," det
blir "wid sydlig wind klart och marint, och för-
blir sä, tills aeqvatorialströmmen småningom
- afwiker ät Wester. Honin kan nu äter endast
den nordliga polarströmmen aflösa, hivar-s
blandning med den fuktiga luften äter ristad-
komiiier ofta inträffande nederbörd. Dessa äro
de kalla fuktiga dagar, sä« obehagliga för dem,
som· lida af nerfsivaghet. Sä fortgär det städse
i samma-ordning, och man kan med någor-
lunda säkerhet förutspä wäderleken, d. w. s.
hwilken ivind skall följa på den andra, och
hwilken wäderwerling dermed är förbunden,
blott tiden kan man icke noga beräkna, emedan
det är obekant, hur länge kampen emellan den
" ena och den andra strömmen fortfar.
« Märkwärdigtwis omfattar denna zon, den
föränderliga zonen,s hwilken man måste anse
som den mest ogynsamma för menskoslägtets
utweckling, nästan hela medlersta Asien, Nord-
kusten af Afrika, Europa och Amerika, alltså
hela skådeplatsen, på hwilken mensklighetens
historista utiveckling försiggått. Kanhända sam-
manhänger nämnde omständighet dermed, att
samma region har ett sii egendomligt inflytan-
de pä wertriket, att detta icke utan mensklig
tillhjelp kan lemna en tillräcklig mängd nä-
ringsämnen ät en större menskoinasfa, och att
derföre wid anskaffande af de nödwändigaste
slefnadsbehof menstan uppfordrades till andlig
ansträngning och till eftertanke. —- Pä andra
sidan- onidenna region i närheten af Polerna,
synes tliniatet äter wara underkastadt enklare
lagar, om hwilka wi dock, till följd af bristan-
de iakttagelser-, icke med nöggranhet kunne yttra
väj
När wi nu å ena sidan i allmänna huf-
regelmässiga fördelning endast da gäller och
hari sin rigtighet, ont jordytan öfiverallt ivore
enahanda, antingen öfwerallt betäckt med wat-
ten, eller öfiverallt oiiihöljd med ett lika jemt
täckelse. Men detta är icke fallet, och skilnaden
emellan haf och land, emellan slätter och berg,
emellan nakna sandöknar och täta skogsiiejder
o. s. w. medför fä mycket störande, och bort-
blandar fä de enkla lagarna, att det räckt myc-
ket länge innan man kunnat utforska rätta för-
hällandet.
Eii af de orsaker, som wäsendtligt rubba
den regelbundna fördelningen af wäderleken, är
den olika fördelningen af land och watten pä
jorden· Landet, som uppsuper solsträlarne,
iippwärines mycket hastigare, än wattnet, hwil-
ket äter, när det engång blifivit uppwärmdt,
långsammare afkyles. Närmaste följden deraf
är, att den hetaste zonen, regionen för mind-
stiltje, icke är delad lika pä begge sidor om ae-
qvatorii, utan till följd af den större land-
massan ligger pa norra hälften, helt och häl-
let pä denna sidan om aeqvatorn. Ogonstew
ligast är detta uti ostindiska hafwet, der wis-
serligen om wintern Nordostpassaden blåser,
men som om sommaren förtränges och ersättes
af Sydostpassadwiiiden. Men denna mäste,
säsnartden öfwerskridit aeqvatorn, till följd af
jordens swängning öfwergä till Westan, och
sälunda bilda här de begge passadwindarne de
regelbundet i sex månader afwerlande Nordost-
och Sydroestsivindarnq soin siöfarande beteckna
med namnet Mon soons. Men mycket mägti-
gare och intressantare för oß Europeer är det,
att genom den stora rakt i söder liggande
Sahara-öknen, som ända till glödhetta genom-
wärmes af solen, regionen för windstiltie och
således ock regionen för-polarströniniarne sträc-
ker sig fä leingt ät Norr, att de äterwändande
warma aeqvatorialströmniarne snä jorden myc-
ket nordligare, än fallet är i Amerika och Asi-
en, eller om den hastigare kommer ner mot jor
den, fä är den hos oß ojeninförligt mycket he-
tare, än annorstädes; och- är i Italien känd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
