Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
lierrc ofwer Greleland, lato de derfore greker-·i·)ttrar han: "Jag tackar gudarne icke så myc-
. tias lagar oeh inrättningar beski, ansägo de- ’ fet det-fön- att de skanit iuig rti soti, som fasi
isas herran-tilde mera som en ara, äii som en mer det-före att de iiitit honom födas på Ari-
niwidning af deras matt, fröjdade sig öfioersioteles«s tid, genom broars underivisning han
luckan att ism-alias till grekiska häreiis öfwersjkuude uppfostras till ivishet och dygd, och sä-
befälhafivare i kriget mot Preserve, och för-Eliinda blifwa den Macedoniska thronen trär-
tiarade under tillrustningarne till fälttåget mot«dig, ty jag wille heldre hafwa inga barn, än
Asieii, att de wille hämnas pä Greklands-sådana som skulle blifioii en wanära för deras
gamla siender. Detta fälttåg bidrog ock i»l«iöga stamfader och fördunkla deras ära."
sielfiva werket till Grekelands ära, säivida det-« Imsen Alexander wackrmmadkz åk A.
isman SMHI bildning Vch gkkHstk spksk Uk- ristoteies’s ledning, hwilket skedde först ihans
bksddks i Aflägstm lädch Ock) Gkkkklalld lå- trettonde är, njöt han underwisniug af en an-
lUUDsI ble tkk Medkl till RFC Vch i klppighkksförioaiidt till det kungliga huset ioid namn
förslUUkW Miklers Upplvsllillg och fökådswLeonidas, som isynnerhet afsäg prinsens
ling. Såluiida blef Greteland äfwen ini. dä«kkpppzkiga ukhikdning, och dkkfskk mest öfwqu
det icke MMI glänste BMW RAMMLka Vch hdnoni i gytnnastista lekar. Eii annan lärare
dieltedater, en bildningsskola för den öfriga
werldeii, en sälla för wishet, bildning, konst
och final. Afsven Noinrariie, under hwilkas
herraivälde Grekrland senare käkade, autogo
dess seder och lagar, och uti-redde genom deras
iverldsherraioälde deii grekiska bildningen nä-
stait öfiver hela den dä bekanta iverldeii.
Att Alexander som yngling fri mycket ut-
märkte sig genom ett ädelt tänke- och hand-
lingssätt, att han hade så mycken smak för
wetenskaper och så mycken kärlet till ivisheh
derför hade han förnämligast att tacka sin upp-
fostran af greker· Hans fader Filip, soni er-
höll underrättelse oiii sonens födelse saninia
dag hans härar hade segrat och han sjelf tonn-
nit prisbelöning irid de olympiska tänts-ale-
kaene, ansåg för sin pligt att pä bästa sätt
täta uppfostra arfiviiigen till sitt rike och sin ära.
Derfäre war han betänkt på att fä snart
barnet blef moget för någon underwisning,.
skaffa detsamma dugliga lärare. J denna af-
sigt wände han sig till grekiska filosofen A-
ristoteles «). Märkivärdigt är det bref, soin
Filip skref till denne berömde silosof. Sedaii
han tiemligen berättat om sin sons födelse,
·) Aristoteles nsar född i gregista kolonin Siaglra i
Makedoiiieii. Haris fader Nichotuachna soni ioarläs
tare, ioille bilda honom till samma orie, ineii Ario-
toteieo hade ingett fallenhet derför. Han degas sig
till Athen, dles Plaiolllt äbörore i haiio Illiadetniidl
och bildade sedan en egeii stela. till hivar- istider-
ioisniiig iiaten slät-lie honom rit lino, font kallades
Liikanen-
Lysiinaehus, soni bibringade honom de för-
sta lärdoinsgruiiderna, iväkite hos sin lärjunge
stolthet och säfäiiga och wille derigenom sporra
honom till stora företag. Alexandeewärdeeade
-dock mindre denne, än den förre, och tackade
sedermera ofta Leonidas sk) för det han wänjt
honom wid ett torftigt och tarfligt lif, och
lhans kropp att uthärda ansträngningar-.
Redaii hos gossen wisade sig hans kri-
Igiska snille. Swärd, sköld och spjut woro
hans käraste leksaker-, kamp och kapplöp-
ning hans dagliga nöje. Dcrigenoni wann
hans kropp i smidighet och styrka; han blef
en skön yngling, ehuru af medelmåttig längd.
Det sköna blonda häret beskuggade hans pan-
na, hans kinder buro friska rosor, och i hans
ögon flammade en eld, som uttryckte hans lif-
liga själ och som ingas wördnad för honom.
Pii sin yttre prydnad aktade han fögaz sädant,
mente han, "ivar qwinnans sak, mannen dereniot
inäste utmärka sig genoiii tapperhet." Hans
naturliga liflighet wisade sig i alla hans fö-
l« «) Mait berättar-. att oii Leonioao sett sin lärjunge
: ioid ett anitälldt offer med begge bänderiie ösa tö-
kelse till Gudariiiid ira, hade han gjort honom nou-
niärksain pä hati- slöseri. med den anmärkning att
" endast inusänaene i det land dec rökelsen tvättr, tun-
l de ioara fä frikostiga. Dä Alex. sedermerii sorti
segrare defoiin sig i rökelseiiö hemlaiid, Arabien-
stickade hatt till Leo-lidits en stor stängd af denna
roam, och bad honom: «.itt« ltke offra sti sottsanit
ät Gudarne. les hon nu säg att de rikligt inner
ioedergsilla."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
