Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
rehafwanden, tillochnied i hans snabba gäng,
och förledde honom ofta till öfwerilade hand-
lingar. Äregirighet förenad med stolthet war
hans herrskande passion. Redaii som gosse
förklarade han, "att han geriia wille wid de
Olhmpiska spelen täfla om segerpalmen, om
han blott finge mäta sig med konungar." Un-
derrättelferna om hans faders mänga segrarl
märkte hans afund, sci att han engång mißs
lhnt utropade: "min fader lemnar ingen ,bragd
öfrig för mig." —- En annan gang, när per-
siska konungens sändebud komma till hans fa-
ders hof, talade den sjuårige prinsen med-dem
pli ett satt, soni förrädde en tänkande och högt-
sträfrvande ande. Han frågade dem bland an-
nat, huru stor deras konungs makt roar-? hwil-
ka statens inkomstkällor woro? hurts stor krigs-
makten war? af hivad beskaffenhet deras wa-
pen och hurudane deras hästar woro? huru
långt persiska hufwudstaden Susa leig frätt
Makedoniens och såividare. Detta förmanade
sändebuden till den grad, att de i gosseii Ale-
xander förutsago en man wida farligare, ätt
fadren, den berömde Konung Filip.
Med sådana egenskaper och böjelser faun
Aristoteles prinsen, som han skulle underwisa.
Han sparade ingett möda för att ingifwa ho-
nom kärlek till wetaude, hwilket borde mildra
hans seder och afkhla hettan i hans lynne.
Alexander war lyckligtwis en lär-girig gosse,
sonr med uppmärksanihet lhßnade till sin lära-
res rad. Han ägde en för allt stort oeh ädelt
känslig själ, och deßutom dref honom ångi-
righeten att icke låta sig af andra öfwertreissaös
l lärdom, th begäret att utmärka sig blef all-
tid ett herrskaude drag i Alexanders karakter.
När derföre filosofen engång låste Houierus··)
«l Homerus, denna odfioertnissiiga grekiska skald lefde
omkr. s- eller iI-liundra före Christi födelse. Os-
wee basta härkomst berrsiar stort mörker-. 7 stöder
sirldde ont aran att usara barts faderuesiad neml-
Smhrna, Rhodus, Choioolson« Salamio. Chios-
Akgos, Athe11e.
med sin lärjunge, kände denne sig hänförd af
grekernas hjeltedater, och prisade Achilles sil),
hwilken han waldc till sitt mönster, isynnerhet
jderföre lycklig, att hart i Homerus funnit en
lofsjungare öfwer harts Zrofulla bragder-
Sin hjeltebana beträdde Alexander under
sin faders ledning, soni anförde honoiii till
mcinga farliga företag, under hwilka han af-
lade prof—af mod och sinnesnärwaro. Sin o-
förskräckthct wisade han äfwen wid ett tillfälle,
dei hans fader stod i handel på en wild thes-
salisk häst, som icke tillät någon att: stiga pil
deß rygg. Konungens förnämsta stallmästare
gjorde fåfänga försök, att tämja det obändiga
»djuret. Redan ämnade Filip gifrva hasten till-
1baka, da Alexander bad, att fri göra ett för-
sök, emedan, som han sade, "desfe man ej för-
stodo att behandla hästen." Han fattade der-
pei hästen i.thgelti, förde den med hufwudet
mot solen, sa·’ att den icke skulle skrämmas af
hanö skugga, smekte den mildt, kastade obe-
märkt sin mantel af sig, oeh war med ett hopp
upp i sadeln. Nu klatschade han med pisken
och gaf sporre i sidan, fri att hästen icke hann
tänka pli-några konstgrepp, utan blott mäste
springa sik mycket den förmådde. Snart war
den uttröttad och Alexander koni ridande i sakta
skridt hem till hofwet tillbaka. Fadren blef så
förtjust- öfwer sonens mod oeh sintlighet, att
han utropade: "Iniu son, sök dig ett annat
rike, th Macedonien är för litet för ditt snille."
thcin denna tid fattade Filip det förtro-
ende tilt sin son, att han kunde meddela ho-
nom sina stora planer och i dem understödas
af honom. .Dei han drog i krig mot Byzan-
’tierne, utnämnde han sin son, som dei war
sexton eir gammal, till riksföreståndare med o-
inskränkt fullmagt, och Alexander gjorde sig
wärdizz detta förtroende. (Forts.)
, s) otchnue km den forns-urna lita-ko de gerina hjer·
tar. soni deltogo i kriget mot Troja för mer än
3.000 kir sedan. Han nedlade i trycka-nu trojaner-
nao största hjelte. Hektor-, som förut dök-al AchilleM
bäste tvär-, den ädle Patronat-
Lösning afRebus i föregående N:r: Lejonet är djur-erts konung.
-»·.
Insäud. a
f eupern behagade mottrega en dillet ii ltthograsista tryckeriet.
L« . , - « ;
Jzfl ,-k,«·J–.kc-ÆE-:,- —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
