Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klarns sanna-eter
Tansstolaih
atlara naee nu nageln tid gått i stola.
Hem hade det-under nska"·fa"tt uppbära litlöje
as de andra stickorna för sitt tysta sinnelag
och sitt grubblande lynne. Fire- att nndwita
skidant hade lloii ock deniiidat sig att uppföra
sig i likhet med deni, hon hade antagit mera-
glädti,1l)et oeh försökt att meka behaga sina
ystra skolkamrater-.
Wid denna tid blef Klara bjuden pöl
barndaiis till en af sina närmaste bekantas
Hon hade weil nuinga gänget förett warit med
« om dasletar, och då hast gladt och roligt.
Klara wantade sig ock nu ett sädalet nöjes
Men de fleste af Klaras bekanta hade lärt sig-
att signe-era på ett sätt, svin Klaea alldeles-
iete förstod· De hade alla gött i dansstola.:
Ntc gallde det att smatfullt och nätt swänga
sig efter musikens takt, och att mellan turerna
underhålla sig med sitt kavaljer. Dei Klaea
fann att det nu skulle ges till på detta satt-
och att hon, soni icke lärt att dansa, icke Inn-
de deltaga i detta nöje, satte hon sig pa« en
stol raid kakelugnen oet) såg uppa.
Nlt spelades upp till Kadeili, och Klara.
blef nppbjnden af en lsing Konrektorish För-
lagen «och blyg wägrade Klara att gå i ban-»
sen. Men faster Annette, som tyckte att det»
stig lapigt Ut, att ailara sknlle sitta i en weck,
bad och naftan befallte henne. att icke svara
oas-tig, ntan mottaga anbudet. Filara niasie
lvda ea) gick.
Att Klara i dansen icke kunde föra sig
med samma ledigliet, som de andre ar natur-
ligt. Hermes kavaljer mäste- påminna henne
ont turerna, och tillochneed wisa hentie huru
«de borde göras.
Fastek Annette markte nog, huru döde
aldte och yngre skrattade åt .ttlai-a, veh det
ilar henne djupt i hjertat.
Föliande morgon efter ett samtal med
Klaras fader meddelade faster Annette henne
den underrättelsen, att slaka skulle sas gei i
dansstola.
"Nei, goda faster, jag har ingen lust att
gii i dansstola," yttrade Klaea wid denna un-
deerattelse.
"Hwaeföee icke?’« widtog fastern, "du mä
ste lära dig stick oeh fasoner-. Die märkte inte
dn, huru de skrattade eit dig i gar."
"Leit dem skratta," geninalte Klara, det
hjelps på det sättet, att jag icke mera dansae..’
’"Du eir ett barlt ännu, Klara, och förstör
intet, men för mig är det icke likgiltigt, on-
ntan skrattar åt dig eller ei. — DF man ai
ung mäste nian roa sig, och för att kunna toa
sig och andra, mäste mast lära sig att dansa."
Dä faster tvidare förehöll Klara, att hon
genom lsin besynnerlighet war sin fasters sorg
i stället för hennes glädje, lat silara sin-nia sig
att utan widaee motsägelse begynna med dans-
WM . . . .
J borian samt Ktara intet noie uti den.
na underwisning. Det förekone henne pä sant-
nia satt, som när kusin Oskar på Löfkulla
dresserade sitt pudelhund att sitta och att hoppa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
