Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
När Walter for ned, så blundade hanns Hwad för slag? sade Walter och satte
Han kände huru hatt for och for, och sas kost-i sig opi- Ftsr jag ej med Basse-i i Sockerlans
det en duktig puff, och när Walter säg opp- det? Teas-sade jag ej snötonnngen, som will-
sii stodo Bässeii och han i ett stort slott af doppa mig i en wat,.oeh snödrottningrtn som
is, med glimmande höga pelare oet) stora salar sörwandlade mig till en snöflingas Hsru tom
af blankaste silfwer. Der tom snötonnngenijag dei hit?
ut israel slottet, kladd i wargstititispels medl Nu pratar dn i nattmössait, tära Wal-
ett långt skägg af rimfrost, oa) wid handeri ter, sade hans pappa. Wißt for du sam en
ledde hatt snöorottningeti i löng hwit kladningftol med huswndkt förut nedför den stora bar-
med en trona af iodissnanter i håret. Weil-sten, men det stötte du ditt hittide mot en
kommen i mitt rite, sade konungen. Nci ök sten, och kontanterna drogo dig upp ur snön.
du här och slipper ej mera hårifrkiii, sats tycktsrfAllt det andra hal· dn dronn. Ligg nu stilla
om stidana rasta gossar son-. du, och jag will»oeh baddti ditt hufwud nted ättika, sck blir du
behålla dig till min öfreerste kuntorniakare, oxh»
Bäofeii och dit stoja konnna till stor heder- s
Jet, smakade Walter-, det ai« allt godt oa)
wäl, men jag är hungrig, och jag fruset-. Har
dn ej här en roat-ni brasa och nägot godt att
äta?
Jo, sade snItonungen. Kom in, söi stall
jag doppa dig i en roat med iskallt mattat-,
och dn skall fei äta ett sa« delikat stumme-, som
du aldrig atit förut, ty det är wispadt af fen-
seii dagg och sockradt ined sönderstött is.
Nej jag tackar, sade Walter; wid skidati
kost är jag wißt icke wari, och har dit ej battre
att binda oti, sei må dit doppa dig sjelf i wa-
ken och eita ditt snömos hast du behagat-.
Ack du din slyngel, sade konungen förtör-
snart bra igen.
Men moar är Bassen? frågade Walter-
som knappt tnnde tro hivad man sade honorn.
Basse-» stele med afdraten nos wid söts-
teappam sioarade fadeett.
Stackars Bässel Jo så gick det till i
Sockerlandet. Z. T.
De twå lammen.
thm tnstanJ
Mons. och slut.)
Medati allt detta söregitt i hennes sinne,
stig hon porteii till bageri oppett och herden
stels tonnna tit« varande Jisid pii fina armar.
Att. hin-ii torde icke cisynen af denna hennes
hasta wän, hennes saliga broder. nn hennes
nad, jag stall lära dig att sörsnni stiötitajesta-»hikkkas HOU· VTIUFVAVE sis» CE. Uppstkga och
tets goda göfwotn Kont hit dit min snödrotvistpnda VW klll MM- MM CIka WWW JJOUUW
sting och andas på dm szdbasgkcxs och fdk-ssim’le nlkd sidlkktlllz hstll falln, alt hon lcke ha-
wandla honom till en flygande fågel i wårt
gränslösa rike.
Nu tyckte Walter att sas-drottningen an-
dades pä honom sti kallt som en isande tior-,
danwind, och med detsamma blef han förtvands
lad till en liten snöflinga, font for omkring
bland millioner andra flingor i den ödsliga
rymders. Det Ivar mycket bedröfligt, tyckte
Walter-, men hans största bekymmer roar andas
att få weta hwad det ner blifwit as Basse-i. s
- J detsamma slog Walter opp sina ögons
de någon traft, att röra sig, orl) li nyo föll
hon tillbaka pli gräset och rear naea att för-
twifla. Doet hennes ögot: följden oupphörligt
den gode h-:rden, som begynte stiga uppför
berget, pli hasors topp den behagliga betes-
mark nig, som i hennes lyckliga dagar hennes
herre wisat pli afstånd, och till hwilten han
welat föra henne-, om hon skulle förbliswa i
hans kärlet oelsi lyda hans rost.
Mait kemi in pa« denna betesmark genant
en gylleiee port, font war ssi glansande, att
den lyste skonj solens och då hetdeit hade app-
Uch märkte akt VM läs hemma i sin Egle sälls nätt bergs spets-, öppnades den gyllene vor-
oth att hans huftvud roar litet tungt. Och ten, och Frid insleipptes och del porteii öpp-
wid stingen stodo far oeh mor och syskonen Ung sig- kvllalzs klkk fMM dskUk stom Ai Vk
Vch sådd nät ds ssiav honom watna: Gudske. skOUCstT WIKNEka ")-
, los att det nu tycks gå öfwer. 01 Jes. ta- 2 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
